Archive for mars, 2012

Färsk fylld pasta färscht fredagsmys

mars 30, 2012

Är svag för färsk pasta, gärna ekologisk (förstås) och helst fylld. Butikernas färdiga sortiment är helt okey, åtminstone när tiden är knapp. Senast kokade jag en mustig tomatsås med spenat och med ett glas vin blev det en härlig fredagsmys middag.

Det här behövs till 4 portioner: 500 g färsk fylld pasta, 1 burk krossade tomater, 1 gul lök, 1 vitlöksklyfta, 1 morot, 1 fänkålshuvud, 2 msk oliovolja, 1 msk tomatpuré, 250 g helspenat (fryst), 1 tsk oregano, salt, peppar, persilja, parmesanost

  •  Gör så här:Börja med att koka en riktigt mustig tomatsås: Skala, finhacka lök och vitlök. Skala moroten och skär i små, små kuber. Halvera fänkälen, skär bort rotsticken och strimla fint, fint.
  • Hetta upp oljan i en gryta som rymmer såsen. Fräs grönsakerna under omrörning tills de mjuknat. Häll på krossade tomater. Klicka i tomatpurén. Koka upp och lägg på lock.
  • Låt såsen såsen puttra, desto längre ju bättre men i alla fall i minst 10 minuter.
  • Tina spenaten och dela i bitar. Vänd ner spenaten när såsen är färdigkokt. Koka upp igen.
  • Späd med vatten för en flödigare sås. Smaka av med salt, peppar och oregano eller annan örtkrydda.
  • Koka den färdiga pastan enligt beskrivning på paketet.
  • Häll tomatsåsen över den färdigkokta pastan. Strö över flagor av parmesanost och hackad persilja.
  • Servera med en salladstallrik, dressing och gärna en färsk frukt i säsong som avslutning.

Vill du veta näringsinnehållet i måltiden kolla på Mumsmiljömat. Vill du ha tips på läckra sallader och råkosttallrikar kolla under: Sallad och råkost.

Vintips: Vi tycker att Italienska Troppo Merlot Cabernet 2180 för 64 kronor (39 halvflaska) är ett utmärkt alternativ till pasta. Ekologiskt förstås…

Ps: Givetvis går det lika bra med hel mangold som med hel spenat.

Salta våfflor till Marie Bebb

mars 23, 2012

Blinier är nästan den godaste formen av våfflor. Till Marie bebådelse dvs våffeldagen bakar jag bovetevåfflor och serverar med gravad lax och/eller skalade räkor, turkisk yoghurt, röd lök, kapris… Supergott, kanske måste man njuta några laggar redan ikväll som fredagsmys. På senare år har jag skippat vetemjölet i smeten; det blir godare men enbart bovete. Dessutom glutenfritt vilket är bra när glutenintoleranta kommer på besök.

Det här behövs till 10- 12 våffellaggar eller 30 små plättar: 4,5 dl bovetemjöl,  4 dl mjölk, 25 g jäst, 2 ägg,  50 g smält smör eller flytande margarin, Tillbehör: 2 rödlökar,  2 dl matyoghurt, 150 g gravad lax, 100 g skalade (250 oskalade räkor), citronklyftor, dill, sallad, kapris.

  • Gör så här: Värm mjölken tills den är fingerljummen. Rör ut jästen i mjölken. Vispa ut bovetemjölet i mjölken.
  • Skilj gulorna från vitorna. Vispa i gulorna i mjölken. Täck bunken med ett fat och låt jäsa i knappa timmen.
  • Förbered tillbehören under jästiden; Hacka rödlöken, strimla laxen, skala räkorna, skölj salladen osv.
  • Vispa vitorna till styvt skum. Vispa sista minuten med salt. Rör ner dem och det smälta smöret i smeten.
  • Grädda till våfflor i våffeljärn, ungefär 1 dl smet till varje lagg går åt.
  • Lägg de färdigbakade på ett ugnssäkert fat, täck med bakplåstpapper och håll varma i ugn, 175 grader. Eller eftervärm i mikro. Fast allra godast är de nygräddade direkt från laggen.

Veggotips: Äggen är svåra att utesluta men mjölken kan bytas mot t.ex. naturell havredryck. Kaviart vegetarisk alternativ till rom men också gravad lax och räkor är suveränt gott!

Vintips: Öl, lager, är väl klassiskt till blinier eller champagne. Jag tycker att andra torra mousserande vita viner smakar bra också…

Som vanligt kan du hitta näringsvärden för hela rätten på Mumsmiljömat.

Ingen rabarber i mars

mars 21, 2012

Läste utmärkta Elin Peters i DN lördag men när det gäller rabarber har hon fel; det finns ingen klimatsmart svensk rabarber i mars. Visst kan du hitta den vackra röda israbarbern men den är växthusodlad och inte från Sverige.

Just denna tid på året är det som svårast med färska grönsaker och färsk närodlad frukt. Medelhavsodlat och på friland är ofta bästa klimatval. Transporterna, så länge de inte är med flyg, kräver trots allt mindre energi än uppvärmda växthus oavsett om dessa ligger i Sverige eller Holland… Glöm inte heller bort rotfrukterna.

Vad ska man välja då: Här kommer två tips var du kan hitta fakta:

Naturskyddsföreningens Gröna Guide. och på ”min” Mumsmiljömat.se.

Gnocchier till alla oss som älskar potatis

mars 16, 2012

Här kommer ett recept till er som gillar potatis i alla former. Vi som inte tror att potatis är lika med döden och känner oss skeptiska till alla hälsoundersökningar med ursprung i USA som dömmer ut potatis – För hur äter man potatis i det stora landet i väster? Friterat med massor av tveksamt fett (mkt Omega 6, transfett eller mättat), bemängda av cancerogena akrylamider och andra stekmutagener eller som potatismos. Stinnt även det av kolesterolhöjande mättande fetter inklusive transfetter och när det görs i form av pulvermos kan man lägga till en hel del andra tveksamma = ohälsosamma ämnen, tillsatta eller uppkomna under torkningen till pulver. Bakad med feta majonnäsfyllningar eller rullad i söta rökta hickorymarinader. Och hur stor del av Nordamerikas potatis är inte genetiskt manipulerade, dvs GMO potatis? 

För så är det kokt potatis är bra mat. Och i form av kall eller ljummen sallad med en olje- och vinegrettdressing dessutom helt okey även för stränga GI anhängare. Vi som snarare tror på GL – glykemiskt loaded; dvs GI värdet gånger kolhydratmängden- vet att potatis är bättre än både ris (givetvis), pasta och många hippa gryner när det gäller påverkan på blodsockret. Dessutom så finns nästan inget livsmedel som kommer så högt på listan över mättnadsindex som kokt potatis. Man håller sig bäst mätt och längst med kokt potatis. Bra bantningsmedel med andra ord. Dessutom är potatis trevligt rik på kalium som sänker höga blodtryck – salta inte i kokvattnet bara, då sänks kalium- och natriumhalten ökar. Lite salt på den färdigkokta är bättre.

Glöm inte heller att potatis är närodlat och påverkar klimatet i mycket mindre grad än framförallt ris men också pasta.

Så till er som älskar god svensk potatis, allra helst odlad på sandjord och definitvit utan konstgödsel och bekämpningsmedel, kommer här ett recept på hemlagade gnocchier – de köpta är också helt okey.

Det här behövs till 4 gnochier: 800 g kokt potatis ( 1 mellanstor väger 90 g), 1 stort eller 2 små ägg, 3-3½ dl vetemjöl, ½ + 2 tsk salt. Sås: 250 g grön eller vis sparris, 250 gröna bönor, salt + socker till kokningen, 1 ask kräftstjärtar eller skalade räkor i buljong (ca 170 g), 2-3 msk olivolja, 2 msk god vinäger, 1 klyfta vitlök, hackad basilika eller perilja, svartpepar och salt till smaksättning.

  • Gör så här: Koka potatisen med skal. Skala potatisen medan den fortfarande är varm. Låt svalna något.
  • Riv potatisen. Rör ner uppvispat ägg och strö över lite mindre mängd vetemjöl än vad receptet anger och salt. Rör ihop till en smet. Tag den fulla mängden mjöl om smeten känns lös.
  • Gör gärna ett provkok dvs rulla en lite kula, platta till och lägg i någon centimeter kokande vatten. Låt koka några minuter och kolla konsistensen.
  • Dela degen/smeten i bitar. Rulla till fingertjocka längder och skär i centimeter tjocka skivor och tryck ut dem med en gaffel eller tummen. Lägg på tallrikar, gärna med bakplåtspapper under om du ska vänta med att koka.
  • Tillaga det gröna : Skär bort den nedersta träiga delen på sparrisen. Skär bort fästet på de gröna bönorna. Skär i 2-3 cm långa bitar. Koka i vatten med salt och socker. Låt koka några minuter tills grönsakerna är knappt mjuka.
  • Rör ihop olja, vinäger, pressad vitlök, salt och peppar till en marinad. Droppa hälften över de kokta gnocchierna.
  • Åter till gnocchierna: Koka upp en vid gryta med vatten och salt (som till pastakoka). Lägg i gnocchierna, ungefär 1/3 -1/4 del åt gången i det kokande vattnet. Ta upp med hålslev när gnocchierna flutit upp. Gnocchierna kokar klart på några minuter Lägg i en förvärmd skål. Ringla lite, lite olja över och vänd om. Fortsätt på samma sätt med resten av smeten.
  • Vänd ner sparris, gröna bönor och avrunna kräftstjärtar i skålen med gnocchier. Ringla över resten av marinaden. Klipp över generöst med basilika eller persilja.
  • Ps: Istället för hemrullade gnocchier finns utmärkta färdiga att köpa; Räkna med 1 paket á 500 g till 2-3 portioner.
  • Vegetariantips: Kräftstjärtarna eller räkorna kan ersätta med strimlad stekt tempeh eller kokta stora vita bönor spetsade med ljus soja…
  • På www.mumsmiljomat.se ser du också att detta är en fullgod måltid, näringsmässigt, och att det finns plats  för en liten kopp hemlagad chokladmousse. Och recept på chokladmousse hittar du också där.

Hemkokt nyponsoppa supernyttigt

mars 13, 2012

Alla goji-, inca, acaibär släng er i väggen. När det gäller antioxidanter och andra nyttiga bioaktiva ämnen ligger ni i lä för torkade nypon. Subernyttigt som nästan får döda att resa sig i sina gravar…

Nej, kanske inget att skämta om men man behöver verkligen inte köpa dyra utländska frukter och bär i jakt på nyttigheter. Nypon, blåbär och svarta vinbär är oftast minst lika bra. Tyvärr kommer väl inte nyponpulvret i Risentas påse från svenska bär men det skulle kunna göra det. Nypon innehåller inte bara, karotener, vitamin- C och andra antioxidanter. Nypon är dessutom järnrika. Vill du veta mer om näringsvärdet på soppan kolla på Mumsmiljömat

Kokade egen nyponsoppa i helgen för att visa hur enkelt, gott och hur lite socker man trots allt behöver använda.  Använde mig av honung för att få extra sötma – honung smakar ju mer sött än socker trots lika mycket sockerarter. Och honung innehåller ju också en hel del nyttigheter t.ex.; enzymer, pollen. Men honung ska inte upphettas då dör allt det som skiljer honung från socker. Så honungsvatten kan lika gärna bytas ut mot sockervatten däremot blir min nyponsoppa nyttigare med honung.

Det här behövs till 4 portioner: 6 msk (60 g) nyponskalspulver, 6+1 dl kallt vatten, 1,5 msk potatismjöl, 4 msk honung. Tillbehör: rostad mandel eller kokos, matlagningsyoghurt, keso, lättvospad grädde, glass eller silken tofu.

  • Gör så här: Vispa ut nyponpulvret i 6 dl kallt vatten. Koka upp under omrörning. Drag från värmen.
  • Rör ut potatismjölet i 1 dl kallt vatten. Vispa i redningen i den heta soppan medelst en tunn stråle.
  • Koka upp under vispning tills soppan tjocknat.
  • Låt svalna till fingerljummet. Vispa i honungen. Över 40 grader dör nyttigheter och smak i honungen.
  • Smaka av. Rör i lite mer honung om du vill ha en sötare soppa. Och späd med mer vatten om du vill ha en nypondryck.
     

Laktosfritt – Ja, tack

mars 13, 2012

Visserligen klarar de allra flesta laktosintoleranta yoghurt men de för superkänsliga är Valios nya laktosfria fruktyoghurt varmt välkommen bland alla andra fruktyoghurtar.

Fruktyoghurten innehåller 3,2 % fett, 8 % jordgubbar, 5 % hallon och innehåller bara 5 % tillsatt socker. Därmed mer frukt/bär och mindre tillsatt socker än Arlas Yoggi laktosfri men mer fett. Valios senaste är verkligen god och frisk i smaken. Men egentligen ingen frukostyoghurt tycker jag utan smakar bäst som efterrätt eller mellanmål.

Priset då? En liter kommer att kosta cirka 24;90 liter.

 

Ekologiska jordgubbar bättre för alla

mars 9, 2012

Att ekojordgubbar är mycket godare vet alla som ätit Tillmans i Grangärde – söta, smakrika och dessutom betydligt mer hållbara än andra.

Nu kommer också spännnade data från Lunds Universitet som visar att ekologisk jordgubbsodling gillas bättre av bina. Hela 45 % av de ekologiska blommorna blev pollinerade jämfört med 17 av de konventionella…

Dessutom är det klarlagat ekologiska jordgubbar innehåller mer antioxidanter.

Så nu är det bara att vänta till sommaren för att kunna jordgubbsfrossa. De importerade som nu finns smakar nada. Så heller vänta på det riktigt goda än slicka sig det halvdana…

Kravmärkt mat ökar

mars 8, 2012

Allt fler, närmare bestämt var femte konsument, vill köpa mer Kravmärkt. Hela 19 % gör det så ofta de kan…Bra förstås men som vanligt är det problem med utbud.

Vi är alltfler som vill äta mer kravmärkt. Visst det är dyrare eftersom produktionen är mer kostsam och dessutom på kravmärkt längs en extra avgift. En avgift som ska betala den merkostnad en särbehandling innebär. Men om en butik säljer mer kravmärkt mjölk än konventionell ska man då fortsätta att betala ”särbehandlingskostnad” till mejeriet för ekomjölk? Borde den avgiften inte ligga på konventionell mjölk? Och när det ekologiska tagit en marknadsandel på 20 % borde då inte merkostnaden sjunka till 80 %?

Och varför särbehandlingskostnad på eko överhuvutaget? Inte betalar jag väl ”särbehandlingskostnad” på andra varor som inte är störst i sitt segment?

Skilj på laktosintolerans och komjölksallergi!

mars 8, 2012

Kommer just från ett intressant pressevent med Alpro Soya och Grayling. Alpro Soya lanserar en ny revoltionerande vispbar sojagrädde-Alpro Airy & Creamy .

Supergod som jag skrev om tidigare här. Capris 19 kronor för 250 ml. Obs Airy & Creamy passar inte i varma rätter utan ska vispas. Fetthalten är 26 % mot vanlig vispgräddes 40 %.

Men förstår inte att det ska vara så svårt att skilja mellan komjölksproteinallergiker och laktosintoleranta.

  • För det första: Det finns inget som heter mjölkintoleranta  och inte heller laktosallergiker.
  • Komjölksallergi är något som man kan födas med och innebär att man inte tål någon form av komjölk, oftast inte heller annan djurmjölk, oavsett om det är i form av mjölk, yoghurt, smör eller ost. Modersmjölk går bra. Den allergin beror på att kroppen bildar antikroppar mot mjölkproteinet. Runt 2 % av alla svenska barn är komjölksallergiska vid födseln. De allra flesta har en allergi som går över med åren…
  • Laktosintolerans beror på att man inte tål laktos, mjölksocker. Man saknar eller har för lite av enzymet laktas som finns i tarmen hos alla nyfödda. Laktosintolerans är ingen allergi eftersom inte antikroppar är inblandade. Som laktosintolerant klarar man att äta smör, hårdost och många dessertostar samt även fetaost.
  • Världsvitt sett är de allra flesta vuxna laktosintoleranta då enzymet laktas försvinner med början i tidig skolålder. Men vi här i norden är en mutation som har kvar enzymet i vuxen ålder och därmed förmågan att dricka mjölk..
  • Några av oss har inte denna förmåga. Närmare bestämt är vi 14 % av hela svenska befolkningen som inte tål laktos. Enligt siffror från Örebro Universitet.
  • Till sist: att få i sig laktos om man är laktosintolerans är inte speciellt farligt; magen gör uppror. Komjölksallergiska däremot kan bli livsfarligt och akut sjuka om mjölk kommer i deras väg. Mjölk för komjölksallergiska kan vara dödande.

Så snälla alla mat- och hälsodebatörer, informatörer lär er skilja på orden.

Vad är det för fel på falukorv?

mars 7, 2012

Inget förstås; I alla fall inte om du väljer en ekologisk korv. En korv som är gjord på ekologiskt uppfödda utegångsgrisar och där nitrithalten är nedragen till hälften mot den vanliga svenska falukorven.

Korv är dessutom ofta en bra miljö- och klimatval, om man vill äta kött. Till korv kan ”oädla” delar av djuret malas ner och ge god smak. Oädla delar är inte detsamma som svål, tryne och annat diffust utan det som vi konsumenter ratar för att det inte ser gott ut eller tar lång tid att tillaga. Massor av småbitar som blir över från styckningen ryms i korven. Korv är verkligen ”tryne till knorr” mat.

Egentligen tycker jag bättre om korv med massor av smak men i denna gryta med rotfrukter, brysselkål, fänkål som serveras med gremolata och hemlagat potatismos funkar falukorven utmärkt.

Receptet då? På grund av lite tekniskt trassel på huvudkontoret (jag har glömt bilden) får du klicka på denna länk som leder till Sveriges första och enda  receptsajt med klimatsmart, ekologisk och hälsosam mat: Mums.

Smaklig måltid. Och här kommer till slut bilden…