Archive for the ‘Stolligheter’ Category

Svårt med socker och sockerater

februari 21, 2014

Såg ett förövrigt bra inslag på Plus igår om socker i maten. Tyvärr skilde man inte på naturliga sockerarter och tillsatt renframställt socker. Mer hade jag nog trott om en legitimerad dietist…

Renframställt socker vill vi inte ha i vår mat. Trots att statistiken talar om för oss  att vi äter allt mindre tillsatt socker år från år äter vi för sött. Om ett livsmedel innehåller tillsatt socker oavsett om det i form av sackaros (vanligt vitt socker), fruktossirap (finns mest i utländsk läsk), glukos (druvsocker), invertsocker, sirap, honung m.fl. måste det anges i innehållsdeklarationen. All typ av socker måste anges på förpackningen även om det mycket lite som i rimmade livsmedel dvs salt fläsk, kassler, charkvaror, rökt fisk.
I vanlig smörgåsskinka är sockerhalten under 0,5 % även om socker finns med i ingredienslistan. Halten är lika liten som om man bara gått förbi med en skål socker. Detsamma gäller falukorv, kassler, rökt fisk… Dessa varor är alltså inga problem för en diabetiker och inte heller från den som kallar sig ”sockerberoende” eftersom de inte påverkar blodsockernivån. Så var inte alltid livrädd för socker i ingredienslistan. Undersök hur mycket det egentligen det är frågan om.

Ibland  anges mängden sockerarter i näringsdeklarationen. Då är det frågan om både renframställt tillsatt socker och naturligt socker som finns i frukt, bär, mjölk (laktos), rotfrukter osv. I grovt mjöl och bröd finns större mängd sockerarter än i vitt mjöl och bröd! Det är dessa sockerarter som gör det lättare att jäsa ett mörkt bröd än ett ljust. Ibland är det med andra ord nyttigare med ”lite mer” sockerarter! Så vill ni veta hur mycket socker som är tillsatt i jordgubbsdesserten eller fruktyoghurten;  kolla innehållsdeklarationen! En stor mängd sockerarter kan ibland innebära att produkten innehåller mycket frukt/bärråvara. En riktig bomb är förövrigt råa och kokta rödbetor som innehåller nästan 10 % sockerarter.    

Det är aldrig mer tillsatt socker än mängden sockerarter och definitivt inte mer än mängden kolhydrater.

Men hur är det med juice? I läsk finns inget tillsatt socker (med undantag för mycket beska juicer) utan bara sockerarter från frukten. Tyvärr visar undersökningar att det otrevliga suget efter mer sött som många
känner efter söta drycker är lika stort från juice som läsk. Och blodsockernivån höjs lika snabbt som vid andra söta drycker. En annan är torkad frukt.
Ibland sägs det felaktigt att panerad fisk och fiskpinnar innehåller socker, tillsatt socker. Det stämmer sällan, om ens  någon gång, utan det är frågan om sockerarter från ströbrödet.

Hur  kan man då säga att vi äter sötare men mindre tillsatt socker? Istället  för hemkokt saft, sylt  har vi bytt till naturligt söt juice, smoothie, råsafter, glass (med mjölksocker) och mycket mer torkad frukt. Sockret som vi tillsatte i saften och sylten finns med i sockerastatistiken men inte naturligt förekommande socker som vi nu njuter av… Sockret i brödet har ersatts med torkad frukt av olika slag eller honung. Skulle vilja att någon räknar på hur mycket sockerarter det finns i raw foodens rödbetsjuice. Säkert betydligt mer än i både apelsinjuice och läsk.
Innehållsdeklaration: Här anges råvarorna; typ mjölk, vetemjöl, bär, socker i fallande ordning. Störst kommer först.

Näringsdeklarationen:
Här hittar du energiinnehåll (KJ och kcal) men också mängden protein, fett, vitaminer, mineraler, kolhydrater och ibland sockerarter per  100 g vara.

Annonser

Se upp med vakuum: Bra lukt inte detsamma som ”ofarlig mat”!

januari 28, 2014

Svinn är ett otyg. Att kasta mat som inte är dåligt är givetvis ett jätteproblem.

Ett mycket tveksamt råd sprids i dessa ”minska matsvinnets” tider: lukta på maten och ät allt som inte luktar dåligt. Stämmer på mjölk, färska grönsaker, mjöl osv. Men det är ett farligt råd vad gäller vakuumpackat och mat i modifierad atmosfär.

I vakuumförpackningar och förpackningar med modifierad atmosfär dvs: kött, kyckling, köttfärs, chark av alla slag men också fisk, rökt som gravad, kalla sallader, mackor och färdigmat som ska värmas förstörs förruttnelsebakterierna medan andra som salmonella, campylobakter och kanske framförallt listeria växer så det knakar. Vakuum och modifierad atmosfär tar med andra ord död på det som signaler dålig mat men inte de riktigt farliga bakterierna. Upphettas maten till 70 grader dör listeria, salmonella och campylobakter så det är framförallt mat som inte upphettas man ska se upp med.

Nu har livsmedelsverket fått rapporter om att fallen listeria ökar markant. Ökningen gäller framförallt äldre. Listeria växer bra i kylskåpstemperatur och anses mest farlig för gravida där en infektion kan ge fosterskador. Även sjuka och sköra personer bör se upp. Gravida, äldre och personer med nedsatt immunförsvar uppmanas därför av SLV att :

Undvik skivat smörgåspålägg och kall färdigmat mot slutet av hållbarhetstiden. Bakteriernas tillväxt påverkas av många olika faktorer, till exempel i vilken temperatur varan förvaras. Därför är bäst föredag inte alltid en säker gräns.

Så varför fortsätta med rådet ”ät allt som inte luktar dåligt”? När inte ens bäst-före dag ger ett säkert livsmedel?

Det finns inte plats för halvdåliga råd. Bättre med lite mer komplicerade som är korrekta. Folk förstår inte bara enkla sanningar. Att äldre framförallt drabbas av listeria kan kanske bero på att man just luktat till sig ”fräschhet” som man är uppfostrad att göra och aldrig slänga något. Det finns säkert undersökningar som visar att äldre oftare struntar i bäst före dagen.

Så sluta att lukta på färdigmaten och förpackade livsmedel som ska ätas kalla; släng istället när bäst-före närmar sig.

Observera också att listeria kan finnas i mjölk och ostar som inte är pastöriserade.

Nobelmiddagen 2012 blir ekologisk

april 1, 2012

Nu är det klart: nobelmiddagen blir helt ekologisk och alltmer klimatsmart. För att vara med sin tid, som alltid Nobel var, blir alla ingredienser ekologiska och köttmängden per portion minskar. Dessutom har det tagits ett beslut om att all fisk och alla skaldjur ska komma för bestånd som inte är utfiskningshotade, alltså finnas på WWF.s gröna lista. Den vitt kända nordiska gourmématen ska bli ledstjärna och menyn ska innehålla mer svenskodlat. Vad gäller vinet kommer det att enbart vara ekologiskt certifierat.

Ännu ett steg tas för att tillställningen ska vara mer miljömedveten; blommorna som dekorerar bord och salar kommer dagen efter att skänkas till Stockholms vårdhem. Man räknar att så högkvalitativa blommor kan glädja länets äldre i ytterligare en vecka.

Största trendbrotten är trots allt att alla pris ska ha en miljödimension. Nya läsningar av Nobels testamente har visat att den gode Alfred menade att alla pris måste främja mänsklig utveckling för hela världssamfundet, nu och för all framtid.  Hållbarhet,  långsiktighet och rättvis fördelning anbefalldes. Och detta ska i fortsättningen bli ledstjärna för Nobelkommittén. Förhoppningsvis kommer också Riksbanken som delar ut ekonomipriset att följa samma inriktning.    

Kungahuset som alltid poängterat sitt stora miljöengagemang  kommer att skänka sin nobelkläder och skor för att auktioneras bort till högsbjudande. Pengarna kommer att delas mellan olika internationella miljöorganisationer som verkar i tredje världen. SNF kommer att adminstrera detta.

Vi skriver nu 1:a april och tyvärr är detta ett aprilskämt. Ibland behövs en skrattspegel för att se klart. För vad är egentligen mest tokigt? Som det är nu? Eller som det kan gestaltas på 1 april?

Fler aprilskämt: skalfria apelsiner? Och här finns alla nästan.

Kravmärkt mat ökar

mars 8, 2012

Allt fler, närmare bestämt var femte konsument, vill köpa mer Kravmärkt. Hela 19 % gör det så ofta de kan…Bra förstås men som vanligt är det problem med utbud.

Vi är alltfler som vill äta mer kravmärkt. Visst det är dyrare eftersom produktionen är mer kostsam och dessutom på kravmärkt längs en extra avgift. En avgift som ska betala den merkostnad en särbehandling innebär. Men om en butik säljer mer kravmärkt mjölk än konventionell ska man då fortsätta att betala ”särbehandlingskostnad” till mejeriet för ekomjölk? Borde den avgiften inte ligga på konventionell mjölk? Och när det ekologiska tagit en marknadsandel på 20 % borde då inte merkostnaden sjunka till 80 %?

Och varför särbehandlingskostnad på eko överhuvutaget? Inte betalar jag väl ”särbehandlingskostnad” på andra varor som inte är störst i sitt segment?

Skilj på laktosintolerans och komjölksallergi!

mars 8, 2012

Kommer just från ett intressant pressevent med Alpro Soya och Grayling. Alpro Soya lanserar en ny revoltionerande vispbar sojagrädde-Alpro Airy & Creamy .

Supergod som jag skrev om tidigare här. Capris 19 kronor för 250 ml. Obs Airy & Creamy passar inte i varma rätter utan ska vispas. Fetthalten är 26 % mot vanlig vispgräddes 40 %.

Men förstår inte att det ska vara så svårt att skilja mellan komjölksproteinallergiker och laktosintoleranta.

  • För det första: Det finns inget som heter mjölkintoleranta  och inte heller laktosallergiker.
  • Komjölksallergi är något som man kan födas med och innebär att man inte tål någon form av komjölk, oftast inte heller annan djurmjölk, oavsett om det är i form av mjölk, yoghurt, smör eller ost. Modersmjölk går bra. Den allergin beror på att kroppen bildar antikroppar mot mjölkproteinet. Runt 2 % av alla svenska barn är komjölksallergiska vid födseln. De allra flesta har en allergi som går över med åren…
  • Laktosintolerans beror på att man inte tål laktos, mjölksocker. Man saknar eller har för lite av enzymet laktas som finns i tarmen hos alla nyfödda. Laktosintolerans är ingen allergi eftersom inte antikroppar är inblandade. Som laktosintolerant klarar man att äta smör, hårdost och många dessertostar samt även fetaost.
  • Världsvitt sett är de allra flesta vuxna laktosintoleranta då enzymet laktas försvinner med början i tidig skolålder. Men vi här i norden är en mutation som har kvar enzymet i vuxen ålder och därmed förmågan att dricka mjölk..
  • Några av oss har inte denna förmåga. Närmare bestämt är vi 14 % av hela svenska befolkningen som inte tål laktos. Enligt siffror från Örebro Universitet.
  • Till sist: att få i sig laktos om man är laktosintolerans är inte speciellt farligt; magen gör uppror. Komjölksallergiska däremot kan bli livsfarligt och akut sjuka om mjölk kommer i deras väg. Mjölk för komjölksallergiska kan vara dödande.

Så snälla alla mat- och hälsodebatörer, informatörer lär er skilja på orden.

Dödligt att äta vegetariskt en gång i veckan

februari 3, 2012

Nu mobliserar köttförfrossarna mot Meatfree Monday: de hörs även i radio och Tv.

En moderat riksdagsman säger i Studio 1 att vi ska kritisera Kina som ökar från 4 till 51 kilo och inte svenskarna som succesivt ökar köttportionen år från år och hamnar bra mycket högre än Kina. Vi åt 43,8 kg* 1990 och 82,6 kg* år 2010. Nästan en fördubbling och ökning  med 40 kilo på 20 år… Hoppas han får bassning av sin partisekreterare Sofia Arkelsten som alltid brukar framföra vikten av vegetarisk mat.

Förstår inte oron över att svenska barn och vuxna ska tvingas äta vegetarisk en enda måltid i veckan. Är det någon som verkligen tror att våra barn svälter ihjäl av en köttfri måltid?  Och  varför tror köttfrossarna att alla barn hatar vegetarisk mat? Jag undrar hur många barn som väljer bort vegetarisk lasagne för en korv av tvivelaktig kvalitet?  Vad tror köttförsvararna  att svenska skolbarn egentligen får för kött på sina tallrikar?  Den minimala pengen som avsätts för skolmat räcker inte till kött av hög kvalitet 5 dagar i veckan.

För övrigt: I stora delar av världen lever många med högst en köttdag i veckan – och det är inte detsamma som svält. Rejäla portioner av baljväxter är viktigare för proteintillförseln än dyrt kött.  Att inte äta kött är den vanligste dieten om man räknar världsvitt.

Njuter själv gärna av en god bit kött, en schysst korv, en läcker skiva lever men förstår inte att det blir godare ju mer och oftare man äter kött. Men köttbiten på min tallrik  ska komma från ett djur som varit lyckligt så länge det levt. Kallar mig  kravvegetarian. Mindre mängd men endast kött från betande tama och vilda djur samt frigående kycklingar tror jag är det bästa klimat- och miljövalet. Och det mest kulinariska.    

Ps. 70 % av allt svenskt nötkött kommer från ungnöt som inte omfattas av betestvånget – De kan i teorin leva hela livet  inomhus och bara se solen på väg mellan ladugårdsporten och spången upp på slakteribilen.  

* Benfri vikt och inklusive kyckling enligt Jordbruksverket.

Mer kött, ost och mindre socker säger statistiken

februari 2, 2012

Många skilda uppfattningar finns vad det som gjort att vi blivit allt tyngre med åren. Ett sätt att ta reda på orsakerna är att titta på vad vi egentligen äter. Kolla konsumtionen av  livsmedel och vad den ger i energi (kJ/kcal). Tyvärr sträcker den sig bara de säkra siffrorena till 2008 men trenden är tydlig vi äter mer kött, ost och framförallt ökar såser (typ dressing, majonäs), konfektyrvaror, glass genom åren. Oväntat för många är att konsumentionen av socker går ner! Grädde/mjölkpulver ger totalt mer energi är socker!

Man ser också tydligt att vi dricker visserligen mindre mängd mjölk men vi slickar i oss allt mer fet grädde och framförallt äter vi mycket mer ost än för 20 – 30 år sedan.  Aktuellare sifforna från 2010 som kommer från Svensk mjölk (mjölkproducenternas lobbyorganisation) visar att gemene man dricker 97 liter mjölk om året men äter hela 18,9 kg ost. Med andra ord totala mjölkkonsumentionen ökar år från år. Hur? För varje kilo ost behövs i snitt 10 liter mjölk . Vi får betydligt mer ”mjölk” via ost än från mjölkglaset och yoghurttallriken.  

I en nyligen publicerad i artikel i tidningen Hälsa har jag räknat ut att svensken i gemen får i sig mjölkprodukter, omräknat till mjölk, motsvarande 9 dl om dagen. Livsmedelsverket rekommenderar 5 dl inklusive ost . Kollräkna gärna.

 

Coop; jag blir så arg och besviken

november 26, 2011

Menar ni verkligen något med ert ansvar för miljön: att förmedla ekologiska varor till rimligt pris och motverka matsvinnet?  Eller är bara Coop Kista ett dåligt undantag.

Låt mig förklara min klagan. Handlar för veckan som kommer. På filhyllan har 50 % av Änglamarksfilen ”Bäst före datum” igår. På frågan varför man inte sänker priset någon dag i förväg svarar personalen:

”Vi vill inte ha röda lappar i mjölkdisken” . Nähä, men att slänga bra mat är okey. 

Går vidare till kaffehyllan och sträcker utan handen mot ett paket Café Organico – kaffet som vi handlat i säkert 25 år och som var ett av de första ekologiska och fair trade märkta kaffesorterna i handeln. Ryggar tillbaka för priset. Inte för att det dyrare än vanligt kaffe men att det kostar 10 kronor mer per paket än exakt samma kaffe på Coop Forum. Trodde att Fair Trade betydde: Schysst betalning till bönderna och inte en möjlighet att utnyttja kundernas goda vilja.

Jag skulle kunna räkna upp massor av gånger då det inte funnits ekologisk potatis, bananer eller annan frukt trots att man skriker ut med jättelika bokstäver i skyltfönstret att man är:  Bäst på Ekologiskt.  

Och varför skryter man med fiskdisk när man varken har plats eller tillåtelse att rensa fisken man säljer? Hur många ställer sig att ta ur, fjälla och filea en svensk insjöabborre en vanlig fredag i november. Verkligen inte lätt att välja miljö- och klimatsmart. Hur många väljer inte istället spättafiléer.

Jag har klagat massor av gånger över Coop Kista och aldrig fått någon respons från något håll. Är det ingen som bryr sig om en vanlig trogen konsument? Jag svär ständigt över hur Coop hur slaktat en bra butik och fått en jourbutik som ungdomarna döpt till ”Seven eleven” efter som det mest finns chips och läsk. Så långt vill jag inte riktig gå men det bristfälliga sortimentet har tvingat oss att ta ut bilen och handla i köpcentrum någon mil bort istället för att ta cykeln till närmsta butik. Förresten är det inte riktigt tänkt att man ska handla mycket på Coop Kista. Glöm veckohandling. Det finns inte alltid manuel kassa och i självbekäningskassorna kan man handla högst 2 kassar… 

Vad jag själv handlade just idag? Bland annat ekologisk entrecote med bäst före datum idag. Lagom stora skivor, härligt marmorerad och med röd lapp. Samtidigt som jag undrar: Var finns den gamla hederliga koopertiva rörelsen vars uppgift var att gynna konsumenterna.

För hög kvävegödsling i svenskt jordbruk mark

maj 26, 2011

Nej, det handlar inte om att svenska hushåll vräker ut handelsgödsel och bekämpningsmedel i sina trädgårdar; Utan svenska lantbrukares förkärlek till kväve i ”konstgjord” form.

I nyhetsbrevet ”Nytt om forskning” från Stiftelsen Lantbruksforskning slår tre forskare fast att det gödslas för mycket i Sverige, oftast.

Maria Stenberg, Hushållningssällskapet Skaraborg, visar efter ett omfattande projekt gällande olika spannmål: Svenska lantbrukare övergöslar ofta med kväve. Följd; övergödning, ökad växthuseffekt och dålig ekonomi för lantbrukare och samhälle! Avkastningen blir inte högre ju mer kväve som hävs ut.

Lars Wiik och Anders TS Nilsson, SLU, menar att ”mindre och bättre anpassad gödselmängd (kväve) ger bättre skördar och kvalitet av färskpotatisen på Bjärehalvön”. Inte underligt att denna potatis sällan är god och nästan aldrig är prisvärd; blöt, smaklös, har tendens att mögla och bemängd med alldeles för mycket bekämpningsmedel.

Varför inte följa en naturlig potatissäsong istället för vråldriva primörpotatis med kemikalier? Närodlat och säsongsanpassat brukar ju vara krav vi älskar att ställa på våra livsmedel. Även från jordbrukshåll.

Är vi rädda för E-nummer? – Olika slutsatser

april 14, 2011

I min dator igår hamnade två pressmeddelande på frågan om konsumenternas förtroende för våra livsmedel. Men svaren var de motsatta!

Livsmedelsföretagen meddelar att: Konsumenternas förtroende för livsmedelsföretagen har ökat efter de senaste årens matdebatt.

Medan undersökningsföretaget YouGov Sweden säger: Hälften av svenska konsumenter oroar sig över innehållet i livsmedel.

Vad ska man tro på? Vem talar sanning? Gå till källan samt vem tjänar på budskapet; är två bra journalistiska principer som inte underlättar tillvaron men gör det lättare att ana sanningen.

För läser man längre ner i två pressemaddalenden står att vi är oroliga för tillsatser men aningen mindre än tidigare år. Jag är ingen förespråkare för tillsaser – de flesta är verkligen onödiga- men E-nummerskräcken som brutit ut är överdriven. Jag är rädd för ”riktiga” kemikalier i jordbruket, i vår omvärld, i förpackningar och i maten.

Det är de hormonstörande ämnena, dioxinerna, tungmetallerna m.fl giftiga kemikalier som är de stora hoten mot hälsan! Inte en doft bensoesyra (E-210) eller några droppar citronsyra (E-330).

Alltför ofta rör vi skribenter ihop det hela också; Läste i en tidning från ett välrenommerat förlag; om hur man kan koka egen ärtsoppa så man slipper E-numren E252, E250 samt E300. Men stoppar man på gammalt vis i lite sidfläsk i den hemkokta soppan så får man  med just E252, E 250 och E300. Fläsket är nitritsaltat (E250, E252) och för att motverka nitriten tillsätts askornsyra (vit.C)!