Archive for oktober, 2010

Röd torsk blir grön

oktober 29, 2010

Hurra, nu är det okey att även äta torsk från Östersjön, om den är fiskad öster om Bornholm. Torsken fiskad i Barents hav är sedan tidigare MSC certificerad och därmed grön dvs den fiskas på ett sådant sätt att man utan dåligt samvete kan njuta av den.

Världsnaturfonden kan nu bekräfta att torskbeståndet  bort åt Finska viken, Baltikum, Polen men också hela Bottenviken dvs längs nästan hela Sveriges kust nu är så stort att det är okey att fiska torsken. Skärpt kontroll mot överfiskning och en långsiktig strikt plan har gjort detta möjligt.

Visst är det häftigt att nu kunna njuta med gott samvete av torsk från Bottenhavet men ännu häftigare känns vetskapen om att det är möjligt att rädda hotade bestånd.

Fortsätt att nobba fisk från hotade bestånd. Välj grönmärkt fisk. Vill du veta vilka som är okey. Ladda ner WWF.s guide ”Fisk till middag”. 

Fredagsmys: Pytt med rotfrukter och färs

oktober 29, 2010

Nej, det är inte frågan om veggorätt eller restpytt utan en pytt däe man råsteker rotfrukter, potatis, lök och en färs av lite högre kvalitet dvs med lite fett. Gärna en färs på älg, ren eller rådjur. Servera sedan med högklassiga pytt tillbehör som äggula av ekoägg, god fransk senap, riven pepparrot, mjölksyre jäst- eller saltgurka och kanske lite kapris. Är du rödbetsfan byter du förstås gurka mot inlagda rödbetor. Ingen vinmat men en god öl, av aletyp gör det hela perfekt.

Ps: Läste i dagens ”Dn på stan” hur krogkommissionen prisade en hamburger av hängmörat kött på restaurang Pubologi! Vi som har några fler år i branchen har en gång lärt oss att bästa färsen kommer från omörat kött. Som förstås är mycket saftigare än färs från mörat kött… Men fint och dyrt låter det med hängmörat.

Deet här behövs till 4 portioner: 400 g nöt- eller viltfärs, 2 lite större rödlökar, 400 g (6 mellanstora) potatisar, 200 g morot, 150 g kålrot, 150 g rotpersilja, gulbeta eller palsternacka, rapsolja + smör eller smörolja, salt, peppar, 1 dl finhackad persilja, tillbehör se ovan

  • Gör så här: Skala och finhacka löken. Skala och skär potatis, rotfrukter i fina tärningar – tänk färdig fryst pytt i panna i storlek.
  • Stek potatis, rotfrukter och lök knapp mjuka i en stekpanna. Salt och peppra.
  • Stek samtidigt färs till vacker färg snabbt i het panna. Salta och peppra.
  • Blanda ihop rötfrukter/potatis med färsen. Värm bara på snabbt.
  • Strö över hackad persilja och servera med äggulor i sina skal, en driva pepparrot, strimlor av gurka och någon matsked kapris.

Mjölkmage och laktosfritt

oktober 29, 2010

Hörde på  P1:s nyhetsmorgon om hur det laktosfria sortimentet växer. Tillskillnad från mjölkens vänner bland mejerierna och mjölkfrämjandet tror jag att detta är ett verkligt problem för många. Det behöver dock inte vara så stort. Laktosintolerans är ett litet problem jämfört med komjölksallergi. Och det kan jag säga eftersom jag på nära håll upplevt både komjölksallergi och laktosintolerans. Med ett komjölksallergiskt barn samt tre generationer laktosintolernta i familjen.

Laktosintolerans ger magknip, gaser, diarre medan komjölksallergi vanligtvis har ett mycket våldsamt förlopp och den allergiske kan inte äta minsta mängd mjölk. Komjölksallergiska tål inte heller mjölk från getter, får eller andra däggdjur. 

Laktosintolerans är en brist på ett enzymet, laktas, som bryter ner det speciella mjölksockret, laktos, till glukos och galaktos. Ser man världsvitt förlorar alla barn denna förmåga att bryta ner laktos när det kommer upp i skolåldern och blir vuxna. Vi, åtminstone de flesta av oss, nordeuropéer är en mutation och klarar det hela livet. Men förmågan avtar med åldern och många äldre har svårt med laktos.

Dessutom kan man få en tillfällig laktosintolerans efter en häftig och/eller vanligtvis långvarig magsjuka. Laktasenzymet sitter ytterst på tarmslemhinnan och dessa celler förnyas så gott som dagligen. Vid magsjuka men även vid svält förstörs delar av tarmslemhinnan och man blir laktosintolerans. Det är därför man inte ska äta mjölk de närmaste dagarna efter en magsjuka. Gäller förstås även mindre barn som nästan till 100 % tål laktos oavsett härkomst. Bristen på laktas beroende på en skadad tarmslemhinna är också orsaken till att seriösa hjälporganisationer inte längre delar ut vanligt mjölk- eller vällingpulver vid katastrofer.

Som laktosintolerans kan man tåla olika mängder av laktos. Mjölkvännerna brukar hävda att man klarar att dricka ett glas till maten. Så stora mängder känner jag ingen som klarar, av dem som kallar sig laktosintolerans. Däremot kan de flesta äta yoghurt, i alla fall vanlig naturell yoghurt, däremot inte filprodukter. Yoghurt innehåller bara halva mängden laktos jämfört med fil. När yoghurtbakterierna bryter ner mjölksockret bildar de faktiskt också en mindre mängd laktos.

Alla laktosintoleranta klarar vanlig hårdost helt enkelt beroende på att  hårdost inte innehåller laktos. Många har dessutom lättare för feta produkter typ grädde och kanske framförallt helfet creme fraiche.

Se däremot upp med glass, vassleprodukter typ messmör och allt med skummjölk som torra soppar, Baileys, mixer osv.

Tips: På apotek liksom hos hälsokosten finns laktastabletter som tillför just laktas och gör att du kan bryta ner laktosen. Åtminstone apotekens lactrase funkar bra men det är mycket dyra, 3-6 kronor dosen, och inget dagligt alternativ. Men bra att ha vid fest och resor.

Numera finns dessutom ett stort laktosfritt soriment. Men mer om det senare

Grapefrukt inget för hjärtsvaga

oktober 28, 2010

Kanske en lite överdriven rubrik. Den gäller egentligen bara dem som äter waran och liknande warfarinpreparat.

I grapefrukt finns ett ämne som förstärker medicinens effekt och kan öka risken för hjärnblödning men även proppar.  Så byt grapefruktjuice, grapfruktshalvan mot andra citrusfrukter om du står på warfarinpreparat.

Detta är förstås något som läkare och omsorgspersonal borde veta men man är ju alltid själv ytterst ansvarig för sin hälsa.

Juice – söt eller sur?

oktober 28, 2010

Vilken juice sort gillar du? Har snöat in på Arlas ekologiska apelsin/blodgrape. Härligt sur med en aning beska. Finns det andra som är bättre tänkte jag  inför Tropicans juiceprovning?

Först av allt när vill jag dricka juice? Är egentligen ingen förespråkar för att sippa juice då och då. Till maten ska det vara vatten och gärna vin, ibland grönt te. Förestår mig inte riktigt på (o)vanan att dricka sött till lagad mat. Däremot är det härligt att väcka munnen på morgonen med ett glas kall juice.

Vi provade Tropicans nya sorter: Cloudy apple,  Mandarin morning, Ruby breakfast. Tyvärr var de två första lite för söta för min smak. Inget socker är förstås tillsatt, det är ju bara tillåtet i riktigt beska, sura juicer som granatäpple. Särskilt besviken blev jag på äppeljuicen som visserligen är god med sin ”tjocka” konsistens men som helt saknade den där härliga syran som svenska äpplen har.

Nej, Ruby breakfast är bäst bland de tre. Men vill du verkligen har en härligt syrlig juice med grapefruktens speciella beska välj istället Tropicanas ”Golden grapefruit”.

Kommer jag att byta morgonjuice? Nej, det ekologiska är viktigare. Helst skulle jag förstås vilja ha en Fair Trade som är ekologisk och ändå en kylvara. De pastöriserade som inte kräver kyla är inte goda.  

Ps. Allra nyttigaste är förstås att äta en färsk apelsin. Den ger inte blodsockret  samma skjuts och alla fibrer liksom vitaminerna finns bevarade. Juice kan lätt bli en energifälla, ger ingen mättnad bara sug och kalorier.

Jordärtskockssoppa

oktober 27, 2010

Jordärtskockssoppa tillhör det där verkligt goda sopporna och enligt min mening behövs verkligen inte 4 dl grädde (se nedan) för att göra dem riktigt smakliga. Låt smaken bli rund av potatis istället.

Det här behövs till 4 portioner: 400 g jordärtskockor, 2 stora potatisar, 1 stor purjolök, 2 msk vetemjöl, 1,5 msk rapsolja, 1 tsk gurkmeja, 1 tärning eller motsvarande mängd buljongelé, 1 äggula, 1,5  kaffegrädde eller 0,5 dl tjock grädde +  1 dl mjölk, salt, vitpeppar

  • Gör så här: Skala och skär jordärtskockorna och potatisen i skivor. Lägg allt eftersom i en kastrull med 6 dl kallt vatten.
  • Snitta purjolöken och skölj mellan bladen. Skär det vita i tunna strimlor.
  • Koka jordärtskockor, potatis och det vita på purjolöken riktigt mjuka i vattnet.
  • Kör till puré i mixer eller med elvisp.
  • Rör ihop vetemjöl, rapsolja och gurkmeja till en pasta. Koka åter upp purén. Rör i mjölpastan och buljong. Låt koka i 5–10 minuter. Späd med mer vatten om soppan är tjock.
  • Vispa ihop äggula och grädde. Dra soppan från värmen och rör i gräddblandningen. Smaka av med salt och vitpeppar.
  • Dekorera med tunna strimlor av det gröna på purjolöken, persilja och strimlor av rökt skinka eller rökt lax.
  • Rågbröd med hackade mjukkokta ägg, smaksatta med lite örtsmör, och med paprikastrimlor är gott till.

 

Omega 3 – receptgnäll

oktober 27, 2010

Ibland undrar man vad folk har bakom pannbenet. Hur kan man i en hälsotidning, senaste Aftonbladet ”Kropp&hälsa”,  under rubriken: Maxa med Omega 3 och i ingressen puffa för att Omega 3 är bra för hjärna och hjärta. För att sedan publicera ett recept i artiklen som innehåller 4 dl grädde till 4 personer!

Jag vet att somliga inte tror att mättat mejerifett är farligt men varför då dra på Omega 3 och dess nyttighet? Konsekvens behövs. För övrigt förstår jag inte heller hur man kan salta en blandning på enbart av fetaost och rökt lax. Förutom att det blir olidligt salt så höjer salt blodtrycket och det kan inte några mängder av Omega 3 ändra på.

Nej, vill du ha ett bra recept på en jordärtkockssoppa utan 4 dl grädde se ovan. Och fortsätt sedan med att göra fyllda filodegsknyten med rökt lax och fetaost som tilltugg. Utan extra salt!

Ps. recepten kommer ursprungligen från Klara Dessers kokbok : Feta fina fiskar.

Kikärtsoppa med spenat

oktober 26, 2010

Vad är det som säger att man bara ska äta soppa på torsdag? Vistt låter väl tisdagssoppa bra?

Den här soppan kan man göra på några olika vis. Antingen med spenat eller med mangold. Kikärterna kan bytas mot gula ärtor eller kanske ännu hellre spritade bondbönor. Itsället för matvete kan du ta mathavre eller matkorn. Tänk bara på att vissa fabrikat av matvete redan är saltade, sä var lite försiktig med saltet.

Det här behövs till 4 portioner:  1 burk (400 g) konserverade eller 3-4 dl kokta kikärter, 500 g djupfryst hel spenat, 1 stor gul lök, 1 vitlöksklyfta, 1 röd paprika, 2 msk olivolja, 1 dl matvete, 1 tsk salt, 2 krm svartpeppar, citron

  •  Gör så här: Skala och grovhacka lök och vitlök. Strimla paprikan.
  • Hetta upp oljan och fräs lök, paprika och vitlök lätt.
  • Häll på matvetet och tillsätt dessutom 1 liter vatten. Salta och peppra. Koka i 10 minuter under lock.
  • Förbered resten av grönsakerna under tiden. Skölj kikärterna . Tina spenaten något. 
  • Lägg i kikärter, spenat i soppan och koka ytterligare 5 minuter tills matvetet och paprikan är helt mjuka.
  • Smaka av med lite pressad citron eller servera med gremolta.
  • Bröd behövs för att man ska bli tillräckligt mätt.

Mer gift på svenska åkrar

oktober 26, 2010

Läser i den utmärkta tidningen Ekolantbruk att det är i det närmaste frågan om en fördubblad mängd besprutningsmedel som hamnar på de svenska åkrarna. Siffrorna kommer från SCB så det är inte propaganda siffror från ekoodlarna. Och ändå är inte mängden bekämningsmedel som öses över vetet, majens, sojan som svenskt lantbruk importar medräknad. En mycket stor andel av det kraftfoder som svensk djuruppfödning – gris, nöt, kyckling men även i viss mån lamm- använder är ju importerad!

Så käre svensk du har medverkat till att miljön och giftanvändningen har ökat i hela vår omvärld. Och det finns inga planer på att minska användningen. I regeringens plan för jordbruket som sträcker sig till 2013 nämns inget om en minskning av bekämpningsmedelstrycket.

Måste det vara så här? I Danmark har man gått motsatt väg. Där har användningen minskat med ungefär hälften oavsett vilka partier som suttit i Amelienborg sedan 1990: Idag är bekämpningsmedelstrycket lägre i Danmark än i Sverige!

Välj ekologiskt och ät mer vegetariskt.

Meatfree monday

oktober 25, 2010

Köttfri måndag eller helt vegetarisk någon annan dag i veckan har spritt sig.  Jättebra, tycker jag av klimat- och hälsoskäl. En stor tillskyndare i Sverige har Naturskyddsföreningen varit.

Nu har föreningen tillsammans med matkasseföretaget ”Middagsfrid” utsett Sveriges populäraste veggorätt – En pastarätt förstås med  mozzarella, körsbärstomater och solrosfrön. Det är frågan om en rätt som vare sig klimat- eller näringsmässigt ligger i topp. Och det må väl vara hänt men när man ser hela listan på deras populäraste veggorätter:

1:a plats, Pasta pesto à la Middagsfrid (4,6p)
2:a plats, Svampcannelloni (4,51p)
3:e plats, Spenat- och ricottafylld cannelloni (4,43p)
4:e plats, Spenat- och chèvrelasagne (4,33p)
5:e plats, Sommarsallad med sparris och kokta ägg (4,3p)
6:e plats, Spaghetti på sicilianskt vis (4,3p)
7:e plats, Vegetarisk lasagne (4,29 p)
8:e plats, Enchiladas à la Mexiko (4,28 p)
9:e plats, Bråttompizza med två ostar (4,26p)
10:e plats, Pasta med rostade grönsaker (4,25p)

Ser jag att vinnarrätten inte är något undantag. Mycket ost, många långväga dyra grönsaker och var finns baljväxtena? Det som i den vegetariska maten ger proteiner, mineraler och lång mättnad? Går det inte att göra nyttig och klimatsnål veggomat eller? Varför inte höja ambitionerna något och satsa på recept på mat som är verkliga alternativ till kött, alla dagar i veckan? 

Receptet på vinnarrätten kommer i alla fall här.