Archive for the ‘odling’ Category

Ekologiska jordgubbar bättre för alla

mars 9, 2012

Att ekojordgubbar är mycket godare vet alla som ätit Tillmans i Grangärde – söta, smakrika och dessutom betydligt mer hållbara än andra.

Nu kommer också spännnade data från Lunds Universitet som visar att ekologisk jordgubbsodling gillas bättre av bina. Hela 45 % av de ekologiska blommorna blev pollinerade jämfört med 17 av de konventionella…

Dessutom är det klarlagat ekologiska jordgubbar innehåller mer antioxidanter.

Så nu är det bara att vänta till sommaren för att kunna jordgubbsfrossa. De importerade som nu finns smakar nada. Så heller vänta på det riktigt goda än slicka sig det halvdana…

Annonser

Närodlat eller ekologiskt – Vad väljer du?

januari 3, 2012

Är så trött på snacket om närodlat kontra ekologiskt. Jag vägrar att köpa svenskt bara för att det är svenskt. Det måste finnas ett rimligt utbud för att jag ska prioritera svenskt och det ska allra helst vara ekologiskt. Det är därför som jag väljer importerade bönor framför svenska bruna. Väljer bort svenska tomater framför importerad fänkål och zucchini. Är övertygad om att ”giftfritt” är viktigare än svenskt för världens framtid. 

Om svenskt jordbruk bara kan producera vete med taskigt protieninnehåll (som inte duger till bröd, pasta och bulgur), gula ärter och potatis, morötter, vitkål för vinterlagring tar jag mig rätten att välja bort det svenska. Och istället köpa pasta, gryn av hög kvalitet, bönor och linser i många färger och importerade frilansodlade grönsaker med mycket gott samvete. Gärna närodlat men inte för att subventionera och underlätta att svensk jordbruk och trädgårdskötsel (om den finns fortfarande) ska fortsätta i samma banor; mesta möjliga vinst till brukarna oavsett kvalitet och utbud. Det är ett giganskt lurendrejeri att få enskilda konsumenter att tro att det deras ansvar att rädda svensk jordbruk egenom att välja svensk i första hand, oavsett kvalitet och odlingsmetod. Kolla bara vem som driver frågan och vem som tjänar på det.

Och varför innebär Matland Sverige enbart att antalet dyra restauranger, tillverkare av feta festostar och söta marmelader ökar? Varför handlar inte satsningen om bra mat för gemene man? Ska inte den svenska jorden i första hand användas till odling av hälsosamma och läckra råvaror med stor variation? Som ger mat som vi svenskar vill ha på bordet varje dag. Jordbruk handlar inte bara om att ge försörjning åt bönder utan uppgiften är också att förvalta jorden rätt och producera mat som ger hälsa och god smak.

En lång rad av importerade livsmedel skulle kunna odlas och produceras i Sverige och det är inte konsumenternas fel att så inte görs;  bönor, linser och ärter (inte bara gula), goda hela gryn typ kamutvete, bulgur, couscous, frysta bär och grönsaker av alla slag, savojkål (tål kyla bättre än vitkål), päron, plommon (även torkade), nypon, fänkål, hasselnötter, pumpafrön kan mycket väl odlas i Sverige…Och listan skulle kunna göras oändligt lång. Något för Jordbruksverket och Eskil Erlandsson med sitt Matland att ta tag i!    

Transporterna är inte den största energislukaren vad gäller matproduktion utan det är framförallt odlingen som kräver mest energi. Och Sverige är inte ledande vad gäller energismart livsmedelsproduktion, snarare tvärtom. Mest energi av allt kräver köttproduktion. Bönor, linser, ärter är alltid ett bättre val ur energisynvinkel än animaliter. Grödor odlade i uppvärmt växthus (t.ex. svenska, holländsak) är ett undantag. Och vill du göra något åt transporterna är det dina egna bilresor fram och tillbaka till butiken och inte importen av grönsaker som är det största problemet. Färre matlador och fler butiker där människor bor.

Det trevliga med köksväxter är att de kräver mycket lite mark men det besvärliga är att de kräver mycket arbete. Ett problem men kan forskare och smahälle konstuera bilar, mobiler och kärnkraftverk måste det väl finnas kunnande för att kunna lösa detta problem.

Spara dillfröna

september 20, 2011

Vad är det för fel med dillfrön? Många gånger är ; nu svär jag i kyrkan,  torra kryddor bättre tycker jag. Torkade oregano smakar mycket mer än färsk. Även torra dillfrön har sina fördelar framför färsk eller kanske framförallt fryst dill. Visst är det väl så att den färska dillen man klipper ner direkt från trädgårdslandet är suverän i smak, friskhet och grönska. Men därefter kommer torkade dillfrön tycker jag. Om inte annat är de mycket lätta att lagra på ett klimatsnålt vis. Mörk burk räcker.

Så till min glädje upptäcker jag ett par stora vajjande dillkronor som gått i frö på radhustomten. Några rejäla matskedar skördade jag  men mer kommer… Härligt att kunna ta tillvara något som kan synas som ett misslyckande.

Mumsigt i vinterns fisksoppor, skaldjursrätter och grönsaksgrytor. Ska också pröva dem som smaksättning i hemgjord avrunnen yoghurt till olika stekta fiskar.

Sommarresultat – massor av mangold

augusti 17, 2011

Har inte försvunnit helt utan har bara tagit en liten sommarpaus och gjort vad då? Odlat, målat och lagat mat.

Inför flytten från Fäbodtjärn skördade jag än en gång ett lass mangold och en bunke haricots verts. Årets skörd är härligt riklig – vilket odlingsår det är.

Det började sent för för min del. Fäbodtjärn ligger i zon 5. Först i slutet av maj kom de första fröna och potatisen i jorden. Medan mangolden och bönorna fick vänta till juni och Kristi Hi.

Med mycket gödsel och odlingsväv, lagom med regn och en hel del sol har det vuxit så det knakar; har inte räknat ut hur mycket sockerärtor, gröna bönor, mangold och sallad det blivit än så länge. 
Det är frågan om  kilon i frysen. 

Och skördar du hela sommaren genom att klippa/knipsa  av bladen lite då och då samt gröngödsla med nässelvatten och gräsklipp så kan du skörda mangold men också sallad från juli till långt in i september.

Vad gör jag då med all min mangold: Äter förstås och fryser in, hel och hackad. Glöm det där med att förvälla i massor av vatten. Utan gör så här:

  • Häll en bottenskyla vatten i en kastrull , obs bör vara rostfri så slipper du missfärgningar och bismak….
  • Skölj bladen noga, sand brukar leta sig in bland bladvecken. Låt rinna av.
  • Packa kastrullen full med mangoldblad. Koka upp – du hör när det puttra. Vänd så att de översta bladen kommer längst ned.
  • Det räcker med att bladen mjuknar och får en illgrön färg. Så koka inte för länge. 
  • Häll av bladen genom ett durkslag; ta vara på kokspadet. Kyl mangolden snabbt så bevaras alla nyttigheter som folater och andra antioxidanter, mineraler och smakämnen bäst.
  • Packa i plastpåsar och frys in.
  • Eller mixa till fint hack och frys in i plastbyttor och använd som hackad spenat hela långa kalla vintern…

 Vad lagar  jag då av mangolden?

  • Bäst är förstås att bara låta en bunke nyskördade blad smälta ned i en kastrull och äta direkt. Smaksätt med skivad vitlök, olivolja och pressad citron eller
  • blanda med crème fraiche, spetsa med vitlök och timjan och servera till pasta.
  • Hela blad är läckra i en frittata, i en soppa med kikärter, potatiscurry eller fårostpaj.
  • Stora vackra färska blad kan fyllas till dolmar. Eller serveras till fin röding med skummande citronsås.
  • Färska lite spädare blad mixar jag också med lök, salladsblad, vinäger och olja till läcker kall sås att servera till rökt fisk och fin färsk potatis.
  • En näve grovt hackade blad förgyller varje köttfärs- eler böngryta som finns.
  • Den hackade mangolden blir till redd soppa typ spenatsoppa och serveras med ägghalva eller så stuvar jag den till fina syrliga isterband eller panerad fisk…

Här nedan finns ett recept på frittata: Ett recept som du också under hösten kommer att kunna läsa i en alldeles ny matsajt med betoning på miljö, klimat och hälsa… 

Det här behövs till 2 portioner: 3 ägg, 1 gul lök, 2-3 potatisar, 40 g (2 dl) hel mangold, 2 tomater, 1 msk olivolja, salt, peppar. 

  • Skala och finhacka löken. Skala potatisen och skär i bitar.
  • Skölj spenaten och riv grovt.
  • Skölj tomaterna, halvera dem, peta bort kärnorna (lägg i komposten!) och skär i strimlor. H
  • Hetta upp en stekpanna med oljan. Lägg i grönsakerna och potatisen. Rör om.
  • Vispa upp äggen med saltet och häll över.
  • Sänk värmen, lägg på lock och låt omeletten stelna.
  • Servera med en sallad med kokta bönor och tomat så blir du riktigt mätt…

Några nävar bär fixar hälsan

maj 27, 2011

Enligt Klas Sjöberg, gastroenterolog på Lunds universitetssjukhus, förklarar att 50 g dvs drygt 1 deciliter jordgubbar eller andra bär om dagen har hälsoeffekter. Bär skyddar mot hjärt&kärlsjukdomar, cancer och kanske särskilt mot prostata- och bröstcancer. De förstärker dessutom immunförsvaret, nog så viktigt i dessa dagar då vi ska spara på antibiotika, och ger bättre minne.

Härligt! Bären behöver inte ätas färska. Det duger med såväl frysta som sylt med hög bärhalt. Fast färska kräver ju inget extra socker och inget extra fett! Så passa på att frossa i färska bär nu när säsongen börjar.

Bra att veta är att ekologiska håller högre halt av antioxidanter – det är tuffare att vara ekoplanta det kräver mer skyddande antioxidanter. Eko innebär inte heller kemiska bekämpningsmedel. Antioxidanterna är ju de mikronäringsämnen som anses vara extra hälsosamma. En effekt som ofta glöms bort vad gäller bär; ju mer bär du äter desto mindre plats finns för ohälsosam mat!

Tyvärr är det ju så att svenska (och utländska) gubbar bekämpas med stora mängder gift. Varje år säljs partier där gränsvärdet är för högt! Och när väl kemikalieinspektionen klagar och försöker förbjuda vissa medel, klagar branchen och får förbudet hävt! Visst är marginalerna små för odlarna men ska vi verkligen som konsumenter vilja betala mer för svensk kvalitet måste också kvaliteten var bättre och giftresterna mindre! Vad är det annars för mening att välja svenskt! Även vad gäller bär är inte transporterna den stora miljöbelastningen.

Tyvärr är det svårt att få tag på ekologiska jordgubbar: Håll utkik i lokalpressen. Och det är ett verkligt merarbete att odla ekologiskt läs här Kravtips.

För hög kvävegödsling i svenskt jordbruk mark

maj 26, 2011

Nej, det handlar inte om att svenska hushåll vräker ut handelsgödsel och bekämpningsmedel i sina trädgårdar; Utan svenska lantbrukares förkärlek till kväve i ”konstgjord” form.

I nyhetsbrevet ”Nytt om forskning” från Stiftelsen Lantbruksforskning slår tre forskare fast att det gödslas för mycket i Sverige, oftast.

Maria Stenberg, Hushållningssällskapet Skaraborg, visar efter ett omfattande projekt gällande olika spannmål: Svenska lantbrukare övergöslar ofta med kväve. Följd; övergödning, ökad växthuseffekt och dålig ekonomi för lantbrukare och samhälle! Avkastningen blir inte högre ju mer kväve som hävs ut.

Lars Wiik och Anders TS Nilsson, SLU, menar att ”mindre och bättre anpassad gödselmängd (kväve) ger bättre skördar och kvalitet av färskpotatisen på Bjärehalvön”. Inte underligt att denna potatis sällan är god och nästan aldrig är prisvärd; blöt, smaklös, har tendens att mögla och bemängd med alldeles för mycket bekämpningsmedel.

Varför inte följa en naturlig potatissäsong istället för vråldriva primörpotatis med kemikalier? Närodlat och säsongsanpassat brukar ju vara krav vi älskar att ställa på våra livsmedel. Även från jordbrukshåll.

Vårbruket är igång

maj 23, 2011

Under helgen grävde jag trädgårdslandet vid Fäbodtjärn; Tog bort halmen som täckte, vände ner kogödsel och hästdito. Jorden var svart, glänsande och lätt att vända. Två stackars paddor skrämde jag nästan livet ur. Hoppas inte att mina grepfingrar rispade dem…Jag vill att de ska leva bland min potatisblast, salladsblad och bönstjälkar.

Så nu är pärerna och bondbönorna i jorden, likså sockerärterna. Även morötter, lök, majrovor, polkabetor, en rad ringblommor, några salladsorter ligger och gror under odlingsväven. Nu väntar jag bara på ett stilla varmt vårregn…

Är en passionerad trädgårdsodlare. Passionerad i bemärkelsen att jag älskar att ha fingrarna i jorden. Däremot är jag inget vidare skicklig. Trädgårsdrömmen går rejält back. Men bara för att få chansen att äta nyupptagen potatis någon månad om året kan jag lägga ner många timmar med grepe och åder. Skulle aldrig drömma om att köpa färsk potatis från Cypern i april och jag avstår även från svensk färskpotatis en bit in i juni; Den första dyra blöta och giftbemängda från skånska lerjordar kommer inte i kastrull hemma hos mig. Även om man inte dör av att äta den så är den dessutom ett arbetsmiljöproblem.

Jag väntar på den första ekologiska. Varför? För smakens skull förstås men också för fjärilarna och hela miljön. Jag vill se späda citronfjärilar, söta blåvingar och praktfulla makaon fjärilar dansa över gurkörten och kyndeln…

Ps. Ni vet väl att svensk konventionell potatis sprutas i snitt en gång i veckan under odlingssäsongen. Kan man kalla det världens renaste jordbruk? Är det vägen dit eller?

Linssoppa är läckert och livgivande

april 5, 2011

Glöm inte linssoppans dag den 12 april: Om exakt en vecka hoppas jag att åtminstone halva Sverige njuter av en härlig mustig linssoppa. Kokt med kärlek och njuten ensam i godan ro eller tillsammns med andra matvänner.

Varför just linssoppa och varför just på Livdagen? Linssoppa gillar alla, eller de flesta! Det är populärt på dagis, bra mat för äldre  likaväl som för bantande 40 + eller tränande tonåringar. Soppan är  mättande och billig mat för ansträngda offentliga och privata börsar. Linssoppa  göder livsandarna.

Linser är klimatsmart och miljövänligt, särskilt om de är ekologiskt odlade. Och kanske skulle en ökad efterfrågan få några odlare på Gotland eller på andra håll i södra Sverige att åter börja odla denna lilla baljväxt. Som alla baljväxter är den kvävefixerade och bra i ett växelbruk.

Dessutom är linser nyttigt; Bra med protein av hög kvalitet, lite med enbart nyttigt fett. Fibrer av många slag som mättar, sparkar igång tarmrörelserna och sänker trista kolesterolvärden.

Viktigaste syftet med linssoppans dag är kanske ändå; att avslöja myten om att vegetarisk mat och synnerhet linssoppa är trist, smaklöst och snålt. Linssoppa är inte en synonym för fantasilös fotriktighet.

Närproducerat på Järvafältet

mars 28, 2011

I lördags shoppade jag närproducerat så det visslade om det! Trots Stockholmsstads adressen Kista visade sig att vi bara har 4 km (per fot) till närmaste bondgård och gårdsbutik. 

Hästagård 4 H kan man köpa lådor av lamm, nöt- och griskött. Det  kommer från djur som betat de ljuvliga kulturmarkerna på Järvafältet. På Järvafältet har det producerats mat sedan åtminstone 1300-talet! Och nu är vi åter där. Ibland tar utvecklingen många kringel i krokar innan den kommer rätt.

Vi köpte en låda griskött! Nassarna bökar fritt som alla kravgrisar och får till 95 % vegetabiliskt foder av utgången mat från ICA Maxi Häggvik! Slakten sker på lilla Skeboslakterie för nöt, lamm och på Husa gård för gris, båda ligger i Uppland. Vi köpte dessutom ekologiskt nakenhavre som likaså odlats på Järvafältet. Kan det bli bättre?

Hur hittar man hit. Ni som inte bor här i Mittens rike, i någon av Järvfältets förorter, åker vägen mellan Hjulstakorset (E18) och Akalla. Vi andra kan faktiskt ta cykeln och sikta in oss på kullen bortom Granholmstippen. Fika och äta lunch finns det också möjlighet till. Öppettider: Torsdag: 11 -19, lör-sön: 11-16.

Eko kan föda världen

mars 16, 2011

I denna mörka hårda tid med brutala maktövergrepp i Libyen, Bahrain, jordbävning och kärnkraftskatastrof i Japan måste jag bara dela med mig av detta hoppfulla meddelande från Krav och FN:

Ekologisk produktion av mat kan försörja världen. I denna nyligen publicerade FN rapport visas hur 57 olika ekologisk projekt i tredje världen ökat sin avkastning med 80 %. Och det utan dyra insatsvaror och utan att lämna förrödda jordar bakom sig. Utan tvärtom det ekologiska jordbruket gör jordarna mer motsåndskraftiga i länder med svåra väderförhållanden.  Inom 10 år kan ekologisk odling fördubbla matproduktionen.

Jag bara undrar: Denna rapport kom den 8 mars. Har någon läst något om detta i våra dagstidningar? Nu när den är omskriven i the Guardin kanske den hamnar också i Svenska medier.

I rapporten finns härliga exempel på kreativiteten och kunskaperna hos bönderna. Exempel på hur man förenar ny och gammal kunskap.  Hur man jobbar med naturen och inte mot den.

Ekologisk odling är förstås inte bara något för tredje världen utan även något för oss. Så hallå regeringen låt också statsningen ”Matlandet Sverige” innebära ett lyft för svensk ekoodling. Vi är många som vill ha mer eko på våra tallrikar!