Archive for the ‘hälsofix’ Category

Se upp med vakuum: Bra lukt inte detsamma som ”ofarlig mat”!

januari 28, 2014

Svinn är ett otyg. Att kasta mat som inte är dåligt är givetvis ett jätteproblem.

Ett mycket tveksamt råd sprids i dessa ”minska matsvinnets” tider: lukta på maten och ät allt som inte luktar dåligt. Stämmer på mjölk, färska grönsaker, mjöl osv. Men det är ett farligt råd vad gäller vakuumpackat och mat i modifierad atmosfär.

I vakuumförpackningar och förpackningar med modifierad atmosfär dvs: kött, kyckling, köttfärs, chark av alla slag men också fisk, rökt som gravad, kalla sallader, mackor och färdigmat som ska värmas förstörs förruttnelsebakterierna medan andra som salmonella, campylobakter och kanske framförallt listeria växer så det knakar. Vakuum och modifierad atmosfär tar med andra ord död på det som signaler dålig mat men inte de riktigt farliga bakterierna. Upphettas maten till 70 grader dör listeria, salmonella och campylobakter så det är framförallt mat som inte upphettas man ska se upp med.

Nu har livsmedelsverket fått rapporter om att fallen listeria ökar markant. Ökningen gäller framförallt äldre. Listeria växer bra i kylskåpstemperatur och anses mest farlig för gravida där en infektion kan ge fosterskador. Även sjuka och sköra personer bör se upp. Gravida, äldre och personer med nedsatt immunförsvar uppmanas därför av SLV att :

Undvik skivat smörgåspålägg och kall färdigmat mot slutet av hållbarhetstiden. Bakteriernas tillväxt påverkas av många olika faktorer, till exempel i vilken temperatur varan förvaras. Därför är bäst föredag inte alltid en säker gräns.

Så varför fortsätta med rådet ”ät allt som inte luktar dåligt”? När inte ens bäst-före dag ger ett säkert livsmedel?

Det finns inte plats för halvdåliga råd. Bättre med lite mer komplicerade som är korrekta. Folk förstår inte bara enkla sanningar. Att äldre framförallt drabbas av listeria kan kanske bero på att man just luktat till sig ”fräschhet” som man är uppfostrad att göra och aldrig slänga något. Det finns säkert undersökningar som visar att äldre oftare struntar i bäst före dagen.

Så sluta att lukta på färdigmaten och förpackade livsmedel som ska ätas kalla; släng istället när bäst-före närmar sig.

Observera också att listeria kan finnas i mjölk och ostar som inte är pastöriserade.

Annonser

Skippa bakpulvret

december 11, 2013

ÄppelkakaEn av mina ”hang ups” är att jag inte gillar bakpulver. Nu har jag fått vatten på min kvarn; Skippa bakpulver även om ”Äkta vara” och Krav godkänner det. Det smakar inte bara illa med sin metalliska bismak…

Bakpulver förstör en lång rad B-vitaminer då det är basiskt. Gäller för övrigt även bikarbonat och hjorthornsalt. Kanske inte så viktigt när det gäller kakor men i många recept används bakpulver i pannkaka, våfflor (Vår kokbok tex), italienska maränger, frityrsmeten till grönsaker och fisk, grova s.k. ”hälsobröd” med fil och bikarbonat eller  karibiska/amerikanska bananbröd.

Bikarbonat och hjorthornssalt innehåller inte fosfater tillskillnad från bakpulver ( E 450 + E 500). Fosfater misstänks av amerikanska forskare öka risken för förtidig död. Särskilt skadligt för njursjuka. Polyfosfater som används för att binda vätska i kokt och rimmad skinka av sämre kvalitet  och i marinerad kyckling. De har varit på tapeten tidigare. Nu inleds jakten igen just på grund av risken med fosfater.

Fosfor ett grundämne som är livsviktigt för kroppen men det kan bli för mycket av det goda och det är just de oorganiska formen som finns i tillsatser som är skadlig.

Enligt uppgifter från finska livsmedelsverket innehåller en enda matsked 1260 mg. Svenska livsmedelsverket anger att 100 g bakpulver innehåller nästan 10 000 mg. Den dagliga maxgränsen vilken man inte ska överskriva är enligt de amerikanska forskarna 1400 mg. Vad då att äta lite hemlagad sockerkaka någon gång kan väl inte spela någon roll eller? Nej tror jag inte…Till en sockerkaka brukar det vara vanligt med 2 tsk bakpulver dvs 840 mg eller 1000 mg om använder de högre svenska siffrorna. Men hur mycket mer bakpulver finns inte i de färdigbakade? Och inte bara där; finns det några kex eller småkakor som inte innehåller bakpulver?

Viktigare kanske är att titta efter fosfat i scones, matmuffins, färdiga pizzadegar, mjuka tortillabröd, panader, frityr, färdiga pannkakor…Och vore jag i USA skulle jag fundera lite extra. Där det mesta vetemjölet innehåller bakpulver är s.k. selfracing flour och används såväl till bak som till matlagning…

Sugen på sockerkaka utan bakpulver? På Mums miljömat finns flera.  Och mer om undersökningen. Äppelkakan hittar du också där.

Och kolla julskinka, smörgåsskinka och marinerad kyckling… och se att prinskorven är fri från polyfosfater (E 452 o E 352).

Meatfree monday i norska försvaret

november 20, 2013

harald 1900Av miljö och hälsoskäl ska norska soldater få vegetariskt en dag i veckan…Kan norska soldater kan väl också våra eller…

Och varför är det så trögt med vegetariskt i den svenska skolan? Svårt att få eleverna att äta bönor, ärter, linser menar man i Haninge. Måste man tala om att soppan innehåller bönor? Jo, många, många elever är allergiska mot baljväxter. Träffade ett antal kockar från skolrestauranger några dagar senare; de hade aldrig hört talas om baljväxtallergi eller åtminstone var det inget problem. Kockarna kom från alla möjliga håll i Sverige och många hade samma erfarenhet som jag; linssoppa är den mest populära soppan i förskolan!

Vill verkligen inte förringa problemet med matallergi; vet av egen erfarenhet att det är ett reellt hot mot hälsan. Men hur kan det komma sig att just Haninge har så många baljväxtallergiker? Vem skriver ut intygen om allergi? ”Snäll” personal inom skolhälsovården? Buller och gaser får alla magar när de är ovana att ta emot baljväxter. Tillvänjning sker med tiden och rårivna morötter är ett beprövat knep mot buller… Muller, buller, gaser är inget skäl att inte äta baljväxter.

Intresserad av recept på god, näringsriktig mat som är vegetarisk? Kolla MUMS.

5:2 dieten vägen till ett långt liv eller ett rikt för författarna?

september 16, 2013

Senaste hälsotrenden vad gäller att gå ned i vikt, må bra och leva länge är den s.k. 5:2 metoden. Hur vetenskaplig är egentligen dieten som BBC läkaren Michael Mosley och mode-, mat- och bantningsjournalisten Mimi Spencer skapat? Tidningen dietistaktuellt nr 4 2013 har elegant slaktat och avslöjat de vetenskapliga argumenten bakom metoden och påståendet att dieten är bäst. Grunden i dieten är att man ska halvfasta 2 dagar i veckan och övriga dagar kan man äta som vanligt. Det är ju klart att äter man mindre går man ner i vikt. Och det gör man med 5:2 dieten. Viktnedgång minskar risken för diabetes ty 2, högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar om man är överviktig. Men är halvfasta  två dagar i veckan bästa metoden att gå ned i vikt? Beror säkert på vem man är. Hetsätare som har svårt att kontrollera matmängderna och andra som har problem med portionsstorlekarna bör nog inte pröva…Äta minimalt ibland och mycket andra dagar passar definitivt inte.

Om halvfasta och undervikt är nyttigt och ger ett långt liv är även det mycket tveksamt. Beror det inte också på hur mycket man rör sig, hur lycklig man är, hur rikt ens social liv är och vilka gener man fått? Dessutom: undervikt bland äldre är ett mycket allvarligt och stundtals livshotad tillstånd.

Men min skepsis till 5.2 beror inte så mycket på vad de ursprungliga författarna har kommit fram till utan min skepsis gäller i första hand efterföljarna:

  • Hur är det möjligt att hälsoförfattarna som tidigare hyllade GI, LCHF,  LCHQ, Atkins och allt vad de heter nu plötsligt ger ut nya kokböcker där de hyllar 5:2 dieten och berättar hur mycket de nu har gått ner i vikt. Funkade inte deras tidigare dieter eftersom de har fler kilon att gå ned?  Eller har även de tröttnat på sina omöjliga hälsokurer?
  • Somliga förespråkar berättar om hur de nu kan äta vad som helst i fem dagar och ändå gå ned i vikt eftersom de nästan inte äter något alls i två dagar. Då har man fattat fel! Nyttig mat är en avgörande källa till hälsa. Bra råvaror ger hälsoämnen i form av uppbyggande protein, kolhydrater och fett som ger energi och mättnad och dessutom massor av vitaminer, mineraler, antioxidanter och mängd s.k. sekundära växtmetaboliter som skyddar kroppen. Livsviktig näring. Att äta handlar inte bara om att gå ned i vikt utan framförallt om att bygga hälsa. Bygga hälsa gör man inte genom att stoppa i sig vad som helst mesta tiden och svälta bort de överflödiga kalorierna andra dagar. Hur mycket hälsa blir det av chips, fet och vitaminfattig färdigmat, coca cola, glass på menyn även om man äter färre kalorier?

Aldrig fel med en näve linser…

april 10, 2012

Inför linssoppans dag nu på torsdag vill jag påminna om knepet att berika och ladda tunna soppor med några nävar linser;

Grönsakssoppor är ofta förfärligt tunna på näring och energi: Kolla näringsinnehållet på färdiga soppor från butiken. Oavsett om de är på burk, av pulver eller är färdiga ger de nästan inga kalorier. Det är inte många som ger fler än 300 kcal per portion! Samma sak gäller tyvärr nästan alla hemkokta grönsakssoppor; en minestrone, en potatissoppa eller en spenatsoppa utan bönor, linser ger nästan ingen energi och därför minimalt med mättnad. Inte för inte äter vi traditionellt pannkakor till efterrätt på soppdagar. Enbart tunna grönsakssoppor till lunch bör varken äldre eller dagsbarn utsättas för.

Är det inte bra med få kalorier påpekar någon. Ja, om man blir mätt men det blir man inte utan för tunna måltider föder sug efter mat mellan målen. Oavsettt om det är bullar till fika, en näve torkad frukt och nötter kan det inte ersätta en bra fullständig måltid.

Så: Låt några deciliter bönor, ärter och kanske framförallt snabbkokta linser koka tillsammans med grönsakerna till en mättande soppa. En klick hoummos i soppan är förstås ett annat alternativ. Och blanda ner en halv eller hel burk färdigkokta linser eller bönor i butikens soppa.

Linser och då kanske framförallt röda eller gula skalade linser har också förmågan att ”reda” en soppa eller gryta så den blir trevligt tjock och samtidigt mer mättande. De kokar ju snabbt till mos, försvinner och gör soppan len.  

Linser liksom övriga baljväxter innehåller rejält med protein av hög kvalitet, viktiga mineraler som järn, zink, kalium, kalcium men också bra med olika b-vitaminer kanske framförallt folat. Lösliga fibrer sänker kolesterolvärdet, håller blodsockret på jämn nivå och ger lång mättnad. Dunder mat med andra ord. Och äter man enbart vegetarisk bör man se till att äta minst 1 rejäl portion baljväxter om dagen. Ost och mjölkprodukter av olika slag kan inte ersätta baljväxter.  Inte pasta och pesto heller…

Fritt fram grava färsk lax

april 4, 2012

Äntligen har Livsmedelsverket även officiellt tagit bort det gamla rådet att odlad lax måste frysas före eller efter gravning. Så nu kan du köpa färsk laxsida och grava den direkt! Någon risk för parasiter finns inte i det råa laxköttet säger SLV. Något som odlarna hävdat länge och som SLV tidigare endast medgett mellan skål och vägg.

Nu är det med andra ord ännu lättare och snabbare att grava sin egen lax. Billigare blir det förstås också i alla fall när den norska laxen finns till extra pris. Att det blir mycket godare behöver jag väl inte säga…

Det här behövs till 1 kg färsk laxfilé (6 middagsportioner och 10 som förrätt eller buffé):  4 msk salt, 3 msk socker, 1½ tsk krossade rosepepparkärnor eller enbär,  ½ tsk grovkrossad svartpeppar, dill.

  • Gör så här: Blanda ihop salt, socker och peppar. Skölj dillen.
  • Dela laxfilén i halvor. Ta bort småben och fenor. Skölj av fisken.
  • Klappa i saltblandningen och lägg ihop laxen med köttsidorna ihop och massor av dill emellan.
  • Lägg laxpaketet i plastpåse. Knyt om.
  • Lägg direkt i kylen på ett fat. Vänd paketet några gånger om dagen.
  • Beräkna att laxen kräver 2 dagar om det är frågan om tjocka filéer.
  • Häll bort saltspadet när laxen är klar så att den inte blir för salt.
  • Laxen håller sig 1 vecka i kylskåp.

Observera använd inte mineralsalt som snarare göder än dödar bakterier. Däremot är det bra med joderat salt. Vi äter för mycket salt men för lite joderat i Sverige. Varken matindustrin eller restauranger använder tyvärr joderat salt. Jodbrist är allvarligt framförallt för gravida.

Var inte rädd för sockret! Ytterst lite tas upp utan sockret förstärker smaken och ökar hållbarheten.

Gnocchier till alla oss som älskar potatis

mars 16, 2012

Här kommer ett recept till er som gillar potatis i alla former. Vi som inte tror att potatis är lika med döden och känner oss skeptiska till alla hälsoundersökningar med ursprung i USA som dömmer ut potatis – För hur äter man potatis i det stora landet i väster? Friterat med massor av tveksamt fett (mkt Omega 6, transfett eller mättat), bemängda av cancerogena akrylamider och andra stekmutagener eller som potatismos. Stinnt även det av kolesterolhöjande mättande fetter inklusive transfetter och när det görs i form av pulvermos kan man lägga till en hel del andra tveksamma = ohälsosamma ämnen, tillsatta eller uppkomna under torkningen till pulver. Bakad med feta majonnäsfyllningar eller rullad i söta rökta hickorymarinader. Och hur stor del av Nordamerikas potatis är inte genetiskt manipulerade, dvs GMO potatis? 

För så är det kokt potatis är bra mat. Och i form av kall eller ljummen sallad med en olje- och vinegrettdressing dessutom helt okey även för stränga GI anhängare. Vi som snarare tror på GL – glykemiskt loaded; dvs GI värdet gånger kolhydratmängden- vet att potatis är bättre än både ris (givetvis), pasta och många hippa gryner när det gäller påverkan på blodsockret. Dessutom så finns nästan inget livsmedel som kommer så högt på listan över mättnadsindex som kokt potatis. Man håller sig bäst mätt och längst med kokt potatis. Bra bantningsmedel med andra ord. Dessutom är potatis trevligt rik på kalium som sänker höga blodtryck – salta inte i kokvattnet bara, då sänks kalium- och natriumhalten ökar. Lite salt på den färdigkokta är bättre.

Glöm inte heller att potatis är närodlat och påverkar klimatet i mycket mindre grad än framförallt ris men också pasta.

Så till er som älskar god svensk potatis, allra helst odlad på sandjord och definitvit utan konstgödsel och bekämpningsmedel, kommer här ett recept på hemlagade gnocchier – de köpta är också helt okey.

Det här behövs till 4 gnochier: 800 g kokt potatis ( 1 mellanstor väger 90 g), 1 stort eller 2 små ägg, 3-3½ dl vetemjöl, ½ + 2 tsk salt. Sås: 250 g grön eller vis sparris, 250 gröna bönor, salt + socker till kokningen, 1 ask kräftstjärtar eller skalade räkor i buljong (ca 170 g), 2-3 msk olivolja, 2 msk god vinäger, 1 klyfta vitlök, hackad basilika eller perilja, svartpepar och salt till smaksättning.

  • Gör så här: Koka potatisen med skal. Skala potatisen medan den fortfarande är varm. Låt svalna något.
  • Riv potatisen. Rör ner uppvispat ägg och strö över lite mindre mängd vetemjöl än vad receptet anger och salt. Rör ihop till en smet. Tag den fulla mängden mjöl om smeten känns lös.
  • Gör gärna ett provkok dvs rulla en lite kula, platta till och lägg i någon centimeter kokande vatten. Låt koka några minuter och kolla konsistensen.
  • Dela degen/smeten i bitar. Rulla till fingertjocka längder och skär i centimeter tjocka skivor och tryck ut dem med en gaffel eller tummen. Lägg på tallrikar, gärna med bakplåtspapper under om du ska vänta med att koka.
  • Tillaga det gröna : Skär bort den nedersta träiga delen på sparrisen. Skär bort fästet på de gröna bönorna. Skär i 2-3 cm långa bitar. Koka i vatten med salt och socker. Låt koka några minuter tills grönsakerna är knappt mjuka.
  • Rör ihop olja, vinäger, pressad vitlök, salt och peppar till en marinad. Droppa hälften över de kokta gnocchierna.
  • Åter till gnocchierna: Koka upp en vid gryta med vatten och salt (som till pastakoka). Lägg i gnocchierna, ungefär 1/3 -1/4 del åt gången i det kokande vattnet. Ta upp med hålslev när gnocchierna flutit upp. Gnocchierna kokar klart på några minuter Lägg i en förvärmd skål. Ringla lite, lite olja över och vänd om. Fortsätt på samma sätt med resten av smeten.
  • Vänd ner sparris, gröna bönor och avrunna kräftstjärtar i skålen med gnocchier. Ringla över resten av marinaden. Klipp över generöst med basilika eller persilja.
  • Ps: Istället för hemrullade gnocchier finns utmärkta färdiga att köpa; Räkna med 1 paket á 500 g till 2-3 portioner.
  • Vegetariantips: Kräftstjärtarna eller räkorna kan ersätta med strimlad stekt tempeh eller kokta stora vita bönor spetsade med ljus soja…
  • På www.mumsmiljomat.se ser du också att detta är en fullgod måltid, näringsmässigt, och att det finns plats  för en liten kopp hemlagad chokladmousse. Och recept på chokladmousse hittar du också där.

Hemkokt nyponsoppa supernyttigt

mars 13, 2012

Alla goji-, inca, acaibär släng er i väggen. När det gäller antioxidanter och andra nyttiga bioaktiva ämnen ligger ni i lä för torkade nypon. Subernyttigt som nästan får döda att resa sig i sina gravar…

Nej, kanske inget att skämta om men man behöver verkligen inte köpa dyra utländska frukter och bär i jakt på nyttigheter. Nypon, blåbär och svarta vinbär är oftast minst lika bra. Tyvärr kommer väl inte nyponpulvret i Risentas påse från svenska bär men det skulle kunna göra det. Nypon innehåller inte bara, karotener, vitamin- C och andra antioxidanter. Nypon är dessutom järnrika. Vill du veta mer om näringsvärdet på soppan kolla på Mumsmiljömat

Kokade egen nyponsoppa i helgen för att visa hur enkelt, gott och hur lite socker man trots allt behöver använda.  Använde mig av honung för att få extra sötma – honung smakar ju mer sött än socker trots lika mycket sockerarter. Och honung innehåller ju också en hel del nyttigheter t.ex.; enzymer, pollen. Men honung ska inte upphettas då dör allt det som skiljer honung från socker. Så honungsvatten kan lika gärna bytas ut mot sockervatten däremot blir min nyponsoppa nyttigare med honung.

Det här behövs till 4 portioner: 6 msk (60 g) nyponskalspulver, 6+1 dl kallt vatten, 1,5 msk potatismjöl, 4 msk honung. Tillbehör: rostad mandel eller kokos, matlagningsyoghurt, keso, lättvospad grädde, glass eller silken tofu.

  • Gör så här: Vispa ut nyponpulvret i 6 dl kallt vatten. Koka upp under omrörning. Drag från värmen.
  • Rör ut potatismjölet i 1 dl kallt vatten. Vispa i redningen i den heta soppan medelst en tunn stråle.
  • Koka upp under vispning tills soppan tjocknat.
  • Låt svalna till fingerljummet. Vispa i honungen. Över 40 grader dör nyttigheter och smak i honungen.
  • Smaka av. Rör i lite mer honung om du vill ha en sötare soppa. Och späd med mer vatten om du vill ha en nypondryck.
     

Skilj på laktosintolerans och komjölksallergi!

mars 8, 2012

Kommer just från ett intressant pressevent med Alpro Soya och Grayling. Alpro Soya lanserar en ny revoltionerande vispbar sojagrädde-Alpro Airy & Creamy .

Supergod som jag skrev om tidigare här. Capris 19 kronor för 250 ml. Obs Airy & Creamy passar inte i varma rätter utan ska vispas. Fetthalten är 26 % mot vanlig vispgräddes 40 %.

Men förstår inte att det ska vara så svårt att skilja mellan komjölksproteinallergiker och laktosintoleranta.

  • För det första: Det finns inget som heter mjölkintoleranta  och inte heller laktosallergiker.
  • Komjölksallergi är något som man kan födas med och innebär att man inte tål någon form av komjölk, oftast inte heller annan djurmjölk, oavsett om det är i form av mjölk, yoghurt, smör eller ost. Modersmjölk går bra. Den allergin beror på att kroppen bildar antikroppar mot mjölkproteinet. Runt 2 % av alla svenska barn är komjölksallergiska vid födseln. De allra flesta har en allergi som går över med åren…
  • Laktosintolerans beror på att man inte tål laktos, mjölksocker. Man saknar eller har för lite av enzymet laktas som finns i tarmen hos alla nyfödda. Laktosintolerans är ingen allergi eftersom inte antikroppar är inblandade. Som laktosintolerant klarar man att äta smör, hårdost och många dessertostar samt även fetaost.
  • Världsvitt sett är de allra flesta vuxna laktosintoleranta då enzymet laktas försvinner med början i tidig skolålder. Men vi här i norden är en mutation som har kvar enzymet i vuxen ålder och därmed förmågan att dricka mjölk..
  • Några av oss har inte denna förmåga. Närmare bestämt är vi 14 % av hela svenska befolkningen som inte tål laktos. Enligt siffror från Örebro Universitet.
  • Till sist: att få i sig laktos om man är laktosintolerans är inte speciellt farligt; magen gör uppror. Komjölksallergiska däremot kan bli livsfarligt och akut sjuka om mjölk kommer i deras väg. Mjölk för komjölksallergiska kan vara dödande.

Så snälla alla mat- och hälsodebatörer, informatörer lär er skilja på orden.

Laktosfria godsaker i kyl och frys -1*

februari 15, 2012

Många fnyser åt fruktyoghurt; innehåller bara socker och sylt. Jag gillar fruktyoghurt som efterrätt eller till festligt mellanmål på utflykten. Till frukosten ska det var lite mer ”hard core” naturell yoghurt…

Arla lanserar nu Yoggi  laktosfri fruktyoghurt med tre smaker: Jordgubb& vanilj, Skogsbär (enbart portionsförpackning), Samoa tropiska frukter (enbart 1 liter) och i två storlekar: 1 liter och 4 pack x 125 g. Innehåller 8 % frukt, 2 % fett och 11-12 % sockerarter varav 8 % är tillsatt socker.

Lite dyrare än vanlig fruktyoghurt. Cirka 23 kronor för 1 liters förpckningen och 19 för 4 x 125 g. Är det värt det? Är man så laktosintolerant att man inte klarar yoghurt tillhör man en minioritet av laktosintoleranta: De flesta av oss klarar yoghurt – kan det kanske var värt det.

Och smaken är bra! Fyllig, inte för fet och samtidigt inte så söt…

Det kommer mer:    

Blåbärsglass är gott och Sias blåbärsstrut är dessutom laktsosfri och glutenfri- och just glass är vi många som får ont i magen av. Så det tackar vi för. Putte är ingen jätteglass och finns både i frysdisken och i vissa glasskiosker. Styckepriset i kiosken ligger runt 15-16 kronor och i butiken köper du den i 12 pack…

Varken supersöt eller superfet men liksom all glass inget för bantare…

Dessutom lanserar Sia en laktosfri skopglass med lakrissmak. Den hittar du bara i speciella glasskiosker och på krogen…Tyvärr, lakrisglass var jättegod. 

 

Behövs laktosfria produkter?

Ja, säger jag. Ny forskning från Örebro Hälsoakademi  på Universitet, visar att 14 % av svenskarna inte tål laktos -Så Arla uppdatera er siffror; Svensk Mjölks siffra om att 5 % av svenskar är laktosintoleranta gäller personer födda 1920-1930. Idag är vi en mycket mer blandad befolkning…

Visserligen är ytterst få barn under skolåldern laktosintoleranta  och visst är det  en innediagnos men lika fullt kan en klar majoritet av världens männsikor inte bryta ner mjölksockret (laktosen). Enzymet laktas försvinner med åldern…Och vi nordeuropeer är en mutation som har kvar laktasenzymet. Inte alla av oss men många…

Viktigt att veta är också att de allra flesta klarar syrade produkter som yoghurt (ej fil), creme fraiche och grädde. Laktosfritt smör är däremot onödigt eftersom det inte finns laktos i smör och inte heller i hård- eller fetaost.

* Fler laktosfria nyheter kommer om några dagar…