Posts Tagged ‘Livsmedelsverket’

Fritt fram grava färsk lax

april 4, 2012

Äntligen har Livsmedelsverket även officiellt tagit bort det gamla rådet att odlad lax måste frysas före eller efter gravning. Så nu kan du köpa färsk laxsida och grava den direkt! Någon risk för parasiter finns inte i det råa laxköttet säger SLV. Något som odlarna hävdat länge och som SLV tidigare endast medgett mellan skål och vägg.

Nu är det med andra ord ännu lättare och snabbare att grava sin egen lax. Billigare blir det förstås också i alla fall när den norska laxen finns till extra pris. Att det blir mycket godare behöver jag väl inte säga…

Det här behövs till 1 kg färsk laxfilé (6 middagsportioner och 10 som förrätt eller buffé):  4 msk salt, 3 msk socker, 1½ tsk krossade rosepepparkärnor eller enbär,  ½ tsk grovkrossad svartpeppar, dill.

  • Gör så här: Blanda ihop salt, socker och peppar. Skölj dillen.
  • Dela laxfilén i halvor. Ta bort småben och fenor. Skölj av fisken.
  • Klappa i saltblandningen och lägg ihop laxen med köttsidorna ihop och massor av dill emellan.
  • Lägg laxpaketet i plastpåse. Knyt om.
  • Lägg direkt i kylen på ett fat. Vänd paketet några gånger om dagen.
  • Beräkna att laxen kräver 2 dagar om det är frågan om tjocka filéer.
  • Häll bort saltspadet när laxen är klar så att den inte blir för salt.
  • Laxen håller sig 1 vecka i kylskåp.

Observera använd inte mineralsalt som snarare göder än dödar bakterier. Däremot är det bra med joderat salt. Vi äter för mycket salt men för lite joderat i Sverige. Varken matindustrin eller restauranger använder tyvärr joderat salt. Jodbrist är allvarligt framförallt för gravida.

Var inte rädd för sockret! Ytterst lite tas upp utan sockret förstärker smaken och ökar hållbarheten.

Annonser

Gift i matfisken och för stora köttportioner

november 21, 2011

Naturskyddsföreningens senaste undersökning ”Den flamsäkra fisken” , om gifter i älskade matfiskar, har det skrivits spaltmeter om de senaste dagarna.

Föreningen har dels undersökt svensk fisk som vätternröding, sej och sill men även norsk odlad lax.  Och så här skriver man ordagrant:

Flera av de ämnen som hittades i fiskarna är hormonstörande och kan påverka människans fortplantningsförmåga. Halterna ligger i flera fall långt över gällande eller föreslagna gränsvärden för de enskilda ämnena. 

Men ingenstans i pressmeddelandet finns uppgift om i vilka fisksorter som resthalterna  ligger över gränsvärdena…

Studien omfattar också  matfisk fångad  Kenya, Uganda, Sydafrika, Malaysia, Filippinerna, Ecuador och Honduras. Där hittade man bland annat insektsgiftet DDT, tungmetallen kad­mium, fluormiljögiftet PFOS och dioxiner i halter över gränsvärden. Bromerade flamskyddsmedel fanns i halter långt över föreslagna gränsvärden.

Men även här finns några uppgifter om vilka fiskar det gäller…

Vad ska man tro? Jag  vill veta vilka fiskar jag ska välja bort i första hand och hur alternativen se ut? Inte är det väl bättre att äta kött? Är inte giftresterna minst lika stora där? På Livsmedelsverket tonar man ner riskerna och menar sig ha kontroll. Och uppmanar oss att vara försiktiga främst med gädda, gös och strömming.

En sak blir jag dock allt mer övertygad om. Gifthotet, gamla synder från industrin, jordbruket men också den pågående giftanvändningen med nya kemikalier och föroreningar i ”ofarliga” material, är något som måste tas på allvar. Finns det egentligen något trovärdigt alternativ till ekologisk odling och mycket restriktiv kemikalieanvändning inom industrin?  Ibland hörs röster om att det ekologiska jordbruket inte kan mätta en växande befolkning. Men om det konventionella innebär att vi istället förgiftas så är inte det lösningen.

Har någon egentligen räknat på vad mindre kött, färre uppvärmda växthus, kortare mattransporter (främst mellan butik och hem) och smartare matlagning i våra överflödsamhällen egentligen skulle innebära för världshushållet. Problemet är förstås inte att ytterligare 40 tusen kineser varje år får råd att äta kött en gång i veckan utan att vår köttkonsumention ständigt ökar från en redan hög nivå. I Sverige äter vi idag 85 kilo kött per person och år och i USA 125 kilo. Det är här problemet ligger.   Skulle inte de 70 % av åkerarealen världen över som behövs till djuruppfödning kunna användas bättre?

Den som vill ha några, inte helt aktuella, siffror om köttkonsumentionen kan kolla här hos den Engelska tidningen The Guardian. Känner mig dock lite skeptisk till siffrorna – Är det verkligen så att både Danmark och Nya Zealand äter mer än USA? Ligger inte även exporten med? Båda är ju kända för sin mycket stora köttexport.

Fira Meatfree Monday idag.     

Ps. Är det någon som har läst undersökningen ”Den flamsäkra fisken”? Är det någon som har en länk till den? Jag vill läsa själv!

Kelda laga mat 4 %:Nja tack

augusti 23, 2010

Matspionen har provat senaste Kelda (Arla) såsen på grädde och mjölk.

  • Mager , bara 4 % fett och få kcal. Bra
  • Okryddad dvs naturell. Bra.
  • Krämigheten åstadskoms med majsstärkelse och pektin. Okey, men är det nödvändigt? 
  • Men sälja under benämningen ”fri från konstgjorda tillsatser” känns bara konstigt. Vad säger Livsmedelsverket om ”Fri från”? Findus fick ju på nöten när de anger ”fri från onödiga tillsatser” på förpackningen…
  • Smaken. Helt okey men inte upphetsande. Krämigheten är marginell.
  • Hållbarheten extra lång (UHT behandlad). Bra
  • Tillverkad i Danmark av dansk mjölk. Nej, tack.
  • Pris: 10.00 / 2,5 dl, 40 kronor litern.  

Slutbetyg: Nja, tack

Hur mycket kaffe är lagom?

maj 20, 2010

Kaffe har seglat upp som rena rama hälsodrycken: balanserar blodsockret och 3-4 koppar om dagen minskar risken för diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Kaffets höga halt av antioxidanter skyddar mot cancer. Nya rön menar också att kaffe är bra vid Parkinson, stimulerar andningen hos för tidigt födda och lindrar astma. Det senare vet alla vi allergiker som lindrat akuta allergiska besvär med en kopp starkt kaffe.

Kaffets alla hälsosamma efekter men också dess besvärliga biverkningar som dålig sömn och risk för för tidig nedkomst kommer att avhandlas på ett spännande seminarium på KI .

Läser också (men hittar nu inte uppgiften i min fulla mailbox) att mörkrostat kaffe motverkar magproblem. Det bildas ett ämne som minskar produktionen av magsaftens saltsyra. Det är därför som vi får ont i magen av svagt kaffe men inte av starkt, mörkrostat kaffe. Länge leve espresson. 

Samtidigt varnar Efsa och Livsmedelsverket för akrylamid i kaffe och knäckebröd och framförallt i chips. Akrylamid är ju ett av de mest väldokumenterade cancerogena ämnen i vår vardag. Ett ämne som finns i de flesta livsmedel och som tycks vara nästan omöjligt att undvika för alla som äter upphettad mat.

Så frågan är how much is lagom när det gäller kaffe?

Hoppas att Louise Ungerth på konsumentföreningen Stockholm får svar på sin fråga till SLV: Hur många kopppar kaffe är säkert?

Olaglig mjölkpropaganda

maj 10, 2010

Livsmedelsverket och EFSA rensar i träsket av tillåtna hälsopåstenden. Från och med den 11 maj är det i inte längre tillåtet att i marknadsföring och på paket att koppla ihop olika råvaror och med hälsoeffekter.   

Enligt EFSA (Eu.s råd för säker mat) finns det inte tillräckliga vetenskapliga bevis för att långa Omega 3 fettsyror som EPA o DHA är positivt för barns utveckling (hjärnan). Inte heller att påpeka att probiotiska bakterier är bra för magen är tillåtet.

Men det som överraskar mig mest är ändå att EFSA slaktar den heliga svenska mjölken. Nu får inte mejerierna säga att 3 portioner mjölk om dagen ger lägre vikt hos barn och ungdomar!   Och det finns inte heller vetenskapliga bevis för att mjölk och ost ger bättre tänder.

Skönt nu kan vi äntligen börja diskutera om vi inte trots allt dricker för mycket mjölk och äter på tok för mycket ost här i Sverige. För det gör vi. Kolla dessa siffror:

 År 2007 åt och drack varje svensk  hela 129,9 kg (= liter) mjölk (inklusive yoghurt, fil), 9,2 kg grädde samt 17,7 kilo ost!

Och konsumentionen ökar: Visserligen drack vi mer mjölk 1960: 166 liter men mindre grädde, 5,6 kg och framförallt åt vi mindre mängd ost: 7,4 kilo ost.

Och detta här innebär trots allt att våra svenska mjölkbönder producerar mer mjölk idag än 1960. Det krävs ju 10 liter mjölk för att få 1 kg ost. Så ökningen på 10 kilo ost sedan 1960 innebär att varje svensk har fått i sig 100 liter mjölk extra i form av ost!

Så när Mjölkfrämjandet och mejerierna klagar på att vi dricker allt mindre mjölk med åren så tullar de rejält på sanningen.  

Jag vill hävda att vi har ett osunt förhållande till mjölk i Sverige. Det är inte bättre ju mer mjölk vi dricker. Inte mer än en halv liter eller rättare 4 dl mjölk + 2 skivor ost om dagen är lämpligt. 

Och när det är som i en småländskt gymnasium att många killar dricker 8 glas mjök till varje lunch och att 40 % av skolans kostnader för råvaror går till mjölk då  är det fara på färde, inte bara för skolans budget. Vatten är som alltid bästa törstsläckaren och nyttigaste måltidsdrycken. 

Statistiken kommer från  jordbruksverkets  statistik

Se upp för E-nummer skräcken

februari 26, 2010

Märkningarna ”Äkta vara” och ”Bra mat för människan”  och Livsmedelsverket är i konflikt- tänkte skriva krig men det är ju något helt annat och något verkligt förödande… 

De nya märkningarna förespråkar tillsatsfritt och i fallet ”Bra mat för människan” också naturliga animaliska fetter och lågt innehåll av socker och kolhydrater. 

Jag är definitivt den sista att hylla tillsatser. Det finns massor av shit som bara är till för göra varorna billigare och ge en sämre kvalitet. Men E-nummer skräcken är överdriven till stor del. För det första är aldrig skräck hälsosamt och att inbilla sig och andra att alla E-nummer är farliga och onaturliga är synnerligen okunnigt och oansvarigt.

Tag bensoesyra  (E 210) ett vanligt förekommande konsveringsmedel i sylter, saft men även i andra varor. Bensoesyra kan man  vara överkänslig emot. Jag vet en av mina döttrar har varit det – händer oftast när man har ett immunsvar i olag och brukar gå över. Hon mådde riktigt, riktigt dåligt. Men bensoesyra är inte ”konstgjort” och finns också naturligt i bär, grönsaker och bildas när mjölk syras till fil och yoghurt. I de senare fallen kanske inte i några jättemängder per 100 g men per portion blir det mycket och eftersom man äter det ofta är de syrade mejeroiprodukterna ett problem.

Är bensoesyra onaturligt? Är bensoesyra farligt? Ja, för några få men inte för för en stor majoritet. På samma sätt kan man resonera om några andra E-nummer.

Och hur väljer man som LCHF.are och ”Äkta vara”? Socker eller bensoesyra? Pest eller kolera? Eller avstår man från båda och slänger allt som blir prickigt av mögel? Och skippar man alla filsorter och yoghurt?

Det håller inte och det är inte ”Bra mat för människan” om man tänker lite längre än till sin egen kropp. Hur sjutton ska all världens människor överleva utan vare sig ämnen som bevarar maten eller kolhydrater? Har man aldrig hört talas om ekvationen 10 kilo spannmål/soja ger 1 kilo nötkött? Och hur skulle världens vattentillgångar räcka? Skulle vi bara i Sverige lita på betande djur skulle vi behöva skära ner köttkonsumentionen till 20 % av dagens. Och hur går klarar jorden metangasutsläppen om alla skulle äta lika mycket kött som i USA? 

Är inte LCHF bara en lösning  för rika västerlänningar? Visst är ”Äkta Vara” en bra blåslampa men vem har råd och tid att äta enbart enligt deras reglemente?

Själv älskar jag smörsmaken men jag vet inte om jag tycker att man kan säga att dagens tillverkning av smör är speciellt naturlig. Vill jag ha något naturligt väljer jag kallpressad olja från ekologiska oliver…Det senare är i allafall väldigt mycket bättre för klimatet.

Spåra matens ursprung

oktober 29, 2009

Har du också undrat över var maten producerats? Om man kan se på LIDLs mjölk om den kommer från ett svenskt mejeri och kanske t.o.m. vilket.

Det finns landskoder för Eu-länderna och de ska synas på produkterna. Inuti en oval står två bokstäver ex. DE för Tyskland, DR för Danmark, UK för Storbritanien osv.  Men obs. landskoden säger egentligen inte varifrån själva råvaran kommer utan talar bara om  i vilket land där man sist förädlade maten. Kött från tyska grisar kan stämplas med SE även om man har slaktat eller styckat i Sverige.    

Men åter till LIDL mjölken. Vill du veta vilket mejeri den kommer ifrån? Om det är Arla eller Milko. Läs de fyra siffrorna på toppen av förpackningen, vid datummärkningen och kolla här:  På livsmedelsverkets lista över mejerier och mjölkproduktanläggningar så ser du vilken anläggning som siffrorna betecknar.

Även till andra livsmedelsindustrier och dyl finns en nyckel som visar var varan har producerats. Jämför man numren på många marknadsledare och butikernas egna märkesvaror eller  ”billiga” kopior upptäcker man lite då och då att de förädlats på samma ställe. Det kanske t.o.m. är samma vara fast i olika förpackningar…

Tro nu inte denna märkning ska upplysa konsumenterna om matens ursprung, den säger som sagt var inget om ursprungsland. Utan märkningen är till för att Livsmedelsverket och deras motsvarighet i andra länder ska kunna spåra den skyldige livsmedelsfabrikaten om det är något fel på maten. Om maten är smittad med salmonella eller innehåller för höga halter av miljögifter osv.

Stoppklossen EU

oktober 13, 2009

Man behöver inte vara EU kritisk för att inse att EU är en stoppkloss när det gäller miljö och hälsa. Här kommer några aktuella exempel:

  • Livsmedels- och Naturvårdsverkets förslag på miljöanpassade/klimatsmarta kostråd stoppade. Begränsar den fria rörligheten på varor.
  • Förbjudet att vid upphandling kräva att svensk djurskyddslag följs. Det går t.ex. inte att välja bort dansk griskött och istället välja svensk som föds upp mer djurvänligt.
  • När- och lokalproducerat är ett förbjudet krav vid offentlig upphandling. Strider mot konkurrenslagstiftningen.
  • Förbjudet att kräva Kravmärkt i offentlig upphandling. Däremot är det okey med EU-ekologiskt som inte har samma stränga regler.
  • Omöjligt för Livsmedelsverket att stoppa energidrycker (med koeffin och taurin) från att säljas till minderåriga. EU:s medicinska råd förklarade dem ofarliga för några år sedan. Nya vetenskapliga rön bevisar att detta är fel och att de kan ge svåra skador. 

Mitt förlag för att stoppa dessa stolligheter är att man gör en Irland. Säger nej till Lissabon föredraget och kräver att allt detta trams upphör. Och när väl EU  backar, krusar och låter oss få igen om våra krav när det gäller miljö och hälsa säger våra stärkta politiker ja.

Mer stake i EU politiken tack.

Eko eller närodlat?

september 30, 2009

Med risk för att verka tjatig. Frågan är fel ställd och svaret blir därmed fel när årets kock Viktor Westerlind i dagens metro förklarar att närodlat är bättre för miljön.

Visst transporter av mat är ett stort miljöproblem. Men den transport som väger tyngst  är fortfarande den mellan butik och hem! Våra enskilda bilresor mellan butiken och hemmet belastar miljön och klimatet mer än t.ex transporterna av importerad av mat.

Så årets kock skulle kanske istället slå ett slag för butiker i bostadsområdena och förkasta kedjornas stora lågprislador i städernas ytterområden. Köpställen som  innebär att man tar bilen enkom för att handla där. Sällan kan den bilresan kombineras med t.ex.  arbetsresor.

Det är inte helt enkelt det här med vad som är mest miljövänligt och klimatsmart.  För cirka 10 år sedan medverkade jag i en bok –Mat med känsla för miljö – Där vi redde ut begreppen (bl.a. detta om mat och transporter) och dessutom klädde vi råden i recept på miljöskonsam, näringsriktig och läcker mat. Boken gavs ut av Naturvårds-, Konsument- och Livsmedelsverket. Tyvärr är boken slut men finns på antikvariat.

Och det trista är att rättigheterna idag ligger hos Livsmedelverket som inte vill uppdatera den och göra en nytryckning. Mellan skål och vägg har jag från annat håll fått veta att departementet ”inte tycker att staten ska ge ut kokböcker”. Men detta är ingen vanlig kokbok utan en som bygger på erkänd svensk och internationell forskning.    

Slutsats: Vill du verkligen äta miljöskonsamt? Handla med hjälp av cykel! Eftersom jag själv har transporterat hem mat till en fempersoners familj under åtminstone ett och ett halvt decenium vet jag att det är möjligt. Ja, rent av snabbt, enkelt och ekonomiskt försvarbart.

Under förutsättning att det finns en bra butik inom rimligt avstånd (i mitt fall 600 meter cykelväg). Idag har tyvärr Coop Konsum Kista förfallit och kallas i folkmun för ”Seveneleven”.