Archive for januari, 2011

Nudelsoppa med ägg – Köttfri måndag

januari 31, 2011

Här kommer en av min favoritsoppor. Den är dessutom supersnabb så du hinner göra den ikväll.

Det här behövs till 4 portioner: 150 g nudlar, 3 ägg, 2 msk sesamolja, 250 g djupfryst hel spenat eller mangold, 2 salladslökar eller 1 liten purjolök, 1 vitlöksklyfta, 1-2 krm chiliflakes, 1.5 liter vatten, 1 buljongtärning/gelé, soja

  •  Gör så här: Börja med omeletten: Dela äggen i gulor och vitor.
  • Häll  ½ msk olja i en stekpanna. Stek först gulorna till en pannkaka, därefter vitorna till en. Rulla ihop, skär rakt över till strimlor.
  • Tina spenaten så att den kan delas i några större bitar (eller använd pellets).
  • Hetta upp olja i en kastrull som soppan kan kokas i. Fräs i någon minut skivad salladslök, skivad vitlök samt chilipeppar.
  • Häll på vatten och smula i buljongtärningen. Koka upp.
  • Lägg i nudlarna och koka tills de mjuknat.
  • Lägg i spenaten och sjud tills spenaten är riktigt varm. Smaka av med soja.
  • Lägg i omelettstrimlor. Servera soppan med bröd eller med extra nudlar till den riktigt hungrige.

Veganvariant: Byt äggen mot strimlor av tofu.

 Ps: Känner du igen den? Finns i min bok: Det vegetariska köket, Prisma

Köttfritt utan ris

januari 31, 2011

En stor anledning att avstå från kött är att produktionen av kött förorsaker mycket stora utsläpp av olika växthusgaser – Co2 men också metangas, ädelgaser. Därmed är köttkonsumentionen klimatbelastande.  Det finns beräkningar som säger att 18 % av växthusgaserna globalt kommer från animalieproduktionen.

Alla grönsaker är bättre än allt kött med två undantag: Växthusodlat (uppvärmda under vinterhalvåret) samt risodling. Ri ger mycket stora utsläpp av metangas som har 24 gånger större effekt än C02.  

Döm då av min stora förvåning när sajten Köttfri måndag ger recept på Tofuwok med risnudlar! Snacka om självmål. 

Och varför påpekar inte utmärkta Råd&Röns i sin granskning av olika rissorter att ris ger 3 ggr så stora utsläpp av växthusgaser som potatis och spannmål? Och vi har nu ökat vår konsumention av ris med 40 % sen 1990.  Vore det inte läge att minska på intresset för ris istället för att göra tvärtom? Nu när det finns så många nya spännade alyternativ till ris? 

Ris är inget kulturarv i Sverige och det innehåller förhållandevis lite näring. Det vore därför inte svårt att hålla igen på riset. Låt Asien behålla sitt ris! De belastar per invånare ändå jorden så lite jämfört med oss i väst! Och när man äter ris ska de vara producerat i Europa, om man vill minska metangasutsläppen!

Viltsvinsgryta med kryddnejlikor

januari 29, 2011

Ät mer viltsvin! Är det något kött man verkligen kan äta med gott samvete så är det viltsvin. De finns i överflöd efter en olycklig inplantering av skjutglada jägare. Borde skjutas av betydligt hårdare då de föröder skogs-, åkermark samt trädgårdar. Dessutom står de för många, många trafikolyckor och dödar betydligt fler hundar än vargarna.

Till saken hör också att det är rasande gott. Ett mörkt smakrikt kött som passar särskilt bra i en gryta tycker jag. Häromveckan kokade jag denna mustiga gryta och serverade till hemtrillade gnocchi – se separat recept. Fantastiskt!

Det här behövs till 4 portioner: 400 g grytbitar av viltsvin,  3/4 dl ( 2 dl blötlagda) torkade trattkantareller eller annan torkade svamp, 2 mellanstora(200 g) morötter, 3-4 persiljerötter (200 g), 2 gula lökar (150 g), 2 vitlöksklyftor, olivolja, 1½ dl rött vin, 4 kryddnejlikor, 2 tsk rosmarin, salt, svartpeppar

  • Gör så här: Ta fram köttet en timme innan det ska tillagas.
  • Lägg den torkade svampen i vatten att svälla en halvtimme i vatten innan det stoppas i grytan. 
  • Skala och skär rotfrukterna i grova slantar. Skala löken. Grovhacka den gula och skiva vitlöken.
  • Hetta upp några matskeder olivolja i en stekgryta. Bryn köttet till vacker färg. Salta och peppra lätt.
  • Lägg i och fräs även rotfrukter, lök.
  • Häll på svamp med spadet. Häll också på vin, hela nejlikor samt vatten så att det täcker.
  • Låt puttra under lock. Koka tills köttet är riktigt mört, ungefär 40-45 minuter.
  • Låt rosmarin koka med de sista 5 minutrarna och smaka av med salt och peppar.
  • Grytan blir mustigt mörkt brun men vill du ha lite mer färg strö över en näve persilja och några rasp citronskal.  
  • Och ät med gnocchi ( se nedan) eller kokt, gärna pressad potatis.
  • Grytan kräver ett kraftigt, mustigt vin. Vi drack Misiones De Rengo, Reserva 2009. Ett ekovin av Cabernet Sauvignon och Franc, Carmenère från Maipo Valley i Chile. Det passade perfekt. 

Tips 1: Var kan man köpa viltsvin? Kolla i större livsmedelsbutiker och saluhallar. Tror dock att alla butiker med servicekänsla kan beställa. 

Tips 2: Istället för rotpersilja kan du ta hälften palsternacka och hälften rotselleri. Fast det blir godare med persiljerot. Däremot ska du inte hoppa över nejlikorna. De betyder väldigt mycket för smaken.

Gnocchi inte svårt men kladdigt

januari 29, 2011

Hemlagade gnocchi är något helt annat än de färdigköpta i påse. Visserligen är det rejält kladdigt, lite tidsödande att baka sina egna men som sagt var inte alls svårt och mycket läckert. Tänk bara på att koka gnocchi precis innan du ska servera dem. Däremot kan du forma dem i för väg och vänta med att koka dem någon halvtimme. 

Det behövs till 4 portioner: 800 g potatis, 1 ägg, 3-3½ dl vetemjöl, ½ tsk salt, salt, olivolja

  • Gör så här: Koka potatisen med skal. Skala potatisen medan den fortfarande är varm. Låt svalna.
  • Riv potatisen. Rör ner uppvispat ägg och strö över den mindre mängden vetemjöl och salt. Rör ihop till en smet.
  • Tag den större mängden mjöl om smeten känns lös. Gör gärna ett provkok dvs rulla en lite kula, platta till och lägg i någon centimeter kokande vatten. Låt koka några minuter och kolla konsistensen.
  • Dela degen/smeten i bitar. Rulla till fingertjocka längder och skär i centimeter tjocka skivor och tryck ut dem med en gaffel eller tummen. Lägg på tallrikar (gärna med bakplåtspapper under om du ska vänta med att koka).
  • Koka upp en vid gryta med vatten och salt (som till pastakoka).
  • Lägg i gnocchierna, ungefär 1/3 -1/4 del åt gången i det kokande vattnet. Ta upp med hålslev när gnocchierna flutit upp. Gnocchierna kokar klart på några minuter
  • Lägg i en förvärmd skål. Ringla lite, lite olja över och vänd om.
  • Fortsätt på samma sätt med resten av smeten.
  • Ät gnocchi med hemlagad pesto eller tomatsås som fredagsmysmat eller en mustig gryta ex. viltsvinsgrytan ovan.

Slipp kadmium – Laga babygröten själv

januari 28, 2011

Larmet går om att färdiglagad gröt och modersmjölksersättningar innehåller för mycket mangan, arsenik och kadmium. Jätteallvarligt förstås, även om Livsmedelsverket lugnar och säger att faran inte är akut.

Läs mer här: Dn eller på Sydsvenskan

Amning är förstås alltid bäst och även man inte kan amma helt är det alltid bra att komplettra med amning så mycket som möjligt. Man ska aboslut inte göra egen modersmjölksersättning!  

Det finns en myt att det är lätt att amma. Så är det förstås inte för de flesta av oss. Själv kämpade jag dagligen i 2 månader, kändes det som, innan jag fick det att funka med barn ett. Med barn två och tre gick det desto lättare. När man väl får igång amningen, och det kan de allra flesta som vill, finns ingen ”matlagning” som är så bekväm och njutningsfull! Fortsätt att amma helt till 6 månader och delvis till över året är mitt råd.

Till den hemlagade gröten. Det finns ingen anledning att köpa färdig pulvergröt. Det är bättre att laga gröten själv. Färdiglagad gröt innehåller så gott som alltid mjölkpulver och mycket processade gryn, mjöl. Efter att barnet är 6 månader kan du laga ”min” gröt till ditt barn. För att järnberika gröten föreslår jag att du blandar den med någon matsked järnberikad fruktpuré från barnmatburk – Kolla bara att purén verkligen är järnberikad. På min tid använde jag aprikospuré som dessutom har naturligt ett högt järnvärde. Bästa komplementet till gröten är förstås en lite slurk bröstmjölk. Antingen ammar du efter portion med gröt eller så serverar du gröten med urpumpad mjölk.

Det här behövs till 1 babyportion gröt: 2 msk ekologiska havregryn (obs ej fiberberikade!), 4-5 msk vatten, 1 msk rivet ekoäpple (utan skal för de allra minst barnet), 1-2 msk järnberikad fruktpuré, 2 tsk rapsolja.

  • Gör så här: Mixa eller stöt havregryn fint – i början kan barnen ha svårt med konsistens på havregrynen.
  • Koka grynen i vatten några minuter tills de verkligen svällt. Mikron funkar om du rör om lite då och då och dessutom inte kör på allra högsta effekt. 
  • Blanda gröten med rårivet äpple, fruktpuré och rapsolja.
  • Kolla att gröten har lagom ättemperatur och ge barnet bara så mycket det vill ha.
  • Avsluta med amning. (Om den andre föräldren ger maten serveras bröstmjölken i tallriken.)  

Tips 1: Mixa gärna en lite större sats havregryn åtgången och förvara i glasburk. Däremot är det inte bra att laga själva gröten i förväg.

Tips 2: Det rårivna äpplet är inte nödvändigt men gör gröten godare. När barnet blir äldre kan du grovriva äpplet med skal. Då är det också dags att koka hela havregryn.

Tips 3: Spola ur kall vattenkranen rejält varje morgon innan du använder vatten till ditt barn. Gamla ledningar (som vi ofta har i Sverige) kan ge rost, koppar och andra föroreningar till vatten som stått länge i dem. 

Mangan används som berikning men finns också naturligt i bl.a. spannmål. Havregryn tillhör de spannmål som innehåller mest mangan. Det är i modersmjölksersättningar som de höga halten mangan kan vara farligt eftersom den äts flera gånger om dygnet.

Kadmium i produkterna ovan är troligtvis resultat av miljöförstöring. Kadmium kommer från sopförbränning, biltrafik, konstgödsel, rötslam…Framförallt sura jordar är utsatta. Kadmium lagras upp i kroppen och skadar njurarna vid lång tillförsel. Dessutom misstänks kadmium bidra till benskörhet. Tas upp istället för kalcium.

Arsenik kan komma av att grödan bevattnas av arsenikrikt vatten. Ett stort problem i stora delar av Asien. Stora doser akut giftiga  medan låga under en längre tid ökar cancerrisken.

Fransk vardagssoppa med fläsk och potatis

januari 27, 2011

Fortsätter med min kampanj att vi ska äta upp den ekologiska grisen som gav 0ss  julens ekoskinka. Nu är det dags för sidfläsket. Allra läckrast är den basturökta sidan…Det behövs inte stor bit för att sätta smak på torsdagens matiga middagssoppa.

Det här behövs till 4 portioner: 150 g rimmat (basturökt, om möjligt), 3 gula lökar, 1 stor purjolök, 1 vitlöksklyfta, 7 mellanstora (½kg)  potatisar, 1 liter buljong (1 gelépod/tärning + vatten), 1-2 tsk timjan, salt, peppar, persilja  

  • Gör så här: Skär fläsket i strimlor.
  • Skala, strimla den gula löken, purjolöken och vitlöken. Skala och tärna potatisen.
  • Lägg fläsket i en gryta som rymmer soppan. Lägg i kall gryta som kan du steka i det smakrika fettet.
  • Fräs all lök i grytan ner fläsket börjat fräsa. Rör om och låt fräsa några minter.
  • Tillsätt potatis, buljong, timjan och låta puttra tills potatisen är mjuk, ca 15 minuter.
  • Smaka av med mer timjan, salt, peppar och strö över hackad persilja.
  • Riven lagrad ost kan vara gott till men är inte alls nödvändigt…

Fisk i örtsås anno 1982

januari 26, 2011

Satt och bläddrade bland gamla recept och hittade ett som jag själv komponerat 82 till Tidningen Vi!  Är man gammal i gården så är man. Det som verkligen är intressant, är att när det skrevs var  crème fraiche en nyhet på svenska marknaden!  Så ny var produkten att den ännu inte fanns i hela landet.

Idén med själva receptet är man gör en riktigt god, tjock sås och låter bitar av vit fisk koka i såsen. Suveränt då, men också nu.

Det här behövs till 4 portioner: 500-600 g färsk eller fryst vit fisk*, ex. torsk, kolja, hoki, sej, Alaska pollok, 1-2 msk smörolja, 1 dm finstrimlad purjolök, 1 pressad vitlöksklyfta, 3 msk vetemjöl, 2 dl mjölk, 2 dl creme fraiche eller 1 dl vispgrädde + 1 dl torrt vitt vin, 1 dl finhackad persilja  eller 2 ”pellets” hackad spenat, 1 tsk timjan, 1 -1½ tsk salt, 2 krm peppar.

  • Gör  så  här: Tina fisken. Antingen över dagen i kylskåp eller snabbt i saltat vatten ( 1 timme i 1 liter varmt vatten+ 1,5 msk salt). Eller torka av den färska fisken.
  • Skär fisken i 2-3 centimeter tjocka strimlor.
  • Hetta upp smöroljan i en gryta som rymmer hela rätten. Fräs den finstrimlade purjolöken och den pressad vitlöken lätt.
  • Pudra över vetemjölet, rör npga om och späd med mjölk. Låt koka upp under omrörning.
  • Rör ner creme fraiche, hackad persilja och timjan. Koka upp och smaka av med salt och peppar. 
  • Lägg i fisken. Koka åter upp och låt koka 1 minut.
  • Lägg på lock och låt stå på skärbräda och efterkoka i 5-6 minuter tills fisken är genomkokt.
  • Servera med gröna ärter eller bönor, kokt pressad potatis eller kanske kokt bulgur.

* Alla uppräknad fiskar finns antingen MSC – eller KRAV- märkta

Tips: Istället för persilja vitlök smakar förstås fisken gott men mycket annorlunda med dill och riven pepparrot.

Bra mat som inte är dyr

januari 25, 2011

Så var namnet på Konsumentverkets kokbok som kom på 80-talet. En ganska förskräcklig bok. Inte för att maten alltid var så tokig utan för upplägget och presentationen var grå, doftlös, uppfodrande… Numera heter KoV:s matsatsning: ”Matkorgen” och inte heller denna är så rolig. Tänkt för den som lever på marginalen och utifrån den beräknas storleken på försörjningstödet (socialbidraget).

Denna matkorg fick sina fiskar varma av Louise Epstein i hennes första ”Epstein i P1”. För mycket kött, framförallt fläsk och för lite modern mat. Vill inte kommentera hennes kritik, som delvis bottnade i att hon själv tyckte att det gick åt för mycket matpengar i hennes hushåll med tre tonåringar.  Och att  KoVs matkorg inte var till någon hjälp. Vi har också varit en storätande familj om fem personer, så jag förstår delvis problemet. Så här i efterskott tror jag att vi åt ganska sparsamt.

  • Aldrig juice till vare sig till frukost eller någon annan gång. 
  • Aldrig mjölk till middagsmaten utan kranvatten. Mjölken hörde hemma som mellanmål och till frukost.
  • Mycket frukt i form av bananer, äpple, apelsin, mandariner, plommon från trädgården. Däremot ytterst sällan dyr frukt som sharon, mango, druvor…
  • Alltid antingen råa eller färska grönsaker till måltiderna.
  • Ytterst sällan efterrätt. Glass efter fisk och pannkaka efter soppa. Annars bara efterrät när det var fest.
  • Hembakt bröd och knäckebröd till frukost och mellanmål.
  • Leverpastej, ost, hemkokt marmelad till pålägg till frukost, mellanmål och någon gång korv, skinka. Ostmacka till soppa annars aldrig ost eller mjukt bröd till middagen.
  • Aldrig speciella mellanmålsprodukter som fruktyoghurt, risi frutti, Gorbys, pizzabitar.
  • Minst en vegetarisk middag i veckan. Gröt till lunch under helgen.
  • Stor skillnad på vardagsmaten och helgmaten. Jag skäms inte för att säga att vår familj ätit såväl fiskpinnar, raggmunk (utan fläsk) som blodpudding, broccoligratäng (utan skinka) och korv stroganoff till vardagsmiddag.
  • Mycket lite av hushållskassan gick till posten ”sådant man stoppar i munnen som inte är mat” dvs: läsk, chips, pommes, snacks, godis, konditoribitar, glass, grädde, dessertost…

Visst låter det präktigt! För präktigt? Men jag minns också många härliga helgmåltider men riktigt god mat och trevliga men enkla vardagsmiddagar.  Så här i efterskott vet jag att tre av tre barn blev matälskare. Och det var väl uppdraget?

Och tipset som håller är fortfarande:

  • Måndag – pasta
  • Tisdag – vegetariskt
  • Onsdag – fisk
  • Torsdag – soppa
  • Fredag – plock/fingermat typ bakad potatis med hackat ägg, gräddfil, skinka, grönsaker eller pitabröd med hemlagade hamburgare osv  
  • Lördag och söndag: festligt kött, köttfärs eller kyckling med hemlagade potatisklyftor, potatisgratäng. Efterrätt orkade ingen däremot krävdes alltid en förrättstallrik med grönsaker, lite oliver och kanske en skiva parmaskinka…   
  • Och det jag är riktigt stolt över idag är att våra barn lagade en vardagsmiddag var i veckan sedan 6.e klass

Det vi inte riktigt orkade med att laga var kåldolmar, kalops, strömmingslåda, fläsklägg med rotmos, sillpudding och andra klassiska svenska husmankosträtter. Det kan jag kanske tycka vara lite synd idag. Däremot blev det desto mer husmanskost från länderna kring medelhavet och på senare år från Asien.

Nygammal pasta från Zeta

januari 25, 2011

Provade lyxpasta från Zeta: Casa Di Luca.  Ska bakas  på gammalt vis med kopparvalsar och med mjölet Kronos – ett durumvete med högre proteinhalt (14 %) än annat vete. Pastan finns som extra snabb spagetti (3 min), ett antal olika korta sorter samt som pappardelle (äggpasta). Paketen är vackert turkosblå.

+ Bra smak, lägre GI än annan pasta och trevlig konsistens. Extra bra konsistens på snabbspagettin.

+ Priset! Högre än vanlig pasta. Dessutom är prisskillnaden maskerad genom att förpackningarna är mindre än de gängse. Ett gammalt beprövat knep. De innehåller 400 respektive 800 g istället för 500 g och 1 kilo. Lurigt!

  • Spagetti 800 g: 18.90 -19,90, per kilo: 24-25 kronor
  • Kort pasta 400 g: 14.90-15.90,per kilo:37-40 kronor
  • Äggpasta 500 g: 28,90 -29,90, 58-60 kornor

Undvik brist, satsa på Vitamin-D

januari 24, 2011

USA liksom Kanada höjer de rekommenderade dagliga intaget av Vitamin-D till hela befolkningen. Barn över 1 år liksom vuxna bör få i sig 15 mikrogram medan äldre bör komma upp i hela 20 mikrogram. Dessa nivåer är dubbelt så höga som de svenska rekommendationerna . Även Finland har skärpt sina krav. Idag rekommenderar Finland att alla barn upptill 18 år dagligen tar tillskott av Vitamin-D. I Sverige gäller rekommendationen upptill 2 år!  

Svenska Livsmedelsverket menar att det inte finns någon Vitamin-D brist i Sverige samtidigt som man medger att inga undersökningar har gjorts på vuxna de senaste åren…Hos barn vet man att ju yngre barnen är desto bättre Vitamin-D status har de. Troligtvis p.g.a av de obligatoriska D-dropparna.

Nu är ju brist en sak medan optimalt intag är något helt annat. Nya rön kommer ständigt om Vitamin-D stora roll. Som en av få ämnen spelar D en stor roll ända ner på DNA nivå. Tillsammans med Vitamin A, zink är Vitamin D aktivt i cellkärnan. Därför är det inte så underligt att D kopplas ihop med en lång rad sjukdomar och tillstånd.

Visst har Vitamin D avgörande betydelse för mineraliseringen av skelettet och kalciumupptaget. De motverkar benskörhet och rakitis. De Nordamerikanska rekommendationer säger emellertid inget om ökat kalciumintag utan menar att Vitamin-D intaget är det viktigaste. Nya rön antyder också att vitaminet spelar roll för en lång rad sjukdomar som cancer (främst colon, bröst), autioimmuna (ex reumatism), allergi , depressioner, autism, MS, demens, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes m.m.

Smittskyddschefen och läkaren Annika Linde rekommenderade också i direktsändning i radio Vitamin-D framför C för att skydda sig mot svininfluensan. Immunförsvaret behöver Vitamin-D.   

Viktigaste källan är solens  (få solarium funkar) UVB strålar. Men det är bara sommarhalvårets sol mitt på dagen som ger Vitamin-D. Under vinterhalvåret får vi lita på förråden, maten, berikningen och extra tillskott. Jag är verkligen ingen förespråkare av kosttillskott men Vitamin-D tror jag på och kompletterar med.

Varför klarade vi oss förr då? Dels var det många som inte fick tillräckligt mycket och led av krumma ben, trånga bäcken. Många som klarade sig arbetade utomhus. Vanlig mat var olika typer av fisk. Inte bara fet strömming, sill, makrill, lax utan även insjöfisk har det visat sig är bra källor. Hos kor som betat färsk gräs innehåller mjölken mer Vitamin D än hos kraftfoderfödda kor. Ägg är en annan skaplig källa medan enda vegetabiliska källan är svamp som vuxit i solsken.

Slutsats: Var ute mycket under sommarhalvåret. Satsa på lunchpromenad. Tag ett tillskott av Vitamin-D på vintern om du inte så gott som dagligen äter fisk. Särskilt viktigt för unga, äldre och mörkhyade! Välj berikade margariner (gäller även bregott), mjölk (de magra och svensktillverkade) eller berikade växtdrycker typ havremjölk. Ett ägg är aldrig fel heller.

Och var inte rädd att överdosera. Först när vi närmar oss 100 mikrogram om dagen börjar de bli fara på färde. Rikta in dig på de nordamerikanska värdena och följ Finlands råd vad det gäller barnen och ungdomarna .