Archive for the ‘Mathistoria’ Category

Äkta ”Vikabröd” har återuppstått

december 19, 2014

Skedvibröd 011 Äntligen. Nu finns Äkta Vikabröd att köpa. Det har återuppstått som Skedvibröd (Skävibrö) och bakas nu i sitt gamla bageri i Stora Skedvi, Södra Dalarna. Paketet ovan är köpt på NK Stockholm men finns förstås också i Priolevas Visthusbod, Stora Skedvi.

Härligt, underbart och fortsättning på en tradition. Handgräddat i vedeldad ugn. I äkta bakugnar där elden flammar och värmen är svår för bagarna som gräddar.  Om det någon som undrar varför gammeldags brödspadar har så långt skaft.

Historien om Vikabröd är vindlande. Började bakas som spisbröd (den gamla ordet för knäckebröd) i Vika utanför Falun under 20-talet men flyttade till Stora Skedvi 1975. Såldes 2005 till stora Leksandsbröd som 2013 la ner bageriet i Skedvi och flyttade tillverkningen till Leksand. Ingen handgräddning och ingen öppen eld längre. Dessutom i god industritradition slog man sönder ugnarna i bageriet i Skedvi.  Det är ju som man allmänt gör när industrilokaler säljs …om är rädd för konkurrens och struntar i vad vanligt folk tycker.

Saluhallen Prioleva med lokaler i samma byggnad köpte även bagerieret. Lät mura upp ugnarna med hjälp av de murare som tidigare murat ugnarna och med generösa bidrag från privatpersoner. Anställde några av de tidigare bagarna. Det finns 30 friställda som alla vill börja baka så produktionen kan öka… Nu eldas det flitigt i ugnarna och brödet finns att köpa.

Och vill alla älskare av Vikabröd, oavsett om vi är uppfödda på deras 5 kilos kartonger spillbröd, eller bara gillar kvalitet och mathantverk; Nu finns äkta vikabröd igen men det heter SKEDVI BRÖD

Stekt salt sill med löksås

december 22, 2013

Gillar svensk husmanskost av det enklare slaget men blir allt som oftast mycket besviken när jag beställer det på restaurang. Stekt salt sill är en rätt jag aldrig, nästan, fått riktigt riktigt bra på andra ställen än i mitt eget kök… Låter det skrytsamt? Ja, kanske, men just salt sill är något mycket personligt. Och min variant är nog en norrländsk från mindre bemedlade hushåll.

Så här tillreder jag min: Allra bäst blir den förstås om man blötlägger hel salt sill. Salta filéer som kräver blötläggning är också helt okej. Till nöds går även urvattnade filéer att använda men kolla ingredienslistan så den inte innehåller ättika eller E-nummer.  Däremot funkar inte 5 minuterssillen.

Först skalar jag ungefär 2 lökar per portion. Skivar dem, inte supertunt men ganska fint. Fräser lätt i stekpanna. Löken ska inte ta färg (då blir den alltför hårdsmält) utan när den mjuknat och börjar bli genomskinlig skvätter jag över en god soja och en aning vatten. Kokar löken mjuk och häller därefter över en generös skvätt grädde och ungefär dubbla mängden mjölk. Koka upp och ställ åt sidan.

Dags för sillen. Vänd filéer direkt i grovt rågmjöl (obs mycket viktigt att det är just grovt rågmjöl). Stek filéerna gyllenbruna i smör och het stekpanna. Beräkna ungefär 1 ½ filé per portion.

Häll löksåsen över de färdigstekta filéerna. Låt såsen få ett uppkok. Nu reder sillens panering såsen så den blir lagom tjock, eller rättare lagom tunn!

Ät med riktigt god kokt potatis – och det går åt massor av potatis. Och tro inte på potatisbelackarna när de hävdar att potatis innehåller massor av kolhydrater. En stor portion potatis på 200 g ger 30 g kolhydrater medan en ”italiensk”  portion dvs 100 g pasta ger 72 g kolhydrater! Stoppa hetsjakten på potatis!

Nu kokar jag Feijoada…och hoppas på VM.

november 19, 2013

Kastade mig på butikerna för att leta efter mindre ädla delar av djuren. Till en äkta feijoada ska det inte vara biff och filé utan svans, grisfötter osv. Hittade rimmad fläsklägg och lammben.   Börjar med att skölja fläskläggen, kokar upp den i mycket vatten och häller bort vattnet; Det är sättet jag lärt mig koka kött i Tanzania, även om det inte där var frågan fläskkött. …Nytt vatten i som läggen får sjuda i cirka 1 1/4 till 1 ½ timme.  Lägger i lammbenen efter en halvtimme.

Borde förstås ha lagt svarta bönor i blöt igår men det får duga med kokta från burk. Har ju svarta bönor från Tolosa. Kolla mitt recept på en basisk gryta här och se släktskapet med de brasilianska slavarnas gryta feijoada.  Grytan som enligt traditionen kokades på det som blev över när herrskapet tagit det fina. I en feijoda kan det också vara lök, rökt fläsksida, starka korvar… Vanligtvis serveras feijoada med ris. Jag tänkte koka hirs för att hylla det afrikanska.

Rapport hur grytan framskrider kommer. En sak är klar det blir en stor sats.

Semla för veganer

februari 20, 2012

I morgon är det första riktiga semmeldagen; fettisdag och först då äter vi semmelfundamentalister fastlagsbullar. Men till skillnad från de ursprungliga reglerna för mat i fastan fortsätter vi njuta denna begärliga bulle varje tisdag ända fram till påsk…

I år har jag bakat veganska bullar och fyllt med med Alpro Airy & Creamy – en sorts vegetabilisk grädde av sojabönor. Kanonbra: lättvispad och god, om än en aningen för söt smak. Bullarna bakar jag som vanligt men byter komjölken mot havredryck (”havremjölk”). Just till bak tycker jag att havremjölken är bättre än sojamjölken – mer närproducerad också-, eftersom smaken är mer nedtonad.

I år har jag också gjort egen mandelmassa. Mald (+ lite hackad) sötmandel, florsocker och lite vatten. Jag skållar inte mandel. Då försvinner ju skalet som ger mycket mandelsmak och nyttiga antioxidanter. Enda gången jag skållar mandel är till solskenskaka eftersom där är mandeln dekoration och oskållad syns den inte…till toscakaka och toscapäron, hackad mandel i mat, chutney, mandelmjöl, mandelmassa osv. skålar jag aldrig. Det är för gammalmodigt, ängsligt fint och onödigt jobb för min smak. Och som sagt var det blor godare med oskålölad mandel!

Det här behövs till 16 mellanstora eller 20 små semlor: 5 dl havremjölk, 3/4 dl raspolja (varmpressad), 1 paket(50 g) färsk  jäst, 1 dl strösocker, 2-3 tsk malen eller ännu hellre finstött kardemumma, 12 + 1 dl vetemjöl ( stenmalet, ekomjöl),1 tsk salt.

  • Gör så här: Mät upp mjölk, rapsolja i en stor bunke. Smula i degen och rör tills det mesta löst sig.
  • Tillsätt socker, kardemumma och rör i mjölet.
  • Arbeta kraftigt och länge, 10 minuter. Allra helst med maskin (el-visp är okey).
  • Strö över saltet och arbeta i ytterligare 3-4 minuter. Kolla att degen är seg; du ska kunna drag ut den en bit…
  • Häll degen i en oljad bunke (lättare att få ut alla deg sedan) i ungefär dubbelstorlek.
  • Jäs övertäckt i 30-40 minuter tills degen är nästan dubbelt så stor.
  • Ta upp på mjölat bakbord. Dela i två halvor. Och varje halva i 8 eller 10 bitar.
  • Rulla varje bit till en bulle. Lägg på plåt med bakplåtsduk. Täck med bakduk. Det krävs två plåtar.
  • Sätt ugnen på 250 grader.
  • Jäs i ca 20-25 minuter på varmt ställe tills degen snabbt reser efter ett lätt tryck med pekfingret.
  • Pensla bullarnas ovansida med lite olja.
  • Grädda i mitten av ugnen i 5 minuter. Sänk värmen till 200 gardetr och grädda klart. Det tar ungefär 7-10 minuter. Kolla att färgen är fin.
  • Låt svalna på galler under duk.

Till 4- 5 semlor behövs det här till Mandelmassa: 1 dl hel mandel, ½ dl florsocker, 2 msk vatten.

  • Gör så här: Mal 3/4 dl av mandel och finhacka 1/4 eller kör all mandel till fint, fint hack i matberedare.
  • Blanda mandelmjöl och florsocker. 
  • Rör i vattnet och rör till en slät smet.

Fyll semlorna så här: Skär av toppen, gröp ur innankråmet. Låt innankråmet svälla i 4 msk mjölk några minuter. Blanda mandelmassa med inkåmet. Fyll semlorna och toppa med vispad sojagrädde (se ovan). Lägg på locket. Pudra över florsocker…

NJUT  

Ps. Bullen på blå fatet är en vegansemla bakad med havremjölk och toppad med sojagrädde. Den på rött fat är en vanlig semla. För recept på traditionell ”komjölkssemla” kolla på  www.mumsmiljomat.se

Pizzasallad – en svensk uppfinning?

januari 28, 2012

Till den fina vedugnseldadepizzan får vi traditionell pizzasallad – hur traditionell kan man undra? Finns den slakade vitkålen med syrlig vinäger och svartpeppar någon annanstans i världen? Salladen som ofta är förfärligt tråkig men andra gånger är förvånadsvårt njutningsbar. Inte serveras den väl i Italien till pizza?

Undrar varifrån den kommer vår pizzasallad? När pizzan dök upp i Sverige var det klassika tillbehören till  köttbullar brunsås, kokt potatis och lingonsylt och inte som idag makaroner och ketchup…I skolbespisningen åt vi blodpudding med strimlad vitkål blandat med lingonsylt (inte kul). Förövrigt användes vitkål till att omsluta köttfärs i kåldolmar eller täcka en kålpudding.

Så vem  skapade pizzasalladen? Misstänker att pizzasalladen är ett inlån från Balkan. Något som pizzabagarna från Balkan tog med sig. Är det någon som vet dess ursprung? Vad är historien bakom pizzasalladen?