Archive for the ‘kött och kyckling’ Category

Hållbar soja men inte GMO-fri

april 8, 2014

En lång rad pressmeddelande damp ner i mailkorgen med budskapet; ” 2014 ska minst 60 procent och 2015 ska 100 procent av den soja som används och/eller säljs av företagen i den Svenska Sojadialogen vara ansvarsfullt producerad. Det garanterar de 27 svenska matföretag och organisationer som tecknat en frivillig överenskommelse med mål att säkerställa att den soja som används för produktion av livsmedel som säljs i Sverige är socialt och miljömässigt ansvarsfullt producerad.”

Låter väl jättebra: Soja utan att Amazonas huggs ned och med schyssta arbetsförhållanden för plantagearbetarna. Socialt och miljömässigt hållbar. Men hur är det ska sojan vara GMO-fri? Annars kan den väl inte sägas vara ekologisk hållbar!? Kollar med HKScan – Scans finska ägare som säger: Vi tar inte ställning i GMO frågan. ” Vad gäller HKScan Sverige specifikt är all soja som används i foderblandningarna tills annat möjligen beslutas non-gm. ” Bra än så länge är allt Scanmärkt uppfött utan GMO.

Häri ligger problemet: I dagsläget behöver man inte deklarera om köttet kommer från djur, fåglar, fiskar som fått GMO i fodret. Att en lång rad foderblandningar i Sverige redan idag innehåller GMO kan vi nog räkna med. ”Rätta mig om jag har fel”. Att du som konsument vill veta om fodret innehåller GMO tycks vara en icke fråga i sammanhanget. Inte heller uppropet och undertecknadet av Sojadialogen säger något om att sojan i fodret ska vara GMO-fri.

Följande medlemmar ingår i Sojadialogen för ansvarsfullt producerad soja: Arla Sverige AB, Axfood Sverige AB, Bjärefågel i Torekow AB,  Coop Sverige AB, Dalsjöfors Kött AB, Guldfågeln AB, Gäsene Mejeriförening, HKScan Sweden AB, ICA Sverige AB,  Ingelsta Kalkon AB, KLS Ugglarps AB, Knäreds Kyckling AB, Kronfågel AB, Lagerbergs AB, Lantmännen ek för., Martin & Servera AB, Nyhléns Hugosons Chark AB, Skånemejerier AB, Skövde Slakteri AB/Gudruns.

Följande organisationer stöder: Branschorganisationen Svensk Fågel, Branschorganisationen Svenska Ägg, Branschorganisationen Svenskt Kött, Föreningen Foder& Spannmål, Lantbrukarnas Riksförbund, Svenska Avelspoolen AB, Sveriges Nötköttsproducenter, Svenska Fåravelsförbundet

Annonser

Nu kokar jag Feijoada…och hoppas på VM.

november 19, 2013

Kastade mig på butikerna för att leta efter mindre ädla delar av djuren. Till en äkta feijoada ska det inte vara biff och filé utan svans, grisfötter osv. Hittade rimmad fläsklägg och lammben.   Börjar med att skölja fläskläggen, kokar upp den i mycket vatten och häller bort vattnet; Det är sättet jag lärt mig koka kött i Tanzania, även om det inte där var frågan fläskkött. …Nytt vatten i som läggen får sjuda i cirka 1 1/4 till 1 ½ timme.  Lägger i lammbenen efter en halvtimme.

Borde förstås ha lagt svarta bönor i blöt igår men det får duga med kokta från burk. Har ju svarta bönor från Tolosa. Kolla mitt recept på en basisk gryta här och se släktskapet med de brasilianska slavarnas gryta feijoada.  Grytan som enligt traditionen kokades på det som blev över när herrskapet tagit det fina. I en feijoda kan det också vara lök, rökt fläsksida, starka korvar… Vanligtvis serveras feijoada med ris. Jag tänkte koka hirs för att hylla det afrikanska.

Rapport hur grytan framskrider kommer. En sak är klar det blir en stor sats.

Styckningsdelar inget för Jordbruksverket

april 22, 2013

Besökte den förträffliga konferensanläggningen Hooks Herrgård i fredags. Visserligen bara för en mycket bra lunch på väg till lilla C. i Malmö; mycket prisvärd buffé med sill- och smörgåsmatsbord, två huvudrätter och desserter; tiramisu, chokladmousse och hemgjord ostkaka…

Samtidigt svämmades restaurangen över av anställda på Jordbruksverket och jag kunde inte låta bli att överhöra en delikat diskussion mellan några anställda. Frågan gällde vad som menas med flapstek. Ingen styckningsdel som visserligen finns på svenska kor men kocken menade förmodligen det amerikanska flap steak. Jordbruksverkarna förklarade självsäkert för den frågande kollegan att det var innanlår; Fel, en flapsteak kommer närmast från det vi kallar högrev… Och tittade man närmare på köttskivorna var de smala, grova och inte vackert runda och fintrådiga som är kännetecknet för innanlår.

Själv hade jag precis förklarat för H. att jag trodde det var Flanskstek eller möjligen luffarbiff…Kändes jättebra att var bättre på svenskt kött än jordbruksverket…

Viktigast av allt är ändå att Hooks herrgård har en mycket god lunch som är väl värd den lilla extra vägen som det innebär att åka över Hook istället för att bara dundra vidare på E4  söder om Jönköping.

Grillat dagen efter

maj 28, 2012

Idag är det visserligen köttfrimåndag men rester ska alltid tas hand om tycker jag…

Så blev det över kött och grönsaker från gårdagens grillmiddag? Gör en läcker och fräsch sallad på säsongens späda vitkål, salladsblad, lök och toppa med grillresterna. Här har vi använt skivad grillad flanskstek, grillade champinjoner och zucchini. Bonusmat med andra ord; Nästan klar och redan (i det närmaste) betald middag.

  • Gör så här: Börja med att strimla den späda vitkålen, isbergssalladen eller machébladen och stjälksellerin. Lägg i botten på ett stort fat.
  • Skär den kokta potatisen i bitar och strö över.
  • Strimla den grillade (eler stekta) zucchinin. Fördela zucchinin och de grillade (eller stekta) champinjoner över salladen.
  • Strö över kaprisen.
  • Skiva det grillade köttet ( eller skivor av rostbiff) och lägg i mitten av salladen.   Strimla löken och lägg på köttet. Peppra också lätt.
  • Dags att röra ihop senapsdressingen: Lägg senapen i en skål och droppa i oljan under omrörning. Öka mängden succesivt allt eftersom senapen sväljer oljan. Rör också i vinägern och vatten. Smaksätt med pressad vitlök.

Det här receptet hittar du också på Mums miljömat och där finns även näringsberäkning: www.mumsmiljomatse

Ps. på bilden har vi använt en fin marinerad flankstek från Hälsingestintan, den mindre utmanaren till Scan och som alltid hänger sitt nötkött.

Vad är det för fel på falukorv?

mars 7, 2012

Inget förstås; I alla fall inte om du väljer en ekologisk korv. En korv som är gjord på ekologiskt uppfödda utegångsgrisar och där nitrithalten är nedragen till hälften mot den vanliga svenska falukorven.

Korv är dessutom ofta en bra miljö- och klimatval, om man vill äta kött. Till korv kan ”oädla” delar av djuret malas ner och ge god smak. Oädla delar är inte detsamma som svål, tryne och annat diffust utan det som vi konsumenter ratar för att det inte ser gott ut eller tar lång tid att tillaga. Massor av småbitar som blir över från styckningen ryms i korven. Korv är verkligen ”tryne till knorr” mat.

Egentligen tycker jag bättre om korv med massor av smak men i denna gryta med rotfrukter, brysselkål, fänkål som serveras med gremolata och hemlagat potatismos funkar falukorven utmärkt.

Receptet då? På grund av lite tekniskt trassel på huvudkontoret (jag har glömt bilden) får du klicka på denna länk som leder till Sveriges första och enda  receptsajt med klimatsmart, ekologisk och hälsosam mat: Mums.

Smaklig måltid. Och här kommer till slut bilden…

Mer kött, ost och mindre socker säger statistiken

februari 2, 2012

Många skilda uppfattningar finns vad det som gjort att vi blivit allt tyngre med åren. Ett sätt att ta reda på orsakerna är att titta på vad vi egentligen äter. Kolla konsumtionen av  livsmedel och vad den ger i energi (kJ/kcal). Tyvärr sträcker den sig bara de säkra siffrorena till 2008 men trenden är tydlig vi äter mer kött, ost och framförallt ökar såser (typ dressing, majonäs), konfektyrvaror, glass genom åren. Oväntat för många är att konsumentionen av socker går ner! Grädde/mjölkpulver ger totalt mer energi är socker!

Man ser också tydligt att vi dricker visserligen mindre mängd mjölk men vi slickar i oss allt mer fet grädde och framförallt äter vi mycket mer ost än för 20 – 30 år sedan.  Aktuellare sifforna från 2010 som kommer från Svensk mjölk (mjölkproducenternas lobbyorganisation) visar att gemene man dricker 97 liter mjölk om året men äter hela 18,9 kg ost. Med andra ord totala mjölkkonsumentionen ökar år från år. Hur? För varje kilo ost behövs i snitt 10 liter mjölk . Vi får betydligt mer ”mjölk” via ost än från mjölkglaset och yoghurttallriken.  

I en nyligen publicerad i artikel i tidningen Hälsa har jag räknat ut att svensken i gemen får i sig mjölkprodukter, omräknat till mjölk, motsvarande 9 dl om dagen. Livsmedelsverket rekommenderar 5 dl inklusive ost . Kollräkna gärna.

 

Nitrit i skinka ger cancer

januari 16, 2012

Lite lagom efter att julskinkan, julkorvarna är uppätna nås vi av ett nygammalt cancerlarm – mat med processat kött som korv, skinka, leverpastej, bacon ökar riskerna för cancer i bukspottkörteln. Och det är egentligen inte köttet utan tillsatserna, närmare bestämt nitrit som är orsaken. Sedan tidigare är det klarlagt  att nitrit ger mag- och tarmcancer.

Studien har gjorts av docent Susanna Larsson, Karolinska, och är en s.k. metastudie dvs hon har sammanfattat flera olika studier enligt TT. 

För att öka hållbarheten och för att ge korv, skinka den där trevliga rosa färgen som ser så aptitlig ut tillsätts nitritsalt. Och visst är botulinium ett otrevligt bakteriegift och visst kan det finnas i korv och andra charkprodukter men bakterien är vanligare i fisk. Rökta, vakuumpackade  – bakterien växer inte i syre –  fiskprodukter bör vara bra mycket farligare än korv utan nitrit…

Vill du slippa nitrit i din korv? Välj Kravmärkt! Krav tillåter inte nitritsalt eftersom man bedömmer det som en onödig tillsats som används av kosmetiska skäl. Och korven, skinkan smakar lika gott utan men blir inte rosaröd utan ser ut mer som kokt kött.  

Ett annat alterntiv är välja en korv märkt ”eu-ekologisk”. I den korven är nitrithalten nerdragen till hälften och därmed minskar cancerrisken med 50 %. Men färgen finns där och skyddet mot botulism tycks vara tillräckligt. Så varför inte skära ner nitrithalten i alla charkprodukter? 

Så är du rädd om hälsan välj korv, skinka, bacon, pastej som är ekologisk.

Till nyår: Kycklinglever med äpple och valnötter

december 30, 2011

 Kycklinglever är delikatessen som ofta glöms bort; Smakrikt utan att andra leverrätters beska, billig och ofta av bra kvalitet – åtminstone om du väljer färsk och allra helst från ekologisk kyckling. Bosarps är bäst.

Tillagas varsamt och serveras med färska blad, syrligt äpple, valnötter eller hasselnötter och rosépeppar. En extra hemlighet har jag också: pippin ska stekas i en god nötolja förslagvis valnötsolja och brässeras i en likaledes läcker och äkta balsamvinäger. Det är ju det som är trevligt med billiga delikatesser man har råd med lite dyrare ingredeinser.

Tillred förrätten precis innan ni sätter er till bords; kycklinglevern är läckrast lätt ljummen. 

Det här behövs till 6 förrättstallrikar: 250 -300 g färsk kycklinglever, vackra salladsblad, 2 stjälkar bladselleri, 2 äpple, 3 msk valnötsolja, salt, peppar, 2 tsk rosépeppar, 4-5 msk balsamvinäger, flingsalt (med jod)

  • Gör så här: Förbered genom att skölja salladen, strimla sellerin, skär äpplen i finna tunna klyftor. Fördela på förrättstallrikar.
  • Putsa kycklinglever och dela i ”vackra” bitar.
  • Hetta upp oljan och bryn kycklinglever snabbt och hett. Dra ned värmen. Salta mycket lätt och strö över krossad rosépeppar.
  • Slå över balsamvinäger, lägg på lock och låt puttra någon minut tills kycklinglever har ”stelnat” även i kärnan men fortfarande är lätt rosa.
  • Fördela kycklinglevern på assietterna, slå över skyn och strö över lite gott flingsalt. Dekorera med val- eller hasselnötter. 

Tips: Är du mer sugen på en vegetarisk förrätt kolla på Mums miljömat. Där hittar du en sallad på färska sojabönor – Edamamesallad.

Mustig grytan med rotfrukter och smakrik korv

december 8, 2011

Korv är bra mat ur miljö- och klimatsynvinkel. Korv görs delvis på kött som inte kan användas på andra sätt. Det är frågan om ” från nos till svans” mat. 

En korv eller två sätter sprätt på alla rotfruktsgrytor. Välj  en korv med hetta, mycket kryddor och smak, så behöver du inga stora mängder. Grytan är en allt i ett gryta så den ska ihop koka så att alla smaker gifter sig.

Servera med ett grönsaksströssel; Ett hack av citron, purjo, persilja och stjälkselleri ger en fräsch, syrlig brytning till anrättningen.

Det här behövs till 4 portioner: 250-300 g Chorizo- eller annan kryddig korv, 2 msk rapsolja, 2 gula lökar, 2 vitlöksklyftor, 500 g blandade rotfrukter som t.ex: kålrot, morot, palsternacka, persiljerot, 6  mellanstora potatisar, 1-2 krm chili flakes, 1 tsk hela spiskumminfrön, 1 burk hela eller krossade tomater, 1 dl rött vin (om du har), 1 tsk salt. Grönsaksströssel: 1 dm purjolök, 1 stjälk selleri, persilja, ruccola eller annat grönt, grovhackat 1 dl, skalet av 1 citron

  • Gör så här: Skala löken, rotfrukterna och potatisen. Skär i mindre bitar; Desto mindre ju snabbare koktid. Potatis, palsternacka och persiljerot kokar snabbare än kål- och morot så gör dem något större.
  • Hetta upp oljan i en gryta som rymmer hela rätten. Fräs chili flakes, spiskummin med löken någon minuter för mesta smak.
  • Tillsätt rotfrukterna och potatisen. Häll på tomaterna och ev. vinet. Koka upp och låt koka några minuter.
  • Skiva korven och lägg i den.
  • Låt koka tills alla rotfrukterna och potatisen är riktigt mjuk cirka 20 minuter.
  • Smaka av med salt först mot slutet när du vet hur mycket smak och sälta som korven ger. 
  • Medan grytan kokar gör du grönsaksströsslet: Skölj grönsakerna och citronen noga. Riv skalet av citronen och finhacka de övriga ingredienserna.  Blanda. (Skiva citronen och smaksätt bordsvattnet med den.)
  • Servera strösslet över och vid sidan om grytan.

Ps: En lättare rödvin eller ännu hellre en smakrik ale smakar utmärkt till grytan…Kanske bra fredagsmysmat.

Ännu ett recept som du hittar på Mumsmiljömat.se

Gift i matfisken och för stora köttportioner

november 21, 2011

Naturskyddsföreningens senaste undersökning ”Den flamsäkra fisken” , om gifter i älskade matfiskar, har det skrivits spaltmeter om de senaste dagarna.

Föreningen har dels undersökt svensk fisk som vätternröding, sej och sill men även norsk odlad lax.  Och så här skriver man ordagrant:

Flera av de ämnen som hittades i fiskarna är hormonstörande och kan påverka människans fortplantningsförmåga. Halterna ligger i flera fall långt över gällande eller föreslagna gränsvärden för de enskilda ämnena. 

Men ingenstans i pressmeddelandet finns uppgift om i vilka fisksorter som resthalterna  ligger över gränsvärdena…

Studien omfattar också  matfisk fångad  Kenya, Uganda, Sydafrika, Malaysia, Filippinerna, Ecuador och Honduras. Där hittade man bland annat insektsgiftet DDT, tungmetallen kad­mium, fluormiljögiftet PFOS och dioxiner i halter över gränsvärden. Bromerade flamskyddsmedel fanns i halter långt över föreslagna gränsvärden.

Men även här finns några uppgifter om vilka fiskar det gäller…

Vad ska man tro? Jag  vill veta vilka fiskar jag ska välja bort i första hand och hur alternativen se ut? Inte är det väl bättre att äta kött? Är inte giftresterna minst lika stora där? På Livsmedelsverket tonar man ner riskerna och menar sig ha kontroll. Och uppmanar oss att vara försiktiga främst med gädda, gös och strömming.

En sak blir jag dock allt mer övertygad om. Gifthotet, gamla synder från industrin, jordbruket men också den pågående giftanvändningen med nya kemikalier och föroreningar i ”ofarliga” material, är något som måste tas på allvar. Finns det egentligen något trovärdigt alternativ till ekologisk odling och mycket restriktiv kemikalieanvändning inom industrin?  Ibland hörs röster om att det ekologiska jordbruket inte kan mätta en växande befolkning. Men om det konventionella innebär att vi istället förgiftas så är inte det lösningen.

Har någon egentligen räknat på vad mindre kött, färre uppvärmda växthus, kortare mattransporter (främst mellan butik och hem) och smartare matlagning i våra överflödsamhällen egentligen skulle innebära för världshushållet. Problemet är förstås inte att ytterligare 40 tusen kineser varje år får råd att äta kött en gång i veckan utan att vår köttkonsumention ständigt ökar från en redan hög nivå. I Sverige äter vi idag 85 kilo kött per person och år och i USA 125 kilo. Det är här problemet ligger.   Skulle inte de 70 % av åkerarealen världen över som behövs till djuruppfödning kunna användas bättre?

Den som vill ha några, inte helt aktuella, siffror om köttkonsumentionen kan kolla här hos den Engelska tidningen The Guardian. Känner mig dock lite skeptisk till siffrorna – Är det verkligen så att både Danmark och Nya Zealand äter mer än USA? Ligger inte även exporten med? Båda är ju kända för sin mycket stora köttexport.

Fira Meatfree Monday idag.     

Ps. Är det någon som har läst undersökningen ”Den flamsäkra fisken”? Är det någon som har en länk till den? Jag vill läsa själv!