Archive for the ‘efterrätt’ Category

Hemkokt nyponsoppa supernyttigt

mars 13, 2012

Alla goji-, inca, acaibär släng er i väggen. När det gäller antioxidanter och andra nyttiga bioaktiva ämnen ligger ni i lä för torkade nypon. Subernyttigt som nästan får döda att resa sig i sina gravar…

Nej, kanske inget att skämta om men man behöver verkligen inte köpa dyra utländska frukter och bär i jakt på nyttigheter. Nypon, blåbär och svarta vinbär är oftast minst lika bra. Tyvärr kommer väl inte nyponpulvret i Risentas påse från svenska bär men det skulle kunna göra det. Nypon innehåller inte bara, karotener, vitamin- C och andra antioxidanter. Nypon är dessutom järnrika. Vill du veta mer om näringsvärdet på soppan kolla på Mumsmiljömat

Kokade egen nyponsoppa i helgen för att visa hur enkelt, gott och hur lite socker man trots allt behöver använda.  Använde mig av honung för att få extra sötma – honung smakar ju mer sött än socker trots lika mycket sockerarter. Och honung innehåller ju också en hel del nyttigheter t.ex.; enzymer, pollen. Men honung ska inte upphettas då dör allt det som skiljer honung från socker. Så honungsvatten kan lika gärna bytas ut mot sockervatten däremot blir min nyponsoppa nyttigare med honung.

Det här behövs till 4 portioner: 6 msk (60 g) nyponskalspulver, 6+1 dl kallt vatten, 1,5 msk potatismjöl, 4 msk honung. Tillbehör: rostad mandel eller kokos, matlagningsyoghurt, keso, lättvospad grädde, glass eller silken tofu.

  • Gör så här: Vispa ut nyponpulvret i 6 dl kallt vatten. Koka upp under omrörning. Drag från värmen.
  • Rör ut potatismjölet i 1 dl kallt vatten. Vispa i redningen i den heta soppan medelst en tunn stråle.
  • Koka upp under vispning tills soppan tjocknat.
  • Låt svalna till fingerljummet. Vispa i honungen. Över 40 grader dör nyttigheter och smak i honungen.
  • Smaka av. Rör i lite mer honung om du vill ha en sötare soppa. Och späd med mer vatten om du vill ha en nypondryck.
     
Annonser

Laktosfritt – Ja, tack

mars 13, 2012

Visserligen klarar de allra flesta laktosintoleranta yoghurt men de för superkänsliga är Valios nya laktosfria fruktyoghurt varmt välkommen bland alla andra fruktyoghurtar.

Fruktyoghurten innehåller 3,2 % fett, 8 % jordgubbar, 5 % hallon och innehåller bara 5 % tillsatt socker. Därmed mer frukt/bär och mindre tillsatt socker än Arlas Yoggi laktosfri men mer fett. Valios senaste är verkligen god och frisk i smaken. Men egentligen ingen frukostyoghurt tycker jag utan smakar bäst som efterrätt eller mellanmål.

Priset då? En liter kommer att kosta cirka 24;90 liter.

 

Laktosfria godsaker i kyl och frys -1*

februari 15, 2012

Många fnyser åt fruktyoghurt; innehåller bara socker och sylt. Jag gillar fruktyoghurt som efterrätt eller till festligt mellanmål på utflykten. Till frukosten ska det var lite mer ”hard core” naturell yoghurt…

Arla lanserar nu Yoggi  laktosfri fruktyoghurt med tre smaker: Jordgubb& vanilj, Skogsbär (enbart portionsförpackning), Samoa tropiska frukter (enbart 1 liter) och i två storlekar: 1 liter och 4 pack x 125 g. Innehåller 8 % frukt, 2 % fett och 11-12 % sockerarter varav 8 % är tillsatt socker.

Lite dyrare än vanlig fruktyoghurt. Cirka 23 kronor för 1 liters förpckningen och 19 för 4 x 125 g. Är det värt det? Är man så laktosintolerant att man inte klarar yoghurt tillhör man en minioritet av laktosintoleranta: De flesta av oss klarar yoghurt – kan det kanske var värt det.

Och smaken är bra! Fyllig, inte för fet och samtidigt inte så söt…

Det kommer mer:    

Blåbärsglass är gott och Sias blåbärsstrut är dessutom laktsosfri och glutenfri- och just glass är vi många som får ont i magen av. Så det tackar vi för. Putte är ingen jätteglass och finns både i frysdisken och i vissa glasskiosker. Styckepriset i kiosken ligger runt 15-16 kronor och i butiken köper du den i 12 pack…

Varken supersöt eller superfet men liksom all glass inget för bantare…

Dessutom lanserar Sia en laktosfri skopglass med lakrissmak. Den hittar du bara i speciella glasskiosker och på krogen…Tyvärr, lakrisglass var jättegod. 

 

Behövs laktosfria produkter?

Ja, säger jag. Ny forskning från Örebro Hälsoakademi  på Universitet, visar att 14 % av svenskarna inte tål laktos -Så Arla uppdatera er siffror; Svensk Mjölks siffra om att 5 % av svenskar är laktosintoleranta gäller personer födda 1920-1930. Idag är vi en mycket mer blandad befolkning…

Visserligen är ytterst få barn under skolåldern laktosintoleranta  och visst är det  en innediagnos men lika fullt kan en klar majoritet av världens männsikor inte bryta ner mjölksockret (laktosen). Enzymet laktas försvinner med åldern…Och vi nordeuropeer är en mutation som har kvar laktasenzymet. Inte alla av oss men många…

Viktigt att veta är också att de allra flesta klarar syrade produkter som yoghurt (ej fil), creme fraiche och grädde. Laktosfritt smör är däremot onödigt eftersom det inte finns laktos i smör och inte heller i hård- eller fetaost.

* Fler laktosfria nyheter kommer om några dagar…

Våffeldagen närmar sig

mars 24, 2011

I morgon är det våffeldag, Vår frus dag dvs. Jungfru Marie Bebådelsedag.

Baka våfflor gör man vanligtvis utav en pannkaksmet med ägg, mjölk och vetemjöl eller varför inte göra äggfria våfflor  (också veganvariant) med havrekli i smeten? Istället för ägg används vanlig jäst som jäsmedel och våfflorna blir härligt frasiga.    

Till Naturskyddsföreningens tidning ”Sveriges natur” gjorde jag för några år sedan kakvåfflor; sockerkassmet som gräddas i våffeljärn till mjuka, fluffiga kakor. Ett energismart sätt att grädda sockerkaka på – du slipper värma upp ugnen – det går dessutom snabbare och våfflorna blir verkligt mumsiga. Självklart kan du smaksätta kakvåfflorna med kakao till chokladvåfflor…

Det här behövs till 5-6 våfflor: 100 g smör, 2 ägg, 1 dl strösocker, rivet skal och saft av ½ ekocitron, 2 dl vetemjöl, ½ tsk bakpulver, 3/4 dl vatten

  • Gör så här: Smält smöret och låt det svalna.
  • Vispa ägg och socker vitt och pösigt. Rör ner det rivna citronskalet.
  • Banda vetemjöl och bakpulver. Vänd ner i äggsmeten tillsammans med smöret, pressad citron och vatten.
  • Värm våffeljärnet. Smörj lätt och grädda våfflorna. Ungefär 1 dl smet åt gången.
  • Servera med våfflorna ljumma eller avsvalnade med lätt vispad grädde och en god sylt…

Nytttigare och lika gott blir det förstås om du byter 1 dl vetemjöl mot havrekli. Ersätter grädde med hemlagad tofu och sylten mot frysta lättsockrade bär.

Gott godis för klimatkramare

mars 2, 2011

För några år sedan gjorde jag för DN reportage hos Annica Eriksson Jansson på Gästis i Grangärde.

Då bjöd hon på sina fruktbollar med aprikoser, banan och havregryn. Supergott och nyttigt, klimatsnålt och miljövänligt.  ( Tillskillnad mot skumgodis som kräver lika mycket energi som en fläskkotlett). Vad mer kan man begära. Jag brukar rulla bollarna i smält mörk choklad…Då blir smaken mer ”vuxen”.

Det här behövs till 12 stora fruktbollar: 18 torkade aprikoser, helst kravmärkta, 1 stor banan, 3 dl havregryn, mandelspån, (100 g mörk blockchoklad med minst 70 % kakao)

  • Gör så här: Lägg aprikoserna i lite vatten, men inte för mycket. De ska bara bli mjuka. Låt dem svälla i någon timme. Rör om någon gång under tiden.
  • Grovhacka aprikoserna och mixa dem sedan med banan och havregryn till en grovkornig smet.
  • Rulla smeten till bollar.Rulla i mandelspån. Ställ kallt en stund.
  • Med choklad: Bryt sönder blockchokladen och lägg i en skål. Smält antingen i mikron eller ovanpå en kastrull med kokande vatten.
  • Rulla bollarna i smält choklad och lägg i småbrödsformar. Låt stelna.

Kryddig morotskaka med glasyr

februari 13, 2011

Nästan som en tårta blir morotskakan med en glasyr av creme cheese, matkvarg (alt. kesella) och florsocker. För att få lite extra sting och smak på den mycket saftiga morotskakan brukar jag spetsa med kanel, kardemumma och en anings muskot. Den får en kladdig söt s.k. amerikansk glasyr med creme cheese och florsocker. Gillar du inte det: Pudra bara över lite florsocker istället.

Tillskillnad från de flesta recept på morotsmuffins innehåller denna inget bakpulver utan enbart en mindre mängd bikarbonat. Det räcker faktiskt med ½ tsk bikarbonat för att få kakan att höja sig. Någon gång ska jag baka helt utan kemiska jäsmedel. Det borde nog gå…Har du inte bikarbonat i skåpet ersätt med 1 tsk bakpulver.

Det här behövs till en kaka ( ca 25 cm i diameter): 4 dl (175 g) finriven morot, 1 msk finrivet citronskal, 3 stora ägg, 2 dl ströocker, 3 dl vetemjöl, 2 tsk malen kanel, 1½ tsk malen kardemumma, ½ tsk finriven muskot, ½ tsk bikarbonat, 50 g smält smör, 1 msk pressad citronsaft. Glasyr: 100 g cream cheese, 100 g (1 dl) matkvarg (kesella, 3 msk florsocker. Garnering: Rivet apelsin- eller limeskal.

Jag gjorde glasyren laktosfri med Valio creme cheese och matkvarg.

  • Gör så här: Värm ugnen till 175 grader.
  • Smörj och mjöla en springform (dvs kakform med löstagbar botten)
  • Riv morötter och citronskal fint.
  • Vispa ägg och socker vitt och pösigt.
  • Blanda mjöl med bikarbonat, kryddor och vänd ner i det rivna.
  • Vänd försiktigt ner blandningen tillsammans med smält smör och pressad citron i äggsmeten.
  • Häll i formen.
  • Grädda i nedre delan av ugnen i 45-50 minuter tills kakan släpper från kanten och får fin färg.
  • Låt kakan stå i 10 minuter innan du tar bort botten och kanter.
  • Rör ihop glasyren. Bred över kakan, när den kallnat.
  • Riv över lite skal av apelsin eller lime.  
  • Smakar lika bra till söndagsfikat som avslutning på en bättre middag…

Bra mat som inte är dyr

januari 25, 2011

Så var namnet på Konsumentverkets kokbok som kom på 80-talet. En ganska förskräcklig bok. Inte för att maten alltid var så tokig utan för upplägget och presentationen var grå, doftlös, uppfodrande… Numera heter KoV:s matsatsning: ”Matkorgen” och inte heller denna är så rolig. Tänkt för den som lever på marginalen och utifrån den beräknas storleken på försörjningstödet (socialbidraget).

Denna matkorg fick sina fiskar varma av Louise Epstein i hennes första ”Epstein i P1”. För mycket kött, framförallt fläsk och för lite modern mat. Vill inte kommentera hennes kritik, som delvis bottnade i att hon själv tyckte att det gick åt för mycket matpengar i hennes hushåll med tre tonåringar.  Och att  KoVs matkorg inte var till någon hjälp. Vi har också varit en storätande familj om fem personer, så jag förstår delvis problemet. Så här i efterskott tror jag att vi åt ganska sparsamt.

  • Aldrig juice till vare sig till frukost eller någon annan gång. 
  • Aldrig mjölk till middagsmaten utan kranvatten. Mjölken hörde hemma som mellanmål och till frukost.
  • Mycket frukt i form av bananer, äpple, apelsin, mandariner, plommon från trädgården. Däremot ytterst sällan dyr frukt som sharon, mango, druvor…
  • Alltid antingen råa eller färska grönsaker till måltiderna.
  • Ytterst sällan efterrätt. Glass efter fisk och pannkaka efter soppa. Annars bara efterrät när det var fest.
  • Hembakt bröd och knäckebröd till frukost och mellanmål.
  • Leverpastej, ost, hemkokt marmelad till pålägg till frukost, mellanmål och någon gång korv, skinka. Ostmacka till soppa annars aldrig ost eller mjukt bröd till middagen.
  • Aldrig speciella mellanmålsprodukter som fruktyoghurt, risi frutti, Gorbys, pizzabitar.
  • Minst en vegetarisk middag i veckan. Gröt till lunch under helgen.
  • Stor skillnad på vardagsmaten och helgmaten. Jag skäms inte för att säga att vår familj ätit såväl fiskpinnar, raggmunk (utan fläsk) som blodpudding, broccoligratäng (utan skinka) och korv stroganoff till vardagsmiddag.
  • Mycket lite av hushållskassan gick till posten ”sådant man stoppar i munnen som inte är mat” dvs: läsk, chips, pommes, snacks, godis, konditoribitar, glass, grädde, dessertost…

Visst låter det präktigt! För präktigt? Men jag minns också många härliga helgmåltider men riktigt god mat och trevliga men enkla vardagsmiddagar.  Så här i efterskott vet jag att tre av tre barn blev matälskare. Och det var väl uppdraget?

Och tipset som håller är fortfarande:

  • Måndag – pasta
  • Tisdag – vegetariskt
  • Onsdag – fisk
  • Torsdag – soppa
  • Fredag – plock/fingermat typ bakad potatis med hackat ägg, gräddfil, skinka, grönsaker eller pitabröd med hemlagade hamburgare osv  
  • Lördag och söndag: festligt kött, köttfärs eller kyckling med hemlagade potatisklyftor, potatisgratäng. Efterrätt orkade ingen däremot krävdes alltid en förrättstallrik med grönsaker, lite oliver och kanske en skiva parmaskinka…   
  • Och det jag är riktigt stolt över idag är att våra barn lagade en vardagsmiddag var i veckan sedan 6.e klass

Det vi inte riktigt orkade med att laga var kåldolmar, kalops, strömmingslåda, fläsklägg med rotmos, sillpudding och andra klassiska svenska husmankosträtter. Det kan jag kanske tycka vara lite synd idag. Däremot blev det desto mer husmanskost från länderna kring medelhavet och på senare år från Asien.

Skånsk äppelkaka – bonusmatlagning

januari 20, 2011

I Skåne görs förstås kakan med riven, torkad kavring medan vi i resten av landet använt oss av ströbröd stött på en blandning av olika brödsorter. Även en del knäckekross eller torra vetebullar kan användas till ströbrödet. 

Det här behövs till kaka för 6 portioner: 3 dl strö bröd (ca 150 g), 4-5 äpplen (ca 400 g) (gärna skrynkliga och kantstötta), 1½ dl äppelmos, ½ dl socker (gärna råsocker), 1 tsk malen kardemumma eller kanel, 50 g smör.

  • Gör så här: Värm ugnen til 175 grader.
  • Strö hälften av ströbrödet i en smord form, ca 25 cm i diameter.
  • Skölj, kärna ur äpplena och skär bort det som är fult på skalet eller skadat. Skär i tunna skivor (det gör inget om de är trasiga).
  • Täck ströbrödet med äpplena och strö över kardemumma. Klicka, bred ut moset över äpplena.
  • Blanda resten av ströbrödet med sockret. Strö blandningen över kakan.
  • Hyvla över smöret och grädda i mitten av ugnen, ca 35 minuter tills kakan fått fin färg.
  • Servera med glass, keso smaksatt med vanilj eller lite vaniljsås.

Tips: En sådan här mättande efterrätt smakar bra efter en lätt grönsaksoppa.

Bonusmatlagning – bröd

januari 20, 2011

Tittar man på statistiken över vilken mat vi svenskar slänger toppar bröd följt av frukt och grönsaker! Vi slänger egentligen inte det som har extra kort hållbarhet utan det som är billigt! Hmm.

Förståtligt och tänker man på vilken mat som kräver mest resurser och mest energi så slänger vi ”smart” – om vi nu måste slänga!?  Kött – av alla slag tillsammans med mjölkprodukter är ju det som kräver mest resurser, energi och det som framförallt sabbar klimat och miljö.

Men som sagt var det är ju en tveksam ursäkt för att slänga bröd och grönt. Vad kan man göra då av bröd och grönt som blivit över och hotar att bli gammalt och dåligt?

När det gäller bröd är ju det viktigaste att frysa in och bara ta fram det som behövs under en dag. Och varför skifta fokus från mjukt mot knäckebröd, brödet som aldrig blir för gammalt? Prova t.e.x. Roslagsbröds ekologiska.

Torra brödkanter är inte roligt men när brödet blivit lite torrt har mina barn lärt mig att lägga på några skivor ost och värma i mikron tills osten bubblar. Brer du dessutom någon tesked tomatpuré under, strör på lite oregano blir den läcker varm pizzamacka till soppan eller salladen…

Förr på den gamla, inte goda men annorlunda, tiden stötte den goda husmodern torrt bröd till ströbröd och blandade ner inte bara i köttbullar,  utan även när hon bakade matbröd! När det gäller matbröd var det frågan om åtskilliga decileter. Själv nöjer jag mig med att baka skånsk äppelkaka på ströbröd. Panering gjorde hon också förstås av ströbröd och lät gratänger få en fin, knaprig yta av ströbröd istället för ost eller t.o.m mandel när hon lagade efterrätter och kokade knäck. Halvtorra brödkanter kan också rostas i brödrost, gnuggas med vitlök, få några droppar olivolja och sedan skäras till trevliga vitlökskrutonger att strö över soppan eller salladen.

Mjölkallergiker se upp med ströbröd! Tänk på att ströbröd mycket väl kan innehålla mjölk. För en komjölksallergiker räcker det med att brödet penslats med brödglans dvs, mjölk för att få en allergisk reaktion.  Såg att förövrigt utmärkta Alexandra Zazzi hade ett ”mjölkfritt” recept som innhåller ströbröd i senaste Mersmak, slarvigt.

Ingefärsäpplen

oktober 22, 2010

Varför inte lägga krutet på en efterrätt så här på fredagskvällen? Det behöver inte innebära alltför lång tid i köket.

Ingefärspäron känner alla till men vem säger att det inte går lika bra med äpplen? Det är jättegott och särskilt bra blir det förstås om man har egna äpplen i trädgården. Om inte du har sådana ta andra svenska äpplen.         

Tar man sig tid att kokar ingefärsäpplen är det lika bra att koka en lite större sats. De går bra att spara i kylskåp eller frysa in i lagen.

Det här behövs till 6–8 portioner: 1 kg ca. (6–8) äpplen, 4 cm färsk ingefära, 1 tsk hela nejlikor, 8 dl vatten, 6 dl socker, 1 citron 

  • Gör så här: Skala och skiva ingefäran i tunna slantar. Koka upp vatten, socker samt den skivade ingefäran. Koka under lock medan du förbereder äpplena.
  • Ta ur kärnhusen, skala och halvera äpplena. Lägg dem i iskallt vatten med saften av en halv citron allteftersom de blir klara.
  • Skiva den andra halvan av citronen.
  • Lägg de skalade frukterna samt citronskivorna i den kokande sockerlagen. Sjud under lock tills äpplena börjar mjukna. Det tar 5 –15 minuter beroende på hur hårda äpplena är.
  • Lägg äpplena i en skål eller burk. Häll lagen över. Låt svalna.
  • Servera äpplena med lättvispad grädde smaksatt med en aning gräddfil och lite flagad rostad mandel.