Archive for the ‘Min matfilosofi’ Category

Mer grönt på julbordet

december 22, 2013

På sajten Mumsmiljömat finns många veganska rätter som mycket väl passar till ett läckert julbord. Även för den som bara vill fylla på med mera gröna sköna rätter och friska salladerIMG_3695 finns flera förslag. Säsongsanpassade, klimatsmarta och möjliga att tillreda med ekologiska råvaror. Mums , va!

Ps. på Mums finns även rätter med kött, fisk, kyckling och ägg men i hälsosamma mängder och recepten är skapade med tanke på klimat, miljö och ekologi.

Skippa bakpulvret

december 11, 2013

ÄppelkakaEn av mina ”hang ups” är att jag inte gillar bakpulver. Nu har jag fått vatten på min kvarn; Skippa bakpulver även om ”Äkta vara” och Krav godkänner det. Det smakar inte bara illa med sin metalliska bismak…

Bakpulver förstör en lång rad B-vitaminer då det är basiskt. Gäller för övrigt även bikarbonat och hjorthornsalt. Kanske inte så viktigt när det gäller kakor men i många recept används bakpulver i pannkaka, våfflor (Vår kokbok tex), italienska maränger, frityrsmeten till grönsaker och fisk, grova s.k. ”hälsobröd” med fil och bikarbonat eller  karibiska/amerikanska bananbröd.

Bikarbonat och hjorthornssalt innehåller inte fosfater tillskillnad från bakpulver ( E 450 + E 500). Fosfater misstänks av amerikanska forskare öka risken för förtidig död. Särskilt skadligt för njursjuka. Polyfosfater som används för att binda vätska i kokt och rimmad skinka av sämre kvalitet  och i marinerad kyckling. De har varit på tapeten tidigare. Nu inleds jakten igen just på grund av risken med fosfater.

Fosfor ett grundämne som är livsviktigt för kroppen men det kan bli för mycket av det goda och det är just de oorganiska formen som finns i tillsatser som är skadlig.

Enligt uppgifter från finska livsmedelsverket innehåller en enda matsked 1260 mg. Svenska livsmedelsverket anger att 100 g bakpulver innehåller nästan 10 000 mg. Den dagliga maxgränsen vilken man inte ska överskriva är enligt de amerikanska forskarna 1400 mg. Vad då att äta lite hemlagad sockerkaka någon gång kan väl inte spela någon roll eller? Nej tror jag inte…Till en sockerkaka brukar det vara vanligt med 2 tsk bakpulver dvs 840 mg eller 1000 mg om använder de högre svenska siffrorna. Men hur mycket mer bakpulver finns inte i de färdigbakade? Och inte bara där; finns det några kex eller småkakor som inte innehåller bakpulver?

Viktigare kanske är att titta efter fosfat i scones, matmuffins, färdiga pizzadegar, mjuka tortillabröd, panader, frityr, färdiga pannkakor…Och vore jag i USA skulle jag fundera lite extra. Där det mesta vetemjölet innehåller bakpulver är s.k. selfracing flour och används såväl till bak som till matlagning…

Sugen på sockerkaka utan bakpulver? På Mums miljömat finns flera.  Och mer om undersökningen. Äppelkakan hittar du också där.

Och kolla julskinka, smörgåsskinka och marinerad kyckling… och se att prinskorven är fri från polyfosfater (E 452 o E 352).

5:2 dieten vägen till ett långt liv eller ett rikt för författarna?

september 16, 2013

Senaste hälsotrenden vad gäller att gå ned i vikt, må bra och leva länge är den s.k. 5:2 metoden. Hur vetenskaplig är egentligen dieten som BBC läkaren Michael Mosley och mode-, mat- och bantningsjournalisten Mimi Spencer skapat? Tidningen dietistaktuellt nr 4 2013 har elegant slaktat och avslöjat de vetenskapliga argumenten bakom metoden och påståendet att dieten är bäst. Grunden i dieten är att man ska halvfasta 2 dagar i veckan och övriga dagar kan man äta som vanligt. Det är ju klart att äter man mindre går man ner i vikt. Och det gör man med 5:2 dieten. Viktnedgång minskar risken för diabetes ty 2, högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar om man är överviktig. Men är halvfasta  två dagar i veckan bästa metoden att gå ned i vikt? Beror säkert på vem man är. Hetsätare som har svårt att kontrollera matmängderna och andra som har problem med portionsstorlekarna bör nog inte pröva…Äta minimalt ibland och mycket andra dagar passar definitivt inte.

Om halvfasta och undervikt är nyttigt och ger ett långt liv är även det mycket tveksamt. Beror det inte också på hur mycket man rör sig, hur lycklig man är, hur rikt ens social liv är och vilka gener man fått? Dessutom: undervikt bland äldre är ett mycket allvarligt och stundtals livshotad tillstånd.

Men min skepsis till 5.2 beror inte så mycket på vad de ursprungliga författarna har kommit fram till utan min skepsis gäller i första hand efterföljarna:

  • Hur är det möjligt att hälsoförfattarna som tidigare hyllade GI, LCHF,  LCHQ, Atkins och allt vad de heter nu plötsligt ger ut nya kokböcker där de hyllar 5:2 dieten och berättar hur mycket de nu har gått ner i vikt. Funkade inte deras tidigare dieter eftersom de har fler kilon att gå ned?  Eller har även de tröttnat på sina omöjliga hälsokurer?
  • Somliga förespråkar berättar om hur de nu kan äta vad som helst i fem dagar och ändå gå ned i vikt eftersom de nästan inte äter något alls i två dagar. Då har man fattat fel! Nyttig mat är en avgörande källa till hälsa. Bra råvaror ger hälsoämnen i form av uppbyggande protein, kolhydrater och fett som ger energi och mättnad och dessutom massor av vitaminer, mineraler, antioxidanter och mängd s.k. sekundära växtmetaboliter som skyddar kroppen. Livsviktig näring. Att äta handlar inte bara om att gå ned i vikt utan framförallt om att bygga hälsa. Bygga hälsa gör man inte genom att stoppa i sig vad som helst mesta tiden och svälta bort de överflödiga kalorierna andra dagar. Hur mycket hälsa blir det av chips, fet och vitaminfattig färdigmat, coca cola, glass på menyn även om man äter färre kalorier?

Aldrig fel med en näve linser…

april 10, 2012

Inför linssoppans dag nu på torsdag vill jag påminna om knepet att berika och ladda tunna soppor med några nävar linser;

Grönsakssoppor är ofta förfärligt tunna på näring och energi: Kolla näringsinnehållet på färdiga soppor från butiken. Oavsett om de är på burk, av pulver eller är färdiga ger de nästan inga kalorier. Det är inte många som ger fler än 300 kcal per portion! Samma sak gäller tyvärr nästan alla hemkokta grönsakssoppor; en minestrone, en potatissoppa eller en spenatsoppa utan bönor, linser ger nästan ingen energi och därför minimalt med mättnad. Inte för inte äter vi traditionellt pannkakor till efterrätt på soppdagar. Enbart tunna grönsakssoppor till lunch bör varken äldre eller dagsbarn utsättas för.

Är det inte bra med få kalorier påpekar någon. Ja, om man blir mätt men det blir man inte utan för tunna måltider föder sug efter mat mellan målen. Oavsettt om det är bullar till fika, en näve torkad frukt och nötter kan det inte ersätta en bra fullständig måltid.

Så: Låt några deciliter bönor, ärter och kanske framförallt snabbkokta linser koka tillsammans med grönsakerna till en mättande soppa. En klick hoummos i soppan är förstås ett annat alternativ. Och blanda ner en halv eller hel burk färdigkokta linser eller bönor i butikens soppa.

Linser och då kanske framförallt röda eller gula skalade linser har också förmågan att ”reda” en soppa eller gryta så den blir trevligt tjock och samtidigt mer mättande. De kokar ju snabbt till mos, försvinner och gör soppan len.  

Linser liksom övriga baljväxter innehåller rejält med protein av hög kvalitet, viktiga mineraler som järn, zink, kalium, kalcium men också bra med olika b-vitaminer kanske framförallt folat. Lösliga fibrer sänker kolesterolvärdet, håller blodsockret på jämn nivå och ger lång mättnad. Dunder mat med andra ord. Och äter man enbart vegetarisk bör man se till att äta minst 1 rejäl portion baljväxter om dagen. Ost och mjölkprodukter av olika slag kan inte ersätta baljväxter.  Inte pasta och pesto heller…

Även frysta grönsaker har ursprung…

februari 15, 2012

Jag gillar frysta grönsaker och tycker att det är ett utmärkt alternativ klimat- och miljömässigt på vintern och våren.  Frysta grönsaker stoppas ju i frysen när de är som bäst dvs. i säsong. Och frysning är ett skonsam metod näringsmässigt att bevara grönsaker. Och även om metoden och förvaringen kräver energi så är det bättre än både kött och växthusodlat.  

Men har du också funderat på varifrån grönsakerna i fryspåsen kommer? Gröna ärter brukar vara svenskodlade men  hur är det med spenaten? Minimajskolvar är ju inte växta på granngården och inte heller auberginerna men resten då?  Kolla här och titta varifrån dina favoriter kommer.

Svensk trädgårdsodling är sorgligt eftersatt men efter att ha kollat på Findus hemsida ser jag att förvånandsvärt (40 %)  mycket av grönsakerna är svenskodlade!  Tyvärr är inga av Findus grönsaker ekologiska…När kommer de?

Eller har någon tips var jag kan hitta frysta grönsaker som är ekolologiska och allra helst svenskodlade?

Dödligt att äta vegetariskt en gång i veckan

februari 3, 2012

Nu mobliserar köttförfrossarna mot Meatfree Monday: de hörs även i radio och Tv.

En moderat riksdagsman säger i Studio 1 att vi ska kritisera Kina som ökar från 4 till 51 kilo och inte svenskarna som succesivt ökar köttportionen år från år och hamnar bra mycket högre än Kina. Vi åt 43,8 kg* 1990 och 82,6 kg* år 2010. Nästan en fördubbling och ökning  med 40 kilo på 20 år… Hoppas han får bassning av sin partisekreterare Sofia Arkelsten som alltid brukar framföra vikten av vegetarisk mat.

Förstår inte oron över att svenska barn och vuxna ska tvingas äta vegetarisk en enda måltid i veckan. Är det någon som verkligen tror att våra barn svälter ihjäl av en köttfri måltid?  Och  varför tror köttfrossarna att alla barn hatar vegetarisk mat? Jag undrar hur många barn som väljer bort vegetarisk lasagne för en korv av tvivelaktig kvalitet?  Vad tror köttförsvararna  att svenska skolbarn egentligen får för kött på sina tallrikar?  Den minimala pengen som avsätts för skolmat räcker inte till kött av hög kvalitet 5 dagar i veckan.

För övrigt: I stora delar av världen lever många med högst en köttdag i veckan – och det är inte detsamma som svält. Rejäla portioner av baljväxter är viktigare för proteintillförseln än dyrt kött.  Att inte äta kött är den vanligste dieten om man räknar världsvitt.

Njuter själv gärna av en god bit kött, en schysst korv, en läcker skiva lever men förstår inte att det blir godare ju mer och oftare man äter kött. Men köttbiten på min tallrik  ska komma från ett djur som varit lyckligt så länge det levt. Kallar mig  kravvegetarian. Mindre mängd men endast kött från betande tama och vilda djur samt frigående kycklingar tror jag är det bästa klimat- och miljövalet. Och det mest kulinariska.    

Ps. 70 % av allt svenskt nötkött kommer från ungnöt som inte omfattas av betestvånget – De kan i teorin leva hela livet  inomhus och bara se solen på väg mellan ladugårdsporten och spången upp på slakteribilen.  

* Benfri vikt och inklusive kyckling enligt Jordbruksverket.

Närodlat eller ekologiskt – Vad väljer du?

januari 3, 2012

Är så trött på snacket om närodlat kontra ekologiskt. Jag vägrar att köpa svenskt bara för att det är svenskt. Det måste finnas ett rimligt utbud för att jag ska prioritera svenskt och det ska allra helst vara ekologiskt. Det är därför som jag väljer importerade bönor framför svenska bruna. Väljer bort svenska tomater framför importerad fänkål och zucchini. Är övertygad om att ”giftfritt” är viktigare än svenskt för världens framtid. 

Om svenskt jordbruk bara kan producera vete med taskigt protieninnehåll (som inte duger till bröd, pasta och bulgur), gula ärter och potatis, morötter, vitkål för vinterlagring tar jag mig rätten att välja bort det svenska. Och istället köpa pasta, gryn av hög kvalitet, bönor och linser i många färger och importerade frilansodlade grönsaker med mycket gott samvete. Gärna närodlat men inte för att subventionera och underlätta att svensk jordbruk och trädgårdskötsel (om den finns fortfarande) ska fortsätta i samma banor; mesta möjliga vinst till brukarna oavsett kvalitet och utbud. Det är ett giganskt lurendrejeri att få enskilda konsumenter att tro att det deras ansvar att rädda svensk jordbruk egenom att välja svensk i första hand, oavsett kvalitet och odlingsmetod. Kolla bara vem som driver frågan och vem som tjänar på det.

Och varför innebär Matland Sverige enbart att antalet dyra restauranger, tillverkare av feta festostar och söta marmelader ökar? Varför handlar inte satsningen om bra mat för gemene man? Ska inte den svenska jorden i första hand användas till odling av hälsosamma och läckra råvaror med stor variation? Som ger mat som vi svenskar vill ha på bordet varje dag. Jordbruk handlar inte bara om att ge försörjning åt bönder utan uppgiften är också att förvalta jorden rätt och producera mat som ger hälsa och god smak.

En lång rad av importerade livsmedel skulle kunna odlas och produceras i Sverige och det är inte konsumenternas fel att så inte görs;  bönor, linser och ärter (inte bara gula), goda hela gryn typ kamutvete, bulgur, couscous, frysta bär och grönsaker av alla slag, savojkål (tål kyla bättre än vitkål), päron, plommon (även torkade), nypon, fänkål, hasselnötter, pumpafrön kan mycket väl odlas i Sverige…Och listan skulle kunna göras oändligt lång. Något för Jordbruksverket och Eskil Erlandsson med sitt Matland att ta tag i!    

Transporterna är inte den största energislukaren vad gäller matproduktion utan det är framförallt odlingen som kräver mest energi. Och Sverige är inte ledande vad gäller energismart livsmedelsproduktion, snarare tvärtom. Mest energi av allt kräver köttproduktion. Bönor, linser, ärter är alltid ett bättre val ur energisynvinkel än animaliter. Grödor odlade i uppvärmt växthus (t.ex. svenska, holländsak) är ett undantag. Och vill du göra något åt transporterna är det dina egna bilresor fram och tillbaka till butiken och inte importen av grönsaker som är det största problemet. Färre matlador och fler butiker där människor bor.

Det trevliga med köksväxter är att de kräver mycket lite mark men det besvärliga är att de kräver mycket arbete. Ett problem men kan forskare och smahälle konstuera bilar, mobiler och kärnkraftverk måste det väl finnas kunnande för att kunna lösa detta problem.

Het rödkål med smörbrynt torsk

december 13, 2011

Göm inte rödkålen i kylen tills jul. Nalla på den redan nu.

Denna läckra, vackra kål gör sig utmärkt tillsammans med heta kryddor som chili och ingefära. Här har jag lagad den med utmärkt fryst torskfilé – MSC märkt förstås och just denna kom från Östersjön via Findus …

Vi åt den tillsammans med favoritpotatisen; krossad potatis med fryst koriander, vitlök och olivolja. Det ni, var mat som inte går av för hackor.

Det här behövs till 4 portioner: 500 g färsk eller fryst torskfilé, 1 liter fint riven rödkål, 2 mindre rödlökar, 1 vitlöksklyfta, 1 msk sesamolja, 2 msk rapsolja, 1 bit färsk ingefära, chili flakes, 1 dl russin, 1 tsk hela spiskumminfrön, 1 msk sojasås, 3 msk vinäger, smör till stekning av fisken, salt och peppar, sweet chilisås.

  • Gör så här: Skölj av torskfiléerna. Torka av dem lätt och strö över lite salt och peppar.
  • Hyvla/riv rödkålen mycket fint. Skala och skiva rödlöken och vitlöken. Skala och strimla ingefäran, om du använder färsk.
  • Hetta upp sesam- och rapsoölja i en stor stekpanna/wok. Woka rödkål lök, vitlök, ingefära, chili flakes snabbt och hett under ständig omrörning. Smaka av med spiskummin, soja och vinäger. Ringla över lite sweet chili när du njuter fisken.
  • Servera med kokt potatis som du krossar grovt och smaksätter med pressad vitlök, lite olivolja, kokspad och en näve fryst (eller färsk) hackad koriander.

Låter gott? Detta är vardagsgastronomi på mitt sätt. Mat lagad med ekologiska, miljövänliga och klimatsmarta ingredienser. Låter det spännande? Kolla på våra nya hemsida: Mumsmiljomat.se   Sidan är långt ifrån klar men man kan redan nu tjuvtitta. 

Mums står för mat utan en massa skräp… Vill du ha fler rätter som passar dagarna före jul gå direkt till veckans mat.

Kosttillskott bara av ondo?

oktober 11, 2011

Sedan tidigare vet vi att för mycket Vitamin-C i tablettform ökar riskerna för starr och betakaroten i tablettform ökar riskerna för lungcancer. Liksom att en allmän berikning av folsyra i t.ex mjöl skulle öka riskerna för olika typer av cancer. Däremot ser man inte dessa risker när vitaminerna kommer via maten och i sin där naturliga form… Antioxidanter i tablettform är inte heller någon hit; den viktiga balansen rubbas och för mycket av en specifik antioxidant kan förhindra upptag och funktion av andra…

Nu har det också kommit en stor undersökning från USA som bekräftar tesen att vitaminer, mineraler i tablettform sällan ger hälsa. Utan tvärtom. Just denna undersökning fokuserar på järntillskott till kvinnor efter klimateriet. Extra järn tycks förkorta livslängden men även multivitaminer är det bra att se upp med.

Behövs då aldrig tillskott av vitaminer och mineraler? Aldrig generellt; Ät bra och varierat – minst 500 g frukt och grönt dagligen, mycket fullkorn och åtminstone 2-3 fiskmåltider i veckan. Dessutom fyll på med Vitamin-D från solen.

Just vitamin-D ska man dock ha extra koll på tycker jag. Visserligen får vi cirka 80 % av vitaminet från sommarhalvårets sol men ju äldre (och tjockare) vi blir desto mer behöver vi. För att få Vitamin-D från sommarens sol ska man förstås också vara ute, och helst mitt på dagen!  Så rådet är: ät fisk ofta (inte bara fet fisk innehåller Vitamin-D) och använd Vitamin-D berikade mjölkprodukter (kolla näringsdeklarationen, många fabrikanter slarvar med berikningen!). Är det något tillskott man kan må bättre av är det extra Vitamin-D på vintern. D spelar roll för immunförsvaret och humöret, förutom för upptaget av kalcium och därmed skyddet mot benskörhet…Och Vitamin-D finns sällan i multivitaminer.

Sedan finns det förstås olika tillstånd där extra tillskott kan behövas; om man är gravid, ammar, lider av olika sjukdomar, är vegan, inte äter fisk, täcker sig osv. Men generellt sett finns ingen anledning att slösa pengar på tillskott i form av multivitaminer  eller berikade produkter typ juice och vitaminvatten. Köp färsk frukt och gröna grönsaker för pengarna istället.

 

Laxsoppa på en spik

september 7, 2011

Häromkvällen kokade jag en av mina verkliga favoritsoppor; en  bonussoppa på ett laxskrov från frysen. Fyllde på med morötter, potatis, lök, zucchini och en blandning av årets sista (?) sockerärtor, gröna ärtor och gröna bönor. En skvätt vin från helgen gav soppan det där lite extra.

Varför jag kallar det bonussoppa. Ja, det är ju bonusmat; Mat som redan är betald och nästan klar…Självklart kan man göra soppan på annan fisk och andra grönsaker. Se bara till att fylla på med en rejäl mängd potatis eller baljväxter så att soppan verkligen mättar. Tunna grönsakssoppor gör få glada och definitivt ingen mätt .

Ps: Rensa alltid bort gälarna från fiskhuvudet, helst innan du fryser in, det smakar inte gott. Resten går att använda.

Det här behövs till 4 portioner: 1 laxskrov eller ca kokt lax 200-250 g, 5 dl vatten, 1 tsk salt, 5 korn svartpeppar, 1 stor morot,  4 mellanstora potatis, 1 gul lök, 1 vitlöksklyfta,  1 stjälk blad- eller en bit  rotselleri, 1 bit zucchini, 1 msk rapsolja, 2 dl ca 150 g gröna ärter, gröna bönor och/eller sockerärter, 1,5 dl vitt torrt vin, salt, peppar, dill antingen 1 msk färsk/fryst hackad eller 1 tsk dillfrön.  

  • Gör så här: Lägg laxskrovet i en kastrull. Häll på vatten så att det kanppt täcker. Tillsätt salt och peppar. Låt koka försiktigt till fiskköttet lossar från huvud och ben.
  • Förbered resten av soppan under tiden: Skala och slanta moroten. Skala och strimla potaisen. Skala och hacka lök och vitlök. Skölj och strimla bladsellerin. Strimla zucchinin.
  • Fräs grönsakerna utom zucchini och ärter lätt i olja.
  • Rensa fisken. Sila buljongen genom en trådsil; ta inte med den grumliga bottensatsen.  
  • Häll fiskspad och vin över grönsakerna. Sjud tills grönsakerna börjar mjukna. Låt zucchini och ärter/bönor koka med de sista minutrarna. Lägg också i dillfrön men spar de färska/frysta dillen.
  • Smaka av; det kan behövas mer salt och peppar.
  • Tillsätt fisken och låt allt bara bli varmt. Strö över dillstrån.

Gillar du soppan? Vill du ha fler recept? Håll utkik innan hösten övergått till vinter kommar en ny spännande sajt med massor av läcker, klimatsnål och ekologisk mat.