Archive for the ‘Barn’ Category

Fiskolja bra mot babyeksem

februari 7, 2012

Nu har den kommit sammanställningen som visar att fiskolja (dvs. i kapselform) under senare delen av graviditeten ger mindre risk för barnet att få eksem och allergi. Sammanställningen bygger framförallt på australiensiska undersökningar men även svenska finns. Linköpings sjukhus har gjort ett antal studier om att långkedjiga Omega 3 fettsyror ger ett visst skydd.

I Linköping rekommenderar man framförallt att den blivande modern äter mycket fisk och då helst fet fisk. Samtidigt uppmanas blivande mammor att minska på solros-, soja-, majs- och andra oljor med hög halt Omega 6. Balansen mellam Omega 3 och Omega 6 är också av betydelse för immunförsvaret. Så raps- och olivolja med mer Omega 3 är bäst i matlagningen…

När gäller kosttillskott av fiskolja kan det vara bra attt veta att dyraste kapslar inte är bäst. Jana Pickova, professor på SLU  uppmanar alla som vill köpa fiskoljetillskott att kolla mängden och inte bara välja dyrast. Viktigt är också att kolla sista förbrukningsdag. Har fiskoljan härsknat, vilket den gör med tiden och om den utsätts för syre, funkar den inte. Fiskoljan i kapslarna ska inte lukta fisk! Förvara fiskoljan mörkt och gärna svalt.

Den rekommenderade dagsdosen inom EU är minst 250 mg av Omega 3 fettsyrorna DHA och EPA för gemene man. Gravida i Linköpingstudien fick fiskolja motsvarande 100 g lax om dagen dvs. 1000-1500 mg Omega 3 totalt varav hälften ungefär är DHA och EPA. Och det är ju just DHA + EPA man är intresserad av även om alla Omega 3 fettsyror kan bygga dessa långkedjiga skyddande fettsyror i kroppen.

Här finns en lång lista på mängd Omega 3 i olika fiskar. OBS värdena kommer från USA och stämmer vad gäller sill och makrill inte riktigt med ”våra” fiskar. Dessutom har man listat ett antal fiskar man inte ska äta som gravid. Här finns en annan lista som är mer anpassad till svenska förhållande. Tänk på att den odlade norska laxen ofta innehåller mer än den viltfångade eftersom den är fetare. Och att ett par bitar sill eller en makrillmacka om dagen ger ett mycket bra tillskott. 

Så rådet är för alla: Mer fet fisk och byt soja-, solros-, majsolja mot raps- och olivolja. Är du vegetarian finns algolja med långkedjiga DHA och EPA. För övrigt finns bara DHA/EPA i fisk, skaldjur och modersmjölk (+ modersmjölksersättning).

Meatfree Monday – Morots- och sojabollar med pasta

februari 6, 2012

Vill ni övertyga ungarna att köttfritt är okey: Gör dessa lätta och läckra morot- och sojabullar. Serverade med pasta blir det definitivt succé.

Det här behövs till 4: 4 dl kokta sojabönor eller 1,5 dl okokta, 1 stor gul lök, 2 dl fint råriven morot, 1 dl sojamjöl, 2 tsk gurkmeja, salt 1 tsk, 1 krm svartpeppar, 2 tsk torkad rosmarin, olja till stekning. Grönsaksfräs: 2 minder rödlökar, 150 g ( 1 stor klyfta) vitkål, 100 g purjolök, 2 st äpplen , 1 vitlökskyfta, olja, kumminfrön (bröd).

  • Gör så här: Finhacka sojabönor, lök antingen förhand eller i matberedare. Ju mer finhackat desto lättare håller bollarna ihop samtidigt som en lite mer grovhackad konsistens ger trevligt tuggmotstånd.
  • Blanda med mycket finriven morot, sojamjöl, salt och kryddor.
  • Forma till runda bollar med händer fuktiga av vatten.
  • Hetta upp oljan i en stekpanna, gärna med nonstickbeläggning. Stek på medelvärme tills bollarna blivit vackert gyllenbruna.
  • Strimla under tiden lök, vitkål, purjo och vitlök fint. Äpplen bör strimlas lite grövre.
  • Hetta upp lite olja i en annan panna. Lägg i grönsakerna och äpplet. Strö över kumminfrön. Fräs försiktigt under ständig omrörning. Stänk kallt vatten lite då och då över fräset så att det inte bränns. Fräset ska ha kvar en del av sin knaprighet.
  • Servera bollarna varma med fräset och en generös tallrik pasta eller kokta gryn av något slag.   

Tips. Tycker du är svårt att få bollarna att hålla ihop: Låt en knapp deciliter kokt ris mixas tillsammans med bönorna…Tack för tipset Anja.

Bästa pepparkaksdegen?

december 15, 2011

Detta är en recept som jag använt när jag bakat med mina ungar och andras barn. Smakar mycket kryddor men är framföralllt härligt lättkavlad och underbar att arbeta med. Eftersom smörmängden är ganska liten blir kakorna ljusbruna…Öka mängden vetemjöl om du vill använda den till pepparkakshus.

En stor sats (går utmärkt att halvera): 150 g smör,2 dl mörk sirap, 5 dl socker, 2 msk vardera av malen kanel, ingefära och kryddnejlikor, 2 tsk vardera av malen kardemumma och pomeransskal, 2 krm malen kryddpeppar (mest för att det kallas pepparkakor), 2 dl vatten, 1 msk bikarbonat, 15-16 dl vetemjöl

  • Gör så här: Rör rumsvarmt smör, sirap och socker smidigt. Rör i kryddorna. Blanda väl.
  • Tillsätt vatten och fortsätt att röra.
  • Blanda bikarbonaten med mjölet och arbeta in mjölet i degen. Arbeta degen smidig. Den ska vara ganska lös.
  • Låt vila i kylskåp minst 1 dygn.
  • Provbaka gärna en kaka. Så vet du hur mycket mjöl du ska arbeta in alternativt använda vid kavlingen.
  • Värm ugnen till 225 grader.
  • Baka ut degen. Ta ut en liten bit i taget från kylen och som sagt var arbeta in lite mer mjöl om du tycker att degen är för kladdig.
  • Grädda i 5-10 minuter och låt kakorna svalna på galler.
  • Förpacka de avsvalnade kakorna i burkar men vänta med att sätta på lock till dagen efter.

Fler tips hittar du i inlägget nedan.

Vill ni se ett fint pepparkakshus bakat på degen ovan? Titta här. Det är ingen kyrka utan vårt sommarhus + ett extra torn…

Fixa vardagsmaten – miniplanera

september 6, 2011

Så länge våra tre barn bodde och åt hemma hade vi veckomatsedel – Vet att det låter superpräktigt, men vi upplevde matsedeln som den räddingsplanka den verkligen var i vår mycket hektiska  vardag. Matsedeln gjorde att vi hann med annat än att bara handla och laga mat…Livet är ju inte bara mat och matlagning.

Matsedeln var verkligen mycket enkel och uppbyggd enligt följande:

  • Måndag; vegetariskt
  • Tisdag: soppa eller rester från helgen
  • Onsdag: fisk
  • Torsdag: pasta
  • Fredag: fredagsmysmat; hemlagad pizza, tacos osv.
  • Lördag och söndag bestod av festmat av råvaror som var till bra pris och kvalitet när jag handlade på lördagens morgon.

Vi handlade i stort sett allt i samma butik – kompletteringshandlade en gång i veckan. Vi hade låt säga 4 olika soppor, 4 olika vegetariska rätter, 4 olika fiskrätter osv. Låter det trist? Men jag tror faktikst att vi åt betydligt mer varierat än många andra familjer. Vad jag vet är att variationen var tillräcklig, såväl ur smak- som näringssynpunkt.

  • Hur startar man då? Börja bara: Skissa upp schemat
  • fyll på era favoriter
  • hämta inspiration från ”din” favoritbutiks veckoblad; det är inte fel att äta lax just den vecka som laxfilén är till extra pris eller plocka på sig krossade tomater när tre kostar lika mycket som tv.
  • Välj enkla rätter, gärna med få ingredienser till vardagsmaten. ( felet med färdiga matkassar är ju att recepten är för komplicerade och rätterna är ständigt är nya).  
  • Spara de första veckornas matsedlar för att kolla av vad som funkade. Men också för inspiration, man glömmer fort. 
  • Tänk på att en rätt som du lagat tidigare alltid går snabbare att tilllaga än en ny…Barn brukar också gilla maten bättre andra gången.
  • Tycker du det känns för häftigt med skriven veckomatsedel; behåll de speciella matdagarna och handla för två-tre dagar åtgången. 
  • Variera barn- med vuxenfavoriter. Ena veckan kanske spagetti med köttfärssås och andra pasta med sås av konserverade musslor, gröna ärtor och citron. Undvik speciell barnmatlagning. Barn dör inte av peta i maten och inte tycka om någ0n gång ibland. Inte vuxna heller…  
  • Sätt upp matsedeln på kylskåpet; så att den som kommer hem först vet vad han ska laga. Matsedel  befrämjar jämlikheten i köket. Snart kan barnen laga en vardagsmiddag.

Hos oss funkade detta upplägg; Vi har fått tre matälskade barn, vi tillbringande mer tid i köket än i butiken, vi åt skapligt billigt.  Men framförallt: Vi sparade massor av tid och åt tillräckligt varierat och gott till ett minimum av gnäll och slit. 

Vad åt vi då en vanlig tisdag i september? Kanske en simpel spenatsoppa (gör den ganska tjock, spenatstinn, spetsa med lök och kanske pressad vitlök) med ägghalvor  och varma dubbla ost- och skinkmackor gräddade i våffeljärn.

Ps: Undrar du över vad vi åt till lördag- och söndag lunch? Havregrynsgröt, kokt ägg, mackor och morotstavar är helt okey…

Bästa vegburgarna gör du själv

september 5, 2011

Hurra idag är det Meat free Monday: Här kommer ett superbra recept på hamburgare av sojabönor och sojamjöl. Jag är riktigt, riktigt stolt över smaksättning. Själva blandningen av sojabönor, sojamjöl och potatis är det inget speciellt med…

Det här behövs till 8 ganska små burgare:

4 dl kokta Sojabönor eller1,5 dlokokta, 1 stor Gul lök,  2 dl finriven rå potatis, 1 dl Sojamjöl, 1,5 msk Sojasås, 1 krm Svartpeppar, olja, Hamburgarbröd, Salladsblad, Tomatskivor, Rödlök i strimlor Sås: 1 dl Gräddfil, 2 msk Ketchup, 1 msk mild Curry, 2 krm Salt,  ev, chilipeppar

  • Gör så här: Grovhacka hälften av sojabönor och finhacka hälften.
  • Finhacka lök antingen förhand eller i matberedare. Ju mer finhackat desto lättare håller burgarna ihop samtidigt är det trevligt med en lite grov konsistens.
  • Blanda/kör i matberedare med mycket finriven potatis, sojamjöl, sojasås och peppar.
  • Forma till platta burgare med händer fuktiga av vatten.
  • Hetta upp oljan i en stekpanna, gärna med nonstick beläggning. Stek på medelvärme tills burgarna blivit vackert gyllenbruna.
  • Rosta bröden.
  • Lägg ihop burgarna med salladsblad, tomatskivor och finstrimlad rödlök.
  • Servera med en dressing av gräddfil, ketchup och curry.  

Ps. Även om sojabönorna är importerade; de mesta sojabönor för konsumentkonsumtion odlas i Europa, är det klimatsmartare än att äta nötkött. Det krävs nästa 10 kilo sojamjöl för 1 kilo nötkött! Kravmärkt soja är inte genmanipulerad. Ät längre ned i näringskedjan.

Slipp kadmium – Laga babygröten själv

januari 28, 2011

Larmet går om att färdiglagad gröt och modersmjölksersättningar innehåller för mycket mangan, arsenik och kadmium. Jätteallvarligt förstås, även om Livsmedelsverket lugnar och säger att faran inte är akut.

Läs mer här: Dn eller på Sydsvenskan

Amning är förstås alltid bäst och även man inte kan amma helt är det alltid bra att komplettra med amning så mycket som möjligt. Man ska aboslut inte göra egen modersmjölksersättning!  

Det finns en myt att det är lätt att amma. Så är det förstås inte för de flesta av oss. Själv kämpade jag dagligen i 2 månader, kändes det som, innan jag fick det att funka med barn ett. Med barn två och tre gick det desto lättare. När man väl får igång amningen, och det kan de allra flesta som vill, finns ingen ”matlagning” som är så bekväm och njutningsfull! Fortsätt att amma helt till 6 månader och delvis till över året är mitt råd.

Till den hemlagade gröten. Det finns ingen anledning att köpa färdig pulvergröt. Det är bättre att laga gröten själv. Färdiglagad gröt innehåller så gott som alltid mjölkpulver och mycket processade gryn, mjöl. Efter att barnet är 6 månader kan du laga ”min” gröt till ditt barn. För att järnberika gröten föreslår jag att du blandar den med någon matsked järnberikad fruktpuré från barnmatburk – Kolla bara att purén verkligen är järnberikad. På min tid använde jag aprikospuré som dessutom har naturligt ett högt järnvärde. Bästa komplementet till gröten är förstås en lite slurk bröstmjölk. Antingen ammar du efter portion med gröt eller så serverar du gröten med urpumpad mjölk.

Det här behövs till 1 babyportion gröt: 2 msk ekologiska havregryn (obs ej fiberberikade!), 4-5 msk vatten, 1 msk rivet ekoäpple (utan skal för de allra minst barnet), 1-2 msk järnberikad fruktpuré, 2 tsk rapsolja.

  • Gör så här: Mixa eller stöt havregryn fint – i början kan barnen ha svårt med konsistens på havregrynen.
  • Koka grynen i vatten några minuter tills de verkligen svällt. Mikron funkar om du rör om lite då och då och dessutom inte kör på allra högsta effekt. 
  • Blanda gröten med rårivet äpple, fruktpuré och rapsolja.
  • Kolla att gröten har lagom ättemperatur och ge barnet bara så mycket det vill ha.
  • Avsluta med amning. (Om den andre föräldren ger maten serveras bröstmjölken i tallriken.)  

Tips 1: Mixa gärna en lite större sats havregryn åtgången och förvara i glasburk. Däremot är det inte bra att laga själva gröten i förväg.

Tips 2: Det rårivna äpplet är inte nödvändigt men gör gröten godare. När barnet blir äldre kan du grovriva äpplet med skal. Då är det också dags att koka hela havregryn.

Tips 3: Spola ur kall vattenkranen rejält varje morgon innan du använder vatten till ditt barn. Gamla ledningar (som vi ofta har i Sverige) kan ge rost, koppar och andra föroreningar till vatten som stått länge i dem. 

Mangan används som berikning men finns också naturligt i bl.a. spannmål. Havregryn tillhör de spannmål som innehåller mest mangan. Det är i modersmjölksersättningar som de höga halten mangan kan vara farligt eftersom den äts flera gånger om dygnet.

Kadmium i produkterna ovan är troligtvis resultat av miljöförstöring. Kadmium kommer från sopförbränning, biltrafik, konstgödsel, rötslam…Framförallt sura jordar är utsatta. Kadmium lagras upp i kroppen och skadar njurarna vid lång tillförsel. Dessutom misstänks kadmium bidra till benskörhet. Tas upp istället för kalcium.

Arsenik kan komma av att grödan bevattnas av arsenikrikt vatten. Ett stort problem i stora delar av Asien. Stora doser akut giftiga  medan låga under en längre tid ökar cancerrisken.

Bra mat som inte är dyr

januari 25, 2011

Så var namnet på Konsumentverkets kokbok som kom på 80-talet. En ganska förskräcklig bok. Inte för att maten alltid var så tokig utan för upplägget och presentationen var grå, doftlös, uppfodrande… Numera heter KoV:s matsatsning: ”Matkorgen” och inte heller denna är så rolig. Tänkt för den som lever på marginalen och utifrån den beräknas storleken på försörjningstödet (socialbidraget).

Denna matkorg fick sina fiskar varma av Louise Epstein i hennes första ”Epstein i P1”. För mycket kött, framförallt fläsk och för lite modern mat. Vill inte kommentera hennes kritik, som delvis bottnade i att hon själv tyckte att det gick åt för mycket matpengar i hennes hushåll med tre tonåringar.  Och att  KoVs matkorg inte var till någon hjälp. Vi har också varit en storätande familj om fem personer, så jag förstår delvis problemet. Så här i efterskott tror jag att vi åt ganska sparsamt.

  • Aldrig juice till vare sig till frukost eller någon annan gång. 
  • Aldrig mjölk till middagsmaten utan kranvatten. Mjölken hörde hemma som mellanmål och till frukost.
  • Mycket frukt i form av bananer, äpple, apelsin, mandariner, plommon från trädgården. Däremot ytterst sällan dyr frukt som sharon, mango, druvor…
  • Alltid antingen råa eller färska grönsaker till måltiderna.
  • Ytterst sällan efterrätt. Glass efter fisk och pannkaka efter soppa. Annars bara efterrät när det var fest.
  • Hembakt bröd och knäckebröd till frukost och mellanmål.
  • Leverpastej, ost, hemkokt marmelad till pålägg till frukost, mellanmål och någon gång korv, skinka. Ostmacka till soppa annars aldrig ost eller mjukt bröd till middagen.
  • Aldrig speciella mellanmålsprodukter som fruktyoghurt, risi frutti, Gorbys, pizzabitar.
  • Minst en vegetarisk middag i veckan. Gröt till lunch under helgen.
  • Stor skillnad på vardagsmaten och helgmaten. Jag skäms inte för att säga att vår familj ätit såväl fiskpinnar, raggmunk (utan fläsk) som blodpudding, broccoligratäng (utan skinka) och korv stroganoff till vardagsmiddag.
  • Mycket lite av hushållskassan gick till posten ”sådant man stoppar i munnen som inte är mat” dvs: läsk, chips, pommes, snacks, godis, konditoribitar, glass, grädde, dessertost…

Visst låter det präktigt! För präktigt? Men jag minns också många härliga helgmåltider men riktigt god mat och trevliga men enkla vardagsmiddagar.  Så här i efterskott vet jag att tre av tre barn blev matälskare. Och det var väl uppdraget?

Och tipset som håller är fortfarande:

  • Måndag – pasta
  • Tisdag – vegetariskt
  • Onsdag – fisk
  • Torsdag – soppa
  • Fredag – plock/fingermat typ bakad potatis med hackat ägg, gräddfil, skinka, grönsaker eller pitabröd med hemlagade hamburgare osv  
  • Lördag och söndag: festligt kött, köttfärs eller kyckling med hemlagade potatisklyftor, potatisgratäng. Efterrätt orkade ingen däremot krävdes alltid en förrättstallrik med grönsaker, lite oliver och kanske en skiva parmaskinka…   
  • Och det jag är riktigt stolt över idag är att våra barn lagade en vardagsmiddag var i veckan sedan 6.e klass

Det vi inte riktigt orkade med att laga var kåldolmar, kalops, strömmingslåda, fläsklägg med rotmos, sillpudding och andra klassiska svenska husmankosträtter. Det kan jag kanske tycka vara lite synd idag. Däremot blev det desto mer husmanskost från länderna kring medelhavet och på senare år från Asien.

Undvik brist, satsa på Vitamin-D

januari 24, 2011

USA liksom Kanada höjer de rekommenderade dagliga intaget av Vitamin-D till hela befolkningen. Barn över 1 år liksom vuxna bör få i sig 15 mikrogram medan äldre bör komma upp i hela 20 mikrogram. Dessa nivåer är dubbelt så höga som de svenska rekommendationerna . Även Finland har skärpt sina krav. Idag rekommenderar Finland att alla barn upptill 18 år dagligen tar tillskott av Vitamin-D. I Sverige gäller rekommendationen upptill 2 år!  

Svenska Livsmedelsverket menar att det inte finns någon Vitamin-D brist i Sverige samtidigt som man medger att inga undersökningar har gjorts på vuxna de senaste åren…Hos barn vet man att ju yngre barnen är desto bättre Vitamin-D status har de. Troligtvis p.g.a av de obligatoriska D-dropparna.

Nu är ju brist en sak medan optimalt intag är något helt annat. Nya rön kommer ständigt om Vitamin-D stora roll. Som en av få ämnen spelar D en stor roll ända ner på DNA nivå. Tillsammans med Vitamin A, zink är Vitamin D aktivt i cellkärnan. Därför är det inte så underligt att D kopplas ihop med en lång rad sjukdomar och tillstånd.

Visst har Vitamin D avgörande betydelse för mineraliseringen av skelettet och kalciumupptaget. De motverkar benskörhet och rakitis. De Nordamerikanska rekommendationer säger emellertid inget om ökat kalciumintag utan menar att Vitamin-D intaget är det viktigaste. Nya rön antyder också att vitaminet spelar roll för en lång rad sjukdomar som cancer (främst colon, bröst), autioimmuna (ex reumatism), allergi , depressioner, autism, MS, demens, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes m.m.

Smittskyddschefen och läkaren Annika Linde rekommenderade också i direktsändning i radio Vitamin-D framför C för att skydda sig mot svininfluensan. Immunförsvaret behöver Vitamin-D.   

Viktigaste källan är solens  (få solarium funkar) UVB strålar. Men det är bara sommarhalvårets sol mitt på dagen som ger Vitamin-D. Under vinterhalvåret får vi lita på förråden, maten, berikningen och extra tillskott. Jag är verkligen ingen förespråkare av kosttillskott men Vitamin-D tror jag på och kompletterar med.

Varför klarade vi oss förr då? Dels var det många som inte fick tillräckligt mycket och led av krumma ben, trånga bäcken. Många som klarade sig arbetade utomhus. Vanlig mat var olika typer av fisk. Inte bara fet strömming, sill, makrill, lax utan även insjöfisk har det visat sig är bra källor. Hos kor som betat färsk gräs innehåller mjölken mer Vitamin D än hos kraftfoderfödda kor. Ägg är en annan skaplig källa medan enda vegetabiliska källan är svamp som vuxit i solsken.

Slutsats: Var ute mycket under sommarhalvåret. Satsa på lunchpromenad. Tag ett tillskott av Vitamin-D på vintern om du inte så gott som dagligen äter fisk. Särskilt viktigt för unga, äldre och mörkhyade! Välj berikade margariner (gäller även bregott), mjölk (de magra och svensktillverkade) eller berikade växtdrycker typ havremjölk. Ett ägg är aldrig fel heller.

Och var inte rädd att överdosera. Först när vi närmar oss 100 mikrogram om dagen börjar de bli fara på färde. Rikta in dig på de nordamerikanska värdena och följ Finlands råd vad det gäller barnen och ungdomarna .

Fisk, barn och allergi

december 7, 2010

Läser spännande fakta från Nestlé Nutrition Nej, jag är inte köpt av Nestlé. Mina tre barn fick aldrig vanlig välling och enbart några få burkar barnmat. – Nyhetsbrevet tar upp nyttiga nygamla rön om barn och allergi.

För det första: Fiskallergi är mycket ovanligt bland barn. Endast 18 av 4100 barn i Bamsestudien (BarnAllergiMiljöStockholm) hade antikroppar mot fisk. Däremot drabbas 40 % av Stockholms barn av annan allergi. 3-15 % av barnen i Norden är matallergiska, vanligtvis mot komjölk, ägg, vete, soja och andra baljväxter.

Hur förhindrar man att barnen får allergi? Undvik tobaksrökning och frossa i fisk är det korta rådet.

  • En studie i Linköping visar att gravida kvinnor som dagligen äter tillskott av fiskoljekaplsar (med långkedija Omega 3 fettsyror) får färre (enbart 2 %) allergiska barn än dem som åt placebo (15 %). Alla barn hade en ärvtlighet för allergi.
  • Fisk 2-3 gånger i veckan är nyttigt för alla gravida menar Catrin Furuhjelm som gjort studien ovan.
  • Barn som helammas i 4 månader fick mindre allergiska besvär vid 4 års ålder.
  • Att introducera mat från 6 månader och medan barnet fortfarande ammas kan skydda mot allergi.
  • Barn som äter fisk 2-3 gånger i månaden under första levandsåret har färre allergisjukdomar vid 4 års ålder än de som inte äter fisk.

Varför är då fisk nyttigt? Fiskens innehåll av EPA och DHA  dvs långkedjiga fiskfettsyror (finns även i algpreparat men inte i linfrökaplsar), hög halt Vitamin-D (gäller såväl feta som magra fiskar) och fiskens olika antioxidanter anses alla bidra till skyddet.