Svårt med socker och sockerater

Såg ett förövrigt bra inslag på Plus igår om socker i maten. Tyvärr skilde man inte på naturliga sockerarter och tillsatt renframställt socker. Mer hade jag nog trott om en legitimerad dietist…

Renframställt socker vill vi inte ha i vår mat. Trots att statistiken talar om för oss  att vi äter allt mindre tillsatt socker år från år äter vi för sött. Om ett livsmedel innehåller tillsatt socker oavsett om det i form av sackaros (vanligt vitt socker), fruktossirap (finns mest i utländsk läsk), glukos (druvsocker), invertsocker, sirap, honung m.fl. måste det anges i innehållsdeklarationen. All typ av socker måste anges på förpackningen även om det mycket lite som i rimmade livsmedel dvs salt fläsk, kassler, charkvaror, rökt fisk.
I vanlig smörgåsskinka är sockerhalten under 0,5 % även om socker finns med i ingredienslistan. Halten är lika liten som om man bara gått förbi med en skål socker. Detsamma gäller falukorv, kassler, rökt fisk… Dessa varor är alltså inga problem för en diabetiker och inte heller från den som kallar sig ”sockerberoende” eftersom de inte påverkar blodsockernivån. Så var inte alltid livrädd för socker i ingredienslistan. Undersök hur mycket det egentligen det är frågan om.

Ibland  anges mängden sockerarter i näringsdeklarationen. Då är det frågan om både renframställt tillsatt socker och naturligt socker som finns i frukt, bär, mjölk (laktos), rotfrukter osv. I grovt mjöl och bröd finns större mängd sockerarter än i vitt mjöl och bröd! Det är dessa sockerarter som gör det lättare att jäsa ett mörkt bröd än ett ljust. Ibland är det med andra ord nyttigare med ”lite mer” sockerarter! Så vill ni veta hur mycket socker som är tillsatt i jordgubbsdesserten eller fruktyoghurten;  kolla innehållsdeklarationen! En stor mängd sockerarter kan ibland innebära att produkten innehåller mycket frukt/bärråvara. En riktig bomb är förövrigt råa och kokta rödbetor som innehåller nästan 10 % sockerarter.    

Det är aldrig mer tillsatt socker än mängden sockerarter och definitivt inte mer än mängden kolhydrater.

Men hur är det med juice? I läsk finns inget tillsatt socker (med undantag för mycket beska juicer) utan bara sockerarter från frukten. Tyvärr visar undersökningar att det otrevliga suget efter mer sött som många
känner efter söta drycker är lika stort från juice som läsk. Och blodsockernivån höjs lika snabbt som vid andra söta drycker. En annan är torkad frukt.
Ibland sägs det felaktigt att panerad fisk och fiskpinnar innehåller socker, tillsatt socker. Det stämmer sällan, om ens  någon gång, utan det är frågan om sockerarter från ströbrödet.

Hur  kan man då säga att vi äter sötare men mindre tillsatt socker? Istället  för hemkokt saft, sylt  har vi bytt till naturligt söt juice, smoothie, råsafter, glass (med mjölksocker) och mycket mer torkad frukt. Sockret som vi tillsatte i saften och sylten finns med i sockerastatistiken men inte naturligt förekommande socker som vi nu njuter av… Sockret i brödet har ersatts med torkad frukt av olika slag eller honung. Skulle vilja att någon räknar på hur mycket sockerarter det finns i raw foodens rödbetsjuice. Säkert betydligt mer än i både apelsinjuice och läsk.
Innehållsdeklaration: Här anges råvarorna; typ mjölk, vetemjöl, bär, socker i fallande ordning. Störst kommer först.

Näringsdeklarationen:
Här hittar du energiinnehåll (KJ och kcal) men också mängden protein, fett, vitaminer, mineraler, kolhydrater och ibland sockerarter per  100 g vara.

Jättebra Zoégas: Kaffe ska packas smått

Äntligen en kaffegrossit som fattat att vi vill ha mindre förpackningar av kaffe: Zoégas  kommer nu med 225 grams förpackningar av tre kaffesorter.

Varför är det bra med mindre förpackningar? Blir det inte bara en massa skräp?

Luften är som alltid största fienden när det gäller livsmedel och kvalitet. Kaffe förstörs snabbt av luftens syre. Därför ska man inte  hälla över sitt nyköpta i vackra burken. Tänk all luft som strömmar genom flödet av kaffekorn och bryter ner smaken. Alltför många kaffeförpackningar står öppna för länge. Kaffe vinner inte på lagring i öppnade förpackningar. Öppnad förpackning ska användas inom en vecka för att kaffe ska behålla all sin smak och must. Förvara öppnade burken i kyla ger inte bättre kaffe. Då blir pulvret inte tillräckligt hett vid bryggningen.

Köpa dyra bönor eller ännu värre nymalda bönor i trendig brun papperspåse från fina kaffebutiken är inte heller någon bra idé om du vill ha gott kaffe.

Nu vill vi också ha Z.s fair trade och eko kaffe i mindre förpackning.

PS: På bilden serveras ett gott vietnamesiskt kaffe. Av robustabönor!

Se upp med vakuum: Bra lukt inte detsamma som ”ofarlig mat”!

Svinn är ett otyg. Att kasta mat som inte är dåligt är givetvis ett jätteproblem.

Ett mycket tveksamt råd sprids i dessa ”minska matsvinnets” tider: lukta på maten och ät allt som inte luktar dåligt. Stämmer på mjölk, färska grönsaker, mjöl osv. Men det är ett farligt råd vad gäller vakuumpackat och mat i modifierad atmosfär.

I vakuumförpackningar och förpackningar med modifierad atmosfär dvs: kött, kyckling, köttfärs, chark av alla slag men också fisk, rökt som gravad, kalla sallader, mackor och färdigmat som ska värmas förstörs förruttnelsebakterierna medan andra som salmonella, campylobakter och kanske framförallt listeria växer så det knakar. Vakuum och modifierad atmosfär tar med andra ord död på det som signaler dålig mat men inte de riktigt farliga bakterierna. Upphettas maten till 70 grader dör listeria, salmonella och campylobakter så det är framförallt mat som inte upphettas man ska se upp med.

Nu har livsmedelsverket fått rapporter om att fallen listeria ökar markant. Ökningen gäller framförallt äldre. Listeria växer bra i kylskåpstemperatur och anses mest farlig för gravida där en infektion kan ge fosterskador. Även sjuka och sköra personer bör se upp. Gravida, äldre och personer med nedsatt immunförsvar uppmanas därför av SLV att :

Undvik skivat smörgåspålägg och kall färdigmat mot slutet av hållbarhetstiden. Bakteriernas tillväxt påverkas av många olika faktorer, till exempel i vilken temperatur varan förvaras. Därför är bäst före–dag inte alltid en säker gräns.

Så varför fortsätta med rådet ”ät allt som inte luktar dåligt”? När inte ens bäst-före dag ger ett säkert livsmedel?

Det finns inte plats för halvdåliga råd. Bättre med lite mer komplicerade som är korrekta. Folk förstår inte bara enkla sanningar. Att äldre framförallt drabbas av listeria kan kanske bero på att man just luktat till sig ”fräschhet” som man är uppfostrad att göra och aldrig slänga något. Det finns säkert undersökningar som visar att äldre oftare struntar i bäst före dagen.

Så sluta att lukta på färdigmaten och förpackade livsmedel som ska ätas kalla; släng istället när bäst-före närmar sig.

Observera också att listeria kan finnas i mjölk och ostar som inte är pastöriserade.

Små nätta mål från Findus och WeightWatchers

Har på senare tid provsmakat lättare luncher i form av fryst färdigmat. Är nog inte rätt person att bedömma dessa; men vem är det egentligen för min invändning är att de är på tok för små!

Jag gillar och äter lite då och då frysta enportionsrätter till lunch  från butiken på hörnet. Enkelt med en hel färdig måltid bara att värma i mikron.

Men nu när Findus fyra nya rätter under namnet ”Dagens lilla” – Pasta-, couscous-, matvete- och risionisallad innehåller enbart 318 till 450 kcal är den tanken förfelad.  Än ”värre” är faktikst WeightWatchers där lax- och kycklingrissotton bara ger mellan 263 till 287 kcal.

För att bli mätt behövs minst 500 kcal till lunch för den kvinna som är stillasittande! På den energinivån går man dessutom ner i vikt! (Vilket jag gärna gör). För att de ovanstående (med ett undantag) ska bli en tillräckligt energirik måltid räcker det alltså inte med att lägga till ett äpple (50 kcal). Måste man bulla upp med er tillbehör är det inte längre enkelt och praktiskt. Dessutom blev jag lite sur när jag värmt maten och såg att salladen/risotton bara fyllde halva förpackningen!

Vill inte sticka under stolen med att smaken på samtliga är riktigt bra. Favoriter och godast är Findus risonisallad med kravmärkta räkor, broccoli, gul paprika, ärter, rödlök med dillcreme, capris 24:90, samt WW.s Kyckling- och svamprisotto, capris 29:90.

Bästa vegetariska ekogodiset

Trött på skumma tillsatser, farliga färger och kokta grisöron (gelatin) i påskgodiset? Kolla tidningen Hälsa nr 4. Där har jag testat ekologiskt och vegetariskt påskgodis! Tyvärr ligger testen inte ute men i Hälsa finns mycket läsvärt…

Långt ifrån allt ekogodis är vegetariskt men det finns tillräckligt mycket för att fylla flera påskägg.

Fritt fram grava färsk lax

Äntligen har Livsmedelsverket även officiellt tagit bort det gamla rådet att odlad lax måste frysas före eller efter gravning. Så nu kan du köpa färsk laxsida och grava den direkt! Någon risk för parasiter finns inte i det råa laxköttet säger SLV. Något som odlarna hävdat länge och som SLV tidigare endast medgett mellan skål och vägg.

Nu är det med andra ord ännu lättare och snabbare att grava sin egen lax. Billigare blir det förstås också i alla fall när den norska laxen finns till extra pris. Att det blir mycket godare behöver jag väl inte säga…

Det här behövs till 1 kg färsk laxfilé (6 middagsportioner och 10 som förrätt eller buffé):  4 msk salt, 3 msk socker, 1½ tsk krossade rosepepparkärnor eller enbär,  ½ tsk grovkrossad svartpeppar, dill.

• Gör så här: Blanda ihop salt, socker och peppar. Skölj dillen.
• Dela laxfilén i halvor. Ta bort småben och fenor. Skölj av fisken.
• Klappa i saltblandningen och lägg ihop laxen med köttsidorna ihop och massor av dill emellan.
• Lägg laxpaketet i plastpåse. Knyt om.
• Lägg direkt i kylen på ett fat. Vänd paketet några gånger om dagen.
• Beräkna att laxen kräver 2 dagar om det är frågan om tjocka filéer.
• Häll bort saltspadet när laxen är klar så att den inte blir för salt.
• Laxen håller sig 1 vecka i kylskåp.

Observera använd inte mineralsalt som snarare göder än dödar bakterier. Däremot är det bra med joderat salt. Vi äter för mycket salt men för lite joderat i Sverige. Varken matindustrin eller restauranger använder tyvärr joderat salt. Jodbrist är allvarligt framförallt för gravida.

Var inte rädd för sockret! Ytterst lite tas upp utan sockret förstärker smaken och ökar hållbarheten.

Ingen rabarber i mars

Läste utmärkta Elin Peters i DN lördag men när det gäller rabarber har hon fel; det finns ingen klimatsmart svensk rabarber i mars. Visst kan du hitta den vackra röda israbarbern men den är växthusodlad och inte från Sverige.

Just denna tid på året är det som svårast med färska grönsaker och färsk närodlad frukt. Medelhavsodlat och på friland är ofta bästa klimatval. Transporterna, så länge de inte är med flyg, kräver trots allt mindre energi än uppvärmda växthus oavsett om dessa ligger i Sverige eller Holland… Glöm inte heller bort rotfrukterna.

Vad ska man välja då: Här kommer två tips var du kan hitta fakta:

Naturskyddsföreningens Gröna Guide. och på ”min” Mumsmiljömat.se.

Ekologiska jordgubbar bättre för alla

Att ekojordgubbar är mycket godare vet alla som ätit Tillmans i Grangärde – söta, smakrika och dessutom betydligt mer hållbara än andra.

Nu kommer också spännnade data från Lunds Universitet som visar att ekologisk jordgubbsodling gillas bättre av bina. Hela 45 % av de ekologiska blommorna blev pollinerade jämfört med 17 av de konventionella…

Dessutom är det klarlagat ekologiska jordgubbar innehåller mer antioxidanter.

Så nu är det bara att vänta till sommaren för att kunna jordgubbsfrossa. De importerade som nu finns smakar nada. Så heller vänta på det riktigt goda än slicka sig det halvdana…

Kravmärkt mat ökar

Allt fler, närmare bestämt var femte konsument, vill köpa mer Kravmärkt. Hela 19 % gör det så ofta de kan…Bra förstås men som vanligt är det problem med utbud.

Vi är alltfler som vill äta mer kravmärkt. Visst det är dyrare eftersom produktionen är mer kostsam och dessutom på kravmärkt längs en extra avgift. En avgift som ska betala den merkostnad en särbehandling innebär. Men om en butik säljer mer kravmärkt mjölk än konventionell ska man då fortsätta att betala ”särbehandlingskostnad” till mejeriet för ekomjölk? Borde den avgiften inte ligga på konventionell mjölk? Och när det ekologiska tagit en marknadsandel på 20 % borde då inte merkostnaden sjunka till 80 %?

Och varför särbehandlingskostnad på eko överhuvutaget? Inte betalar jag väl ”särbehandlingskostnad” på andra varor som inte är störst i sitt segment?

Fredagsmys med färsk pasta och fryst grönt

Fick några spännande påsar med frysta grönsaker från Findus. Är visserligen inte så ”ställd” på färdiga blandningar: Vill blanda själv och kunna utesluta det som närstående inte tål som: paprika, majs, solroskärnor…

Men ikväll blir det färsk ofylld pasta blandad med: ”Grönsaker perfekta till pasta” med bla.. suger snaps, broccoli, grillad zucchini, körsbärstomater, jordärtsskockor, paprika (som jag petar undan).  Snor delvis receptet som medföljer:

Fräser generöst med skivad vitlök, strimlad rödlök och en aning chil i olivolja. Tillsätter de frysta grönsakerna och klickar i 1-2 dl turkisk yoghurt (receptets grädde tycker jag blir för fet, kvalmig och särskilt till färsk pasta). Låter det koka tills grönsakerna är varma. Späder med mjölk om det fattas vätska – pastasåser ska vara flödande. Och kryddar rejält med svartpeppar, färsk basilika och en anings örtsalt.  

Blandar grönsakssåsen med den nykokta pastan och dricker ett gott Italiensk, gärna eko, vin till. Il Nostro Rosso del Salento ( 32205) för 55 kr tycker jag är ett bra budgetvin till pasta. Lite riven parmesan vid sidan om pastan är inte heller fel…eller svarta oliver.

Ps. Om det blev gott? Svar kommer.

För er som är sugna på andra fredagsmysrätter: Kolla på www.Mumsmiljomat.se