Archive for februari, 2012

Sänk Hittaforetag och andra blufföretag

februari 23, 2012

Ni som följt denna sajt har sett min och andras kamp mot Hittaföretag / Hittaföretagen och dess bluffakturor.

Nu har jag hittat ett bra råd hos Livsmedelshandlarna hur man ska slingar sig ur och få tyst på dessa typer; Men först av allt du har inte tecknat något abonnemang, du har inte glömt – man glömmer inte sådant, de ljuger, hotar och är dj -vligt fräcka…

Så svara då så här: Nej, nej, nej i lite olika tonarter på alla frågor och alla påståenden. Fortsätt så några minuter och kläm i till sist: Nej, nej, nej, Kaffe  och slå lägger du på…Och blir inte uppringd förrän om några månader och då svarar du på samma sätt.

Förhoppningsvis lägger fakturaskojarna och blufföretagen av när det ständig får höra ordet kaffe.

Om detta hjälper inte kontakta Svensk Handel och gör som jag gjorde. Min historia var lika trist som är allas.

 

Semla för veganer

februari 20, 2012

I morgon är det första riktiga semmeldagen; fettisdag och först då äter vi semmelfundamentalister fastlagsbullar. Men till skillnad från de ursprungliga reglerna för mat i fastan fortsätter vi njuta denna begärliga bulle varje tisdag ända fram till påsk…

I år har jag bakat veganska bullar och fyllt med med Alpro Airy & Creamy – en sorts vegetabilisk grädde av sojabönor. Kanonbra: lättvispad och god, om än en aningen för söt smak. Bullarna bakar jag som vanligt men byter komjölken mot havredryck (”havremjölk”). Just till bak tycker jag att havremjölken är bättre än sojamjölken – mer närproducerad också-, eftersom smaken är mer nedtonad.

I år har jag också gjort egen mandelmassa. Mald (+ lite hackad) sötmandel, florsocker och lite vatten. Jag skållar inte mandel. Då försvinner ju skalet som ger mycket mandelsmak och nyttiga antioxidanter. Enda gången jag skållar mandel är till solskenskaka eftersom där är mandeln dekoration och oskållad syns den inte…till toscakaka och toscapäron, hackad mandel i mat, chutney, mandelmjöl, mandelmassa osv. skålar jag aldrig. Det är för gammalmodigt, ängsligt fint och onödigt jobb för min smak. Och som sagt var det blor godare med oskålölad mandel!

Det här behövs till 16 mellanstora eller 20 små semlor: 5 dl havremjölk, 3/4 dl raspolja (varmpressad), 1 paket(50 g) färsk  jäst, 1 dl strösocker, 2-3 tsk malen eller ännu hellre finstött kardemumma, 12 + 1 dl vetemjöl ( stenmalet, ekomjöl),1 tsk salt.

  • Gör så här: Mät upp mjölk, rapsolja i en stor bunke. Smula i degen och rör tills det mesta löst sig.
  • Tillsätt socker, kardemumma och rör i mjölet.
  • Arbeta kraftigt och länge, 10 minuter. Allra helst med maskin (el-visp är okey).
  • Strö över saltet och arbeta i ytterligare 3-4 minuter. Kolla att degen är seg; du ska kunna drag ut den en bit…
  • Häll degen i en oljad bunke (lättare att få ut alla deg sedan) i ungefär dubbelstorlek.
  • Jäs övertäckt i 30-40 minuter tills degen är nästan dubbelt så stor.
  • Ta upp på mjölat bakbord. Dela i två halvor. Och varje halva i 8 eller 10 bitar.
  • Rulla varje bit till en bulle. Lägg på plåt med bakplåtsduk. Täck med bakduk. Det krävs två plåtar.
  • Sätt ugnen på 250 grader.
  • Jäs i ca 20-25 minuter på varmt ställe tills degen snabbt reser efter ett lätt tryck med pekfingret.
  • Pensla bullarnas ovansida med lite olja.
  • Grädda i mitten av ugnen i 5 minuter. Sänk värmen till 200 gardetr och grädda klart. Det tar ungefär 7-10 minuter. Kolla att färgen är fin.
  • Låt svalna på galler under duk.

Till 4- 5 semlor behövs det här till Mandelmassa: 1 dl hel mandel, ½ dl florsocker, 2 msk vatten.

  • Gör så här: Mal 3/4 dl av mandel och finhacka 1/4 eller kör all mandel till fint, fint hack i matberedare.
  • Blanda mandelmjöl och florsocker. 
  • Rör i vattnet och rör till en slät smet.

Fyll semlorna så här: Skär av toppen, gröp ur innankråmet. Låt innankråmet svälla i 4 msk mjölk några minuter. Blanda mandelmassa med inkåmet. Fyll semlorna och toppa med vispad sojagrädde (se ovan). Lägg på locket. Pudra över florsocker…

NJUT  

Ps. Bullen på blå fatet är en vegansemla bakad med havremjölk och toppad med sojagrädde. Den på rött fat är en vanlig semla. För recept på traditionell ”komjölkssemla” kolla på  www.mumsmiljomat.se

Fredagsmys med färsk pasta och fryst grönt

februari 17, 2012

Fick några spännande påsar med frysta grönsaker från Findus. Är visserligen inte så ”ställd” på färdiga blandningar: Vill blanda själv och kunna utesluta det som närstående inte tål som: paprika, majs, solroskärnor…

Men ikväll blir det färsk ofylld pasta blandad med: ”Grönsaker perfekta till pasta” med bla.. suger snaps, broccoli, grillad zucchini, körsbärstomater, jordärtsskockor, paprika (som jag petar undan).  Snor delvis receptet som medföljer:

Fräser generöst med skivad vitlök, strimlad rödlök och en aning chil i olivolja. Tillsätter de frysta grönsakerna och klickar i 1-2 dl turkisk yoghurt (receptets grädde tycker jag blir för fet, kvalmig och särskilt till färsk pasta). Låter det koka tills grönsakerna är varma. Späder med mjölk om det fattas vätska – pastasåser ska vara flödande. Och kryddar rejält med svartpeppar, färsk basilika och en anings örtsalt.  

Blandar grönsakssåsen med den nykokta pastan och dricker ett gott Italiensk, gärna eko, vin till. Il Nostro Rosso del Salento ( 32205) för 55 kr tycker jag är ett bra budgetvin till pasta. Lite riven parmesan vid sidan om pastan är inte heller fel…eller svarta oliver.

Ps. Om det blev gott? Svar kommer.

För er som är sugna på andra fredagsmysrätter: Kolla på www.Mumsmiljomat.se

Laktosfria godsaker i kyl och frys -1*

februari 15, 2012

Många fnyser åt fruktyoghurt; innehåller bara socker och sylt. Jag gillar fruktyoghurt som efterrätt eller till festligt mellanmål på utflykten. Till frukosten ska det var lite mer ”hard core” naturell yoghurt…

Arla lanserar nu Yoggi  laktosfri fruktyoghurt med tre smaker: Jordgubb& vanilj, Skogsbär (enbart portionsförpackning), Samoa tropiska frukter (enbart 1 liter) och i två storlekar: 1 liter och 4 pack x 125 g. Innehåller 8 % frukt, 2 % fett och 11-12 % sockerarter varav 8 % är tillsatt socker.

Lite dyrare än vanlig fruktyoghurt. Cirka 23 kronor för 1 liters förpckningen och 19 för 4 x 125 g. Är det värt det? Är man så laktosintolerant att man inte klarar yoghurt tillhör man en minioritet av laktosintoleranta: De flesta av oss klarar yoghurt – kan det kanske var värt det.

Och smaken är bra! Fyllig, inte för fet och samtidigt inte så söt…

Det kommer mer:    

Blåbärsglass är gott och Sias blåbärsstrut är dessutom laktsosfri och glutenfri- och just glass är vi många som får ont i magen av. Så det tackar vi för. Putte är ingen jätteglass och finns både i frysdisken och i vissa glasskiosker. Styckepriset i kiosken ligger runt 15-16 kronor och i butiken köper du den i 12 pack…

Varken supersöt eller superfet men liksom all glass inget för bantare…

Dessutom lanserar Sia en laktosfri skopglass med lakrissmak. Den hittar du bara i speciella glasskiosker och på krogen…Tyvärr, lakrisglass var jättegod. 

 

Behövs laktosfria produkter?

Ja, säger jag. Ny forskning från Örebro Hälsoakademi  på Universitet, visar att 14 % av svenskarna inte tål laktos -Så Arla uppdatera er siffror; Svensk Mjölks siffra om att 5 % av svenskar är laktosintoleranta gäller personer födda 1920-1930. Idag är vi en mycket mer blandad befolkning…

Visserligen är ytterst få barn under skolåldern laktosintoleranta  och visst är det  en innediagnos men lika fullt kan en klar majoritet av världens männsikor inte bryta ner mjölksockret (laktosen). Enzymet laktas försvinner med åldern…Och vi nordeuropeer är en mutation som har kvar laktasenzymet. Inte alla av oss men många…

Viktigt att veta är också att de allra flesta klarar syrade produkter som yoghurt (ej fil), creme fraiche och grädde. Laktosfritt smör är däremot onödigt eftersom det inte finns laktos i smör och inte heller i hård- eller fetaost.

* Fler laktosfria nyheter kommer om några dagar…

Även frysta grönsaker har ursprung…

februari 15, 2012

Jag gillar frysta grönsaker och tycker att det är ett utmärkt alternativ klimat- och miljömässigt på vintern och våren.  Frysta grönsaker stoppas ju i frysen när de är som bäst dvs. i säsong. Och frysning är ett skonsam metod näringsmässigt att bevara grönsaker. Och även om metoden och förvaringen kräver energi så är det bättre än både kött och växthusodlat.  

Men har du också funderat på varifrån grönsakerna i fryspåsen kommer? Gröna ärter brukar vara svenskodlade men  hur är det med spenaten? Minimajskolvar är ju inte växta på granngården och inte heller auberginerna men resten då?  Kolla här och titta varifrån dina favoriter kommer.

Svensk trädgårdsodling är sorgligt eftersatt men efter att ha kollat på Findus hemsida ser jag att förvånandsvärt (40 %)  mycket av grönsakerna är svenskodlade!  Tyvärr är inga av Findus grönsaker ekologiska…När kommer de?

Eller har någon tips var jag kan hitta frysta grönsaker som är ekolologiska och allra helst svenskodlade?

Fiskolja bra mot babyeksem

februari 7, 2012

Nu har den kommit sammanställningen som visar att fiskolja (dvs. i kapselform) under senare delen av graviditeten ger mindre risk för barnet att få eksem och allergi. Sammanställningen bygger framförallt på australiensiska undersökningar men även svenska finns. Linköpings sjukhus har gjort ett antal studier om att långkedjiga Omega 3 fettsyror ger ett visst skydd.

I Linköping rekommenderar man framförallt att den blivande modern äter mycket fisk och då helst fet fisk. Samtidigt uppmanas blivande mammor att minska på solros-, soja-, majs- och andra oljor med hög halt Omega 6. Balansen mellam Omega 3 och Omega 6 är också av betydelse för immunförsvaret. Så raps- och olivolja med mer Omega 3 är bäst i matlagningen…

När gäller kosttillskott av fiskolja kan det vara bra attt veta att dyraste kapslar inte är bäst. Jana Pickova, professor på SLU  uppmanar alla som vill köpa fiskoljetillskott att kolla mängden och inte bara välja dyrast. Viktigt är också att kolla sista förbrukningsdag. Har fiskoljan härsknat, vilket den gör med tiden och om den utsätts för syre, funkar den inte. Fiskoljan i kapslarna ska inte lukta fisk! Förvara fiskoljan mörkt och gärna svalt.

Den rekommenderade dagsdosen inom EU är minst 250 mg av Omega 3 fettsyrorna DHA och EPA för gemene man. Gravida i Linköpingstudien fick fiskolja motsvarande 100 g lax om dagen dvs. 1000-1500 mg Omega 3 totalt varav hälften ungefär är DHA och EPA. Och det är ju just DHA + EPA man är intresserad av även om alla Omega 3 fettsyror kan bygga dessa långkedjiga skyddande fettsyror i kroppen.

Här finns en lång lista på mängd Omega 3 i olika fiskar. OBS värdena kommer från USA och stämmer vad gäller sill och makrill inte riktigt med ”våra” fiskar. Dessutom har man listat ett antal fiskar man inte ska äta som gravid. Här finns en annan lista som är mer anpassad till svenska förhållande. Tänk på att den odlade norska laxen ofta innehåller mer än den viltfångade eftersom den är fetare. Och att ett par bitar sill eller en makrillmacka om dagen ger ett mycket bra tillskott. 

Så rådet är för alla: Mer fet fisk och byt soja-, solros-, majsolja mot raps- och olivolja. Är du vegetarian finns algolja med långkedjiga DHA och EPA. För övrigt finns bara DHA/EPA i fisk, skaldjur och modersmjölk (+ modersmjölksersättning).

Meatfree Monday – Morots- och sojabollar med pasta

februari 6, 2012

Vill ni övertyga ungarna att köttfritt är okey: Gör dessa lätta och läckra morot- och sojabullar. Serverade med pasta blir det definitivt succé.

Det här behövs till 4: 4 dl kokta sojabönor eller 1,5 dl okokta, 1 stor gul lök, 2 dl fint råriven morot, 1 dl sojamjöl, 2 tsk gurkmeja, salt 1 tsk, 1 krm svartpeppar, 2 tsk torkad rosmarin, olja till stekning. Grönsaksfräs: 2 minder rödlökar, 150 g ( 1 stor klyfta) vitkål, 100 g purjolök, 2 st äpplen , 1 vitlökskyfta, olja, kumminfrön (bröd).

  • Gör så här: Finhacka sojabönor, lök antingen förhand eller i matberedare. Ju mer finhackat desto lättare håller bollarna ihop samtidigt som en lite mer grovhackad konsistens ger trevligt tuggmotstånd.
  • Blanda med mycket finriven morot, sojamjöl, salt och kryddor.
  • Forma till runda bollar med händer fuktiga av vatten.
  • Hetta upp oljan i en stekpanna, gärna med nonstickbeläggning. Stek på medelvärme tills bollarna blivit vackert gyllenbruna.
  • Strimla under tiden lök, vitkål, purjo och vitlök fint. Äpplen bör strimlas lite grövre.
  • Hetta upp lite olja i en annan panna. Lägg i grönsakerna och äpplet. Strö över kumminfrön. Fräs försiktigt under ständig omrörning. Stänk kallt vatten lite då och då över fräset så att det inte bränns. Fräset ska ha kvar en del av sin knaprighet.
  • Servera bollarna varma med fräset och en generös tallrik pasta eller kokta gryn av något slag.   

Tips. Tycker du är svårt att få bollarna att hålla ihop: Låt en knapp deciliter kokt ris mixas tillsammans med bönorna…Tack för tipset Anja.

Dödligt att äta vegetariskt en gång i veckan

februari 3, 2012

Nu mobliserar köttförfrossarna mot Meatfree Monday: de hörs även i radio och Tv.

En moderat riksdagsman säger i Studio 1 att vi ska kritisera Kina som ökar från 4 till 51 kilo och inte svenskarna som succesivt ökar köttportionen år från år och hamnar bra mycket högre än Kina. Vi åt 43,8 kg* 1990 och 82,6 kg* år 2010. Nästan en fördubbling och ökning  med 40 kilo på 20 år… Hoppas han får bassning av sin partisekreterare Sofia Arkelsten som alltid brukar framföra vikten av vegetarisk mat.

Förstår inte oron över att svenska barn och vuxna ska tvingas äta vegetarisk en enda måltid i veckan. Är det någon som verkligen tror att våra barn svälter ihjäl av en köttfri måltid?  Och  varför tror köttfrossarna att alla barn hatar vegetarisk mat? Jag undrar hur många barn som väljer bort vegetarisk lasagne för en korv av tvivelaktig kvalitet?  Vad tror köttförsvararna  att svenska skolbarn egentligen får för kött på sina tallrikar?  Den minimala pengen som avsätts för skolmat räcker inte till kött av hög kvalitet 5 dagar i veckan.

För övrigt: I stora delar av världen lever många med högst en köttdag i veckan – och det är inte detsamma som svält. Rejäla portioner av baljväxter är viktigare för proteintillförseln än dyrt kött.  Att inte äta kött är den vanligste dieten om man räknar världsvitt.

Njuter själv gärna av en god bit kött, en schysst korv, en läcker skiva lever men förstår inte att det blir godare ju mer och oftare man äter kött. Men köttbiten på min tallrik  ska komma från ett djur som varit lyckligt så länge det levt. Kallar mig  kravvegetarian. Mindre mängd men endast kött från betande tama och vilda djur samt frigående kycklingar tror jag är det bästa klimat- och miljövalet. Och det mest kulinariska.    

Ps. 70 % av allt svenskt nötkött kommer från ungnöt som inte omfattas av betestvånget – De kan i teorin leva hela livet  inomhus och bara se solen på väg mellan ladugårdsporten och spången upp på slakteribilen.  

* Benfri vikt och inklusive kyckling enligt Jordbruksverket.

Trattkantarellsoppa med bönor och sherry – igen

februari 3, 2012

Det här är inget nytt recept. Har varit publicerat i DN men eftersom de plockat bort det från webben- trots att det är ett av mina bästa recept, bönorna skrämde nog  – så kommer det här.

Gör nu inte samma fel som Dn  och tro att det är en trist hälsosoppa. Den är verkligen god och smakar alldeles speciellt bra en kall vinterfredag. Jag anänver torkade trattkantareller men soppa blir okey med annan torkad svamp eller färska champinjoner. Tag drygt 300 g av det senare. Samma mängd gäller om du har egen förvälld svamp i frysen.

Extra smak sätter jag dessutom på soppan med hemgjord svampolja: Stöt torkad svamp, gärna trattisar i en mortel och rör i en god olivolja. Förvara mörkt. Har du tryffelolja är det inte heller fel med några droppar…

Det här behövs till 4: 2 burkar (ca 8 dl ) vita bönor, 2 dl (ca 50 g) torkade trattkantareller, 8 dl vatten, 12 schalottenlökar eller 2 gular lökar, 4 mellanstora potatisar, 3-4 msk olivolja med trattkantareller (se ovan), 1 tärning grönsaksbuljong, 4 msk torr sherry, salt, svartpeppar, några klickar creme fraiche, persilja

  • Gör så här: Börja med att lägga trattkantarellerna i blöt i 8 dl vatten. De måste ligga i minst 45 minuter men gärna längre tid. Eller använd  4-5 dl förvälld svamp.
  • Koka svampen i sitt blötläggningsvatten i en mindre kastrull medan du skalar löken och hackar den grovt. Skala också potatisen och skär i mindre bitar.
  • Häll av spadet från bönorna.
  • Hetta upp oljan i en annan kastrull som rymmer hela soppan. Fräs lök och potatis några minuter utan att de tar färg. Smula i buljongtärningen.
  • Späd med kokvattnet från svampen. Koka i 7–8 minuter under lock. Häll på bönorna,  hälften av svampen  och koka i ytterligare 4–5 minuter tills potatisen är mjuk.
  • Mixa till mos i matberedare.
  • Värm på soppan igen tillsammans med resten av trattkantarellerna. Späd med vatten till lagom soppkonsistens.
  • Smaka av med sherry, salt och svartpeppar. Och rör slarvigt i lite creme  fraiche så att det blir trevligt randigt.  
  • Servera med en skiva rostat bröd smörad med persilje- och vitlökssmör.

Vegantips: Byt creme fraiche mot lite soja- eller havregrädde.

Mer kött, ost och mindre socker säger statistiken

februari 2, 2012

Många skilda uppfattningar finns vad det som gjort att vi blivit allt tyngre med åren. Ett sätt att ta reda på orsakerna är att titta på vad vi egentligen äter. Kolla konsumtionen av  livsmedel och vad den ger i energi (kJ/kcal). Tyvärr sträcker den sig bara de säkra siffrorena till 2008 men trenden är tydlig vi äter mer kött, ost och framförallt ökar såser (typ dressing, majonäs), konfektyrvaror, glass genom åren. Oväntat för många är att konsumentionen av socker går ner! Grädde/mjölkpulver ger totalt mer energi är socker!

Man ser också tydligt att vi dricker visserligen mindre mängd mjölk men vi slickar i oss allt mer fet grädde och framförallt äter vi mycket mer ost än för 20 – 30 år sedan.  Aktuellare sifforna från 2010 som kommer från Svensk mjölk (mjölkproducenternas lobbyorganisation) visar att gemene man dricker 97 liter mjölk om året men äter hela 18,9 kg ost. Med andra ord totala mjölkkonsumentionen ökar år från år. Hur? För varje kilo ost behövs i snitt 10 liter mjölk . Vi får betydligt mer ”mjölk” via ost än från mjölkglaset och yoghurttallriken.  

I en nyligen publicerad i artikel i tidningen Hälsa har jag räknat ut att svensken i gemen får i sig mjölkprodukter, omräknat till mjölk, motsvarande 9 dl om dagen. Livsmedelsverket rekommenderar 5 dl inklusive ost . Kollräkna gärna.