Archive for the ‘Sur kärring gnäller’ Category

Hållbar soja men inte GMO-fri

april 8, 2014

En lång rad pressmeddelande damp ner i mailkorgen med budskapet; ” 2014 ska minst 60 procent och 2015 ska 100 procent av den soja som används och/eller säljs av företagen i den Svenska Sojadialogen vara ansvarsfullt producerad. Det garanterar de 27 svenska matföretag och organisationer som tecknat en frivillig överenskommelse med mål att säkerställa att den soja som används för produktion av livsmedel som säljs i Sverige är socialt och miljömässigt ansvarsfullt producerad.”

Låter väl jättebra: Soja utan att Amazonas huggs ned och med schyssta arbetsförhållanden för plantagearbetarna. Socialt och miljömässigt hållbar. Men hur är det ska sojan vara GMO-fri? Annars kan den väl inte sägas vara ekologisk hållbar!? Kollar med HKScan – Scans finska ägare som säger: Vi tar inte ställning i GMO frågan. ” Vad gäller HKScan Sverige specifikt är all soja som används i foderblandningarna tills annat möjligen beslutas non-gm. ” Bra än så länge är allt Scanmärkt uppfött utan GMO.

Häri ligger problemet: I dagsläget behöver man inte deklarera om köttet kommer från djur, fåglar, fiskar som fått GMO i fodret. Att en lång rad foderblandningar i Sverige redan idag innehåller GMO kan vi nog räkna med. ”Rätta mig om jag har fel”. Att du som konsument vill veta om fodret innehåller GMO tycks vara en icke fråga i sammanhanget. Inte heller uppropet och undertecknadet av Sojadialogen säger något om att sojan i fodret ska vara GMO-fri.

Följande medlemmar ingår i Sojadialogen för ansvarsfullt producerad soja: Arla Sverige AB, Axfood Sverige AB, Bjärefågel i Torekow AB,  Coop Sverige AB, Dalsjöfors Kött AB, Guldfågeln AB, Gäsene Mejeriförening, HKScan Sweden AB, ICA Sverige AB,  Ingelsta Kalkon AB, KLS Ugglarps AB, Knäreds Kyckling AB, Kronfågel AB, Lagerbergs AB, Lantmännen ek för., Martin & Servera AB, Nyhléns Hugosons Chark AB, Skånemejerier AB, Skövde Slakteri AB/Gudruns.

Följande organisationer stöder: Branschorganisationen Svensk Fågel, Branschorganisationen Svenska Ägg, Branschorganisationen Svenskt Kött, Föreningen Foder& Spannmål, Lantbrukarnas Riksförbund, Svenska Avelspoolen AB, Sveriges Nötköttsproducenter, Svenska Fåravelsförbundet

Annonser

Svårt med socker och sockerater

februari 21, 2014

Såg ett förövrigt bra inslag på Plus igår om socker i maten. Tyvärr skilde man inte på naturliga sockerarter och tillsatt renframställt socker. Mer hade jag nog trott om en legitimerad dietist…

Renframställt socker vill vi inte ha i vår mat. Trots att statistiken talar om för oss  att vi äter allt mindre tillsatt socker år från år äter vi för sött. Om ett livsmedel innehåller tillsatt socker oavsett om det i form av sackaros (vanligt vitt socker), fruktossirap (finns mest i utländsk läsk), glukos (druvsocker), invertsocker, sirap, honung m.fl. måste det anges i innehållsdeklarationen. All typ av socker måste anges på förpackningen även om det mycket lite som i rimmade livsmedel dvs salt fläsk, kassler, charkvaror, rökt fisk.
I vanlig smörgåsskinka är sockerhalten under 0,5 % även om socker finns med i ingredienslistan. Halten är lika liten som om man bara gått förbi med en skål socker. Detsamma gäller falukorv, kassler, rökt fisk… Dessa varor är alltså inga problem för en diabetiker och inte heller från den som kallar sig ”sockerberoende” eftersom de inte påverkar blodsockernivån. Så var inte alltid livrädd för socker i ingredienslistan. Undersök hur mycket det egentligen det är frågan om.

Ibland  anges mängden sockerarter i näringsdeklarationen. Då är det frågan om både renframställt tillsatt socker och naturligt socker som finns i frukt, bär, mjölk (laktos), rotfrukter osv. I grovt mjöl och bröd finns större mängd sockerarter än i vitt mjöl och bröd! Det är dessa sockerarter som gör det lättare att jäsa ett mörkt bröd än ett ljust. Ibland är det med andra ord nyttigare med ”lite mer” sockerarter! Så vill ni veta hur mycket socker som är tillsatt i jordgubbsdesserten eller fruktyoghurten;  kolla innehållsdeklarationen! En stor mängd sockerarter kan ibland innebära att produkten innehåller mycket frukt/bärråvara. En riktig bomb är förövrigt råa och kokta rödbetor som innehåller nästan 10 % sockerarter.    

Det är aldrig mer tillsatt socker än mängden sockerarter och definitivt inte mer än mängden kolhydrater.

Men hur är det med juice? I läsk finns inget tillsatt socker (med undantag för mycket beska juicer) utan bara sockerarter från frukten. Tyvärr visar undersökningar att det otrevliga suget efter mer sött som många
känner efter söta drycker är lika stort från juice som läsk. Och blodsockernivån höjs lika snabbt som vid andra söta drycker. En annan är torkad frukt.
Ibland sägs det felaktigt att panerad fisk och fiskpinnar innehåller socker, tillsatt socker. Det stämmer sällan, om ens  någon gång, utan det är frågan om sockerarter från ströbrödet.

Hur  kan man då säga att vi äter sötare men mindre tillsatt socker? Istället  för hemkokt saft, sylt  har vi bytt till naturligt söt juice, smoothie, råsafter, glass (med mjölksocker) och mycket mer torkad frukt. Sockret som vi tillsatte i saften och sylten finns med i sockerastatistiken men inte naturligt förekommande socker som vi nu njuter av… Sockret i brödet har ersatts med torkad frukt av olika slag eller honung. Skulle vilja att någon räknar på hur mycket sockerarter det finns i raw foodens rödbetsjuice. Säkert betydligt mer än i både apelsinjuice och läsk.
Innehållsdeklaration: Här anges råvarorna; typ mjölk, vetemjöl, bär, socker i fallande ordning. Störst kommer först.

Näringsdeklarationen:
Här hittar du energiinnehåll (KJ och kcal) men också mängden protein, fett, vitaminer, mineraler, kolhydrater och ibland sockerarter per  100 g vara.

Se upp med vakuum: Bra lukt inte detsamma som ”ofarlig mat”!

januari 28, 2014

Svinn är ett otyg. Att kasta mat som inte är dåligt är givetvis ett jätteproblem.

Ett mycket tveksamt råd sprids i dessa ”minska matsvinnets” tider: lukta på maten och ät allt som inte luktar dåligt. Stämmer på mjölk, färska grönsaker, mjöl osv. Men det är ett farligt råd vad gäller vakuumpackat och mat i modifierad atmosfär.

I vakuumförpackningar och förpackningar med modifierad atmosfär dvs: kött, kyckling, köttfärs, chark av alla slag men också fisk, rökt som gravad, kalla sallader, mackor och färdigmat som ska värmas förstörs förruttnelsebakterierna medan andra som salmonella, campylobakter och kanske framförallt listeria växer så det knakar. Vakuum och modifierad atmosfär tar med andra ord död på det som signaler dålig mat men inte de riktigt farliga bakterierna. Upphettas maten till 70 grader dör listeria, salmonella och campylobakter så det är framförallt mat som inte upphettas man ska se upp med.

Nu har livsmedelsverket fått rapporter om att fallen listeria ökar markant. Ökningen gäller framförallt äldre. Listeria växer bra i kylskåpstemperatur och anses mest farlig för gravida där en infektion kan ge fosterskador. Även sjuka och sköra personer bör se upp. Gravida, äldre och personer med nedsatt immunförsvar uppmanas därför av SLV att :

Undvik skivat smörgåspålägg och kall färdigmat mot slutet av hållbarhetstiden. Bakteriernas tillväxt påverkas av många olika faktorer, till exempel i vilken temperatur varan förvaras. Därför är bäst föredag inte alltid en säker gräns.

Så varför fortsätta med rådet ”ät allt som inte luktar dåligt”? När inte ens bäst-före dag ger ett säkert livsmedel?

Det finns inte plats för halvdåliga råd. Bättre med lite mer komplicerade som är korrekta. Folk förstår inte bara enkla sanningar. Att äldre framförallt drabbas av listeria kan kanske bero på att man just luktat till sig ”fräschhet” som man är uppfostrad att göra och aldrig slänga något. Det finns säkert undersökningar som visar att äldre oftare struntar i bäst före dagen.

Så sluta att lukta på färdigmaten och förpackade livsmedel som ska ätas kalla; släng istället när bäst-före närmar sig.

Observera också att listeria kan finnas i mjölk och ostar som inte är pastöriserade.

Stekt salt sill med löksås

december 22, 2013

Gillar svensk husmanskost av det enklare slaget men blir allt som oftast mycket besviken när jag beställer det på restaurang. Stekt salt sill är en rätt jag aldrig, nästan, fått riktigt riktigt bra på andra ställen än i mitt eget kök… Låter det skrytsamt? Ja, kanske, men just salt sill är något mycket personligt. Och min variant är nog en norrländsk från mindre bemedlade hushåll.

Så här tillreder jag min: Allra bäst blir den förstås om man blötlägger hel salt sill. Salta filéer som kräver blötläggning är också helt okej. Till nöds går även urvattnade filéer att använda men kolla ingredienslistan så den inte innehåller ättika eller E-nummer.  Däremot funkar inte 5 minuterssillen.

Först skalar jag ungefär 2 lökar per portion. Skivar dem, inte supertunt men ganska fint. Fräser lätt i stekpanna. Löken ska inte ta färg (då blir den alltför hårdsmält) utan när den mjuknat och börjar bli genomskinlig skvätter jag över en god soja och en aning vatten. Kokar löken mjuk och häller därefter över en generös skvätt grädde och ungefär dubbla mängden mjölk. Koka upp och ställ åt sidan.

Dags för sillen. Vänd filéer direkt i grovt rågmjöl (obs mycket viktigt att det är just grovt rågmjöl). Stek filéerna gyllenbruna i smör och het stekpanna. Beräkna ungefär 1 ½ filé per portion.

Häll löksåsen över de färdigstekta filéerna. Låt såsen få ett uppkok. Nu reder sillens panering såsen så den blir lagom tjock, eller rättare lagom tunn!

Ät med riktigt god kokt potatis – och det går åt massor av potatis. Och tro inte på potatisbelackarna när de hävdar att potatis innehåller massor av kolhydrater. En stor portion potatis på 200 g ger 30 g kolhydrater medan en ”italiensk”  portion dvs 100 g pasta ger 72 g kolhydrater! Stoppa hetsjakten på potatis!

Var finns saltsill i tunna?

december 19, 2013

Till jul men också påsk, midsommar är vi många som vill ha inlagd sill. På riktigt vis dvs från hel salt sill som måste rensas och blötläggas. Den häftigaste, den med mest ursprunglig smak ger denna salta sill. Jämför naturvin med vanligt vin och ni fattar. Alla förpackade sillfiléer är behandlade med diverse e-nummer, ättika och/eller socker. Säkert bra om tiden är knappt och man är en ovan matlagare…

Så döm om min förvåning när julpanelen i SR.s matlagningsprogram Meny alla köpte urvattnade sillfiléer. Ska det inte sitta proffs i den panelen? Än värre var att de hävdade att den hela saltasillen är svår, nästan omöjlig att få tag på. Fel, fel. Fråga efter den. Alla fiskdiskar (med hyfsat sortiment)  i en vanlig livsmedelsbutik har hel salt sill till jul eller åtminstone salta filéer för blötläggning.

Blev så förbannad på bristen på verklighetsförankring att jag genast gick och köpte sju salta hela sillar på Copp Konsum i Kista centrum som jag nu gjort i över 25 år. I början kom den i trätunna men nu i 15 kilos hinkar, men den finns.

Två sillar får bli glasmästarsill och två blir till heminlagd senapssill, en filé försvinner in i sillsalladen och resten ska jag steka till middag; Stekt salt sill med hemlagad löksås är mat som inte går av för hackor. Det receptet kommer om några dagar…

Ps: Använd gärna ett lite äldre recept typ som innehåller rejält med både ättika och socker. Bättre smak och bättre hållbarhet. Hoppa över mineralsalt just till sillinläggningar och gravning av lax. Mineralsalt snarare göder än dödar bakterier…

Skippa bakpulvret

december 11, 2013

ÄppelkakaEn av mina ”hang ups” är att jag inte gillar bakpulver. Nu har jag fått vatten på min kvarn; Skippa bakpulver även om ”Äkta vara” och Krav godkänner det. Det smakar inte bara illa med sin metalliska bismak…

Bakpulver förstör en lång rad B-vitaminer då det är basiskt. Gäller för övrigt även bikarbonat och hjorthornsalt. Kanske inte så viktigt när det gäller kakor men i många recept används bakpulver i pannkaka, våfflor (Vår kokbok tex), italienska maränger, frityrsmeten till grönsaker och fisk, grova s.k. ”hälsobröd” med fil och bikarbonat eller  karibiska/amerikanska bananbröd.

Bikarbonat och hjorthornssalt innehåller inte fosfater tillskillnad från bakpulver ( E 450 + E 500). Fosfater misstänks av amerikanska forskare öka risken för förtidig död. Särskilt skadligt för njursjuka. Polyfosfater som används för att binda vätska i kokt och rimmad skinka av sämre kvalitet  och i marinerad kyckling. De har varit på tapeten tidigare. Nu inleds jakten igen just på grund av risken med fosfater.

Fosfor ett grundämne som är livsviktigt för kroppen men det kan bli för mycket av det goda och det är just de oorganiska formen som finns i tillsatser som är skadlig.

Enligt uppgifter från finska livsmedelsverket innehåller en enda matsked 1260 mg. Svenska livsmedelsverket anger att 100 g bakpulver innehåller nästan 10 000 mg. Den dagliga maxgränsen vilken man inte ska överskriva är enligt de amerikanska forskarna 1400 mg. Vad då att äta lite hemlagad sockerkaka någon gång kan väl inte spela någon roll eller? Nej tror jag inte…Till en sockerkaka brukar det vara vanligt med 2 tsk bakpulver dvs 840 mg eller 1000 mg om använder de högre svenska siffrorna. Men hur mycket mer bakpulver finns inte i de färdigbakade? Och inte bara där; finns det några kex eller småkakor som inte innehåller bakpulver?

Viktigare kanske är att titta efter fosfat i scones, matmuffins, färdiga pizzadegar, mjuka tortillabröd, panader, frityr, färdiga pannkakor…Och vore jag i USA skulle jag fundera lite extra. Där det mesta vetemjölet innehåller bakpulver är s.k. selfracing flour och används såväl till bak som till matlagning…

Sugen på sockerkaka utan bakpulver? På Mums miljömat finns flera.  Och mer om undersökningen. Äppelkakan hittar du också där.

Och kolla julskinka, smörgåsskinka och marinerad kyckling… och se att prinskorven är fri från polyfosfater (E 452 o E 352).

Meatfree monday i norska försvaret

november 20, 2013

harald 1900Av miljö och hälsoskäl ska norska soldater få vegetariskt en dag i veckan…Kan norska soldater kan väl också våra eller…

Och varför är det så trögt med vegetariskt i den svenska skolan? Svårt att få eleverna att äta bönor, ärter, linser menar man i Haninge. Måste man tala om att soppan innehåller bönor? Jo, många, många elever är allergiska mot baljväxter. Träffade ett antal kockar från skolrestauranger några dagar senare; de hade aldrig hört talas om baljväxtallergi eller åtminstone var det inget problem. Kockarna kom från alla möjliga håll i Sverige och många hade samma erfarenhet som jag; linssoppa är den mest populära soppan i förskolan!

Vill verkligen inte förringa problemet med matallergi; vet av egen erfarenhet att det är ett reellt hot mot hälsan. Men hur kan det komma sig att just Haninge har så många baljväxtallergiker? Vem skriver ut intygen om allergi? ”Snäll” personal inom skolhälsovården? Buller och gaser får alla magar när de är ovana att ta emot baljväxter. Tillvänjning sker med tiden och rårivna morötter är ett beprövat knep mot buller… Muller, buller, gaser är inget skäl att inte äta baljväxter.

Intresserad av recept på god, näringsriktig mat som är vegetarisk? Kolla MUMS.

5:2 dieten vägen till ett långt liv eller ett rikt för författarna?

september 16, 2013

Senaste hälsotrenden vad gäller att gå ned i vikt, må bra och leva länge är den s.k. 5:2 metoden. Hur vetenskaplig är egentligen dieten som BBC läkaren Michael Mosley och mode-, mat- och bantningsjournalisten Mimi Spencer skapat? Tidningen dietistaktuellt nr 4 2013 har elegant slaktat och avslöjat de vetenskapliga argumenten bakom metoden och påståendet att dieten är bäst. Grunden i dieten är att man ska halvfasta 2 dagar i veckan och övriga dagar kan man äta som vanligt. Det är ju klart att äter man mindre går man ner i vikt. Och det gör man med 5:2 dieten. Viktnedgång minskar risken för diabetes ty 2, högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar om man är överviktig. Men är halvfasta  två dagar i veckan bästa metoden att gå ned i vikt? Beror säkert på vem man är. Hetsätare som har svårt att kontrollera matmängderna och andra som har problem med portionsstorlekarna bör nog inte pröva…Äta minimalt ibland och mycket andra dagar passar definitivt inte.

Om halvfasta och undervikt är nyttigt och ger ett långt liv är även det mycket tveksamt. Beror det inte också på hur mycket man rör sig, hur lycklig man är, hur rikt ens social liv är och vilka gener man fått? Dessutom: undervikt bland äldre är ett mycket allvarligt och stundtals livshotad tillstånd.

Men min skepsis till 5.2 beror inte så mycket på vad de ursprungliga författarna har kommit fram till utan min skepsis gäller i första hand efterföljarna:

  • Hur är det möjligt att hälsoförfattarna som tidigare hyllade GI, LCHF,  LCHQ, Atkins och allt vad de heter nu plötsligt ger ut nya kokböcker där de hyllar 5:2 dieten och berättar hur mycket de nu har gått ner i vikt. Funkade inte deras tidigare dieter eftersom de har fler kilon att gå ned?  Eller har även de tröttnat på sina omöjliga hälsokurer?
  • Somliga förespråkar berättar om hur de nu kan äta vad som helst i fem dagar och ändå gå ned i vikt eftersom de nästan inte äter något alls i två dagar. Då har man fattat fel! Nyttig mat är en avgörande källa till hälsa. Bra råvaror ger hälsoämnen i form av uppbyggande protein, kolhydrater och fett som ger energi och mättnad och dessutom massor av vitaminer, mineraler, antioxidanter och mängd s.k. sekundära växtmetaboliter som skyddar kroppen. Livsviktig näring. Att äta handlar inte bara om att gå ned i vikt utan framförallt om att bygga hälsa. Bygga hälsa gör man inte genom att stoppa i sig vad som helst mesta tiden och svälta bort de överflödiga kalorierna andra dagar. Hur mycket hälsa blir det av chips, fet och vitaminfattig färdigmat, coca cola, glass på menyn även om man äter färre kalorier?

Styckningsdelar inget för Jordbruksverket

april 22, 2013

Besökte den förträffliga konferensanläggningen Hooks Herrgård i fredags. Visserligen bara för en mycket bra lunch på väg till lilla C. i Malmö; mycket prisvärd buffé med sill- och smörgåsmatsbord, två huvudrätter och desserter; tiramisu, chokladmousse och hemgjord ostkaka…

Samtidigt svämmades restaurangen över av anställda på Jordbruksverket och jag kunde inte låta bli att överhöra en delikat diskussion mellan några anställda. Frågan gällde vad som menas med flapstek. Ingen styckningsdel som visserligen finns på svenska kor men kocken menade förmodligen det amerikanska flap steak. Jordbruksverkarna förklarade självsäkert för den frågande kollegan att det var innanlår; Fel, en flapsteak kommer närmast från det vi kallar högrev… Och tittade man närmare på köttskivorna var de smala, grova och inte vackert runda och fintrådiga som är kännetecknet för innanlår.

Själv hade jag precis förklarat för H. att jag trodde det var Flanskstek eller möjligen luffarbiff…Kändes jättebra att var bättre på svenskt kött än jordbruksverket…

Viktigast av allt är ändå att Hooks herrgård har en mycket god lunch som är väl värd den lilla extra vägen som det innebär att åka över Hook istället för att bara dundra vidare på E4  söder om Jönköping.

Dagens matordish

april 4, 2012

Apropå Babel, Jonas Hassen Khemiri och nyord eller rättare matmeningar. Förr var det köksfranska som gällde i matbranschen numera ser det ut så här på Kungsholmsgatan i Stockholm:

”Stor latte to go” – Fyra ord och tre språk, inte illa. 

Och så snackar de om förflackningen av svenskan i förorterna…