Posts Tagged ‘salladsbord’

Marinera mera – champinjoner

januari 7, 2011

Ännu en favorit i kategorin marinerade grönsaker. Det går åt en rejäl sats champinjoner – åtminstone volymmässigt. Svampen sjunker ihop rejält då de ska vätskas ur = saltas innan själva marineringen. Men till skillnad från kokta eller torkade grönsaker är marinerade champinjoner färskvara. Ät och njut de närmaste dagarna.

Det här behövs till en sats till 4-6 portioner som tillbehör: 800 g färska champinjoner, 1 tsk salt (obs ej mineralsalt), 2 vitlöksklyftor, 1 kruka persilja eller ännu heller några kvistar bladpersilja från friland. Marinad: 5 msk olivolja, 2 msk vinäger, 1-2 krm svartpeppar 

  • Gör så här: Skölj svampen. Skiva den, inte för tunt.
  • Varva salt och svamp i en bunke. Låt stå och vätska sig några timmar. Rör gärna om lite då och då.
  • Rör ihop marinaden och häll över svampen. Du behöver inte hälla bort vätskan, åtminstone inte mer än någon matsked, som bildats.
  • Skiva vitlöken, grovhacka persiljan och vänd ner i de marinerade champinjonerna.
  • Servera svampen som en av många sallader eller som tillbehör. Vill du ha en vegetariskt  huvudrätt blanda svampen med lika delar kokta kikärter. Spetsa då också gärna med lite mer salt, peppar, vitlök och gärna även med hackad rödlök.

Ps: Veggorätter är ofta svåra att hitta vin till tycker jag. En utväg då är svamp.  Svamp och vitlök är bra vinbryggor.

Annonser

Mat på arbetsplatsen

november 9, 2010

Är på seminarium om mat, arbete och prestation. Och nyttigt ska det vara titeln är ”Nyckelhålet på restaurang”. Arrangörer är Nyckelhålet på resturang, Livsmedelsverket och folkhälsosintitutet.

En hel del intressant har sagts av Martin Ingvar, Petra Lundström, Pia Lindeskog m.fl. Pia påpekade att vi inte kan tänka oss en cigarettautomat på jobbet men tycker att det är helt okey med en automat fylld på kaffebröd, godis och läsk. Att förbjuda en sådan är i det närmaste att betrakta som förmyndarie…Vilken arbetsplats har en inte policy vad gäller när alkohol kan serveras medan en kostpolicy saknas. Maten på tallriken som företagen bjuder på kan vara av vilken näringskvalitet som helst.  

Som alltid på sådana här träffar finns något obskyrt främjande. Denna gång lunchfrämjandet som förstås ska få oss att gå mer på lunchrestaurang. Och följdaktligen kunde företrädaren berätta att folk som går ut och äter upplever sin lunch till 72 % som något positivt medan den som hade matlåda var bara till 52 % nöjd och glad. Huruvida detta berodde på att den som hade matåda var tvungen att äta ”när arbetet så tillåter” dvs. inte hade reglerad lunchpaus visste han förstås inte. Denna uppgift liksom frågan om hur lång lunch de tillfrågade hade saknades i hans undersökning! Hur kan man då säga att folk är mindre nöjda med själva matlådan?

Varken lunchfrämjandet eller jag vet om maten på lunchrestaurangen är bra. Någon innehållsdeklaration finns förstås inte. Det enda som finns är Hälsomålets undersökning från 2002 som visade att en normalunch gav över 900 kcal och hade en energiprocent på drygt 45 % fett. En av 10 luncher var bra mat för en kvinna!

Tillskillnad från lunchfrämjandet tror jag inte att det är bättre idag. Enligt jordbruksverkets statistik ökar konsumentionen av grädde, smör och ost. Vi äter dessutom mer kcal per år och person.  

Men vi vet även att grönsakskonsumentionen bland män har ökat från 54 kg 1990 till 75 kg 2008. Bland kvinnor syns inte samma dramatiska ökning. Orsaken till detta sägs vara dagens  ”obligatoriska” salladsbordet. Det var inte lika vanligt 1990 som idag. Och salladsbordet har utjämnat könsskillnaderna vad gäller grönsaksätandet. Det går att förbättra matvanorna med andra ord.

Samtidigt glöm inte att av de 1,6 miljarder måltider som äts utanför hemmet varje år i Sverige äts hela 456 miljoner på fast food ställen och bara 390 miljoner på lunchrestauranger.(Resterande är kvällsrestauranger, sjukhus, skolor och andra offentliga matsalar)

Mjölkpropaganda i skolorna

augusti 20, 2010

Håller då och då matlagningskurser för kockar inom skolmåltiderna, förskolan och även inom äldre omsorgen. Om ni bara visste hur många professionella och entusiastiska människor jag mött. Kockar som med skicklighet verkligen kan trolla med knäna. Det är sällan viljan att skapa god och hälsosam mat som saknas utan pengar till mat och löner.

Skolan försöker hålla all reklam borta och lyckas med ett stort undantag: Mjölkpropaganda finns nästan överallt: I matsalarna står mjölkautomater  märkta med ”Milkbar – Arla” och på väggarna hänger affischer från Mjölkfrämjandet.

För er som inte vet så är Mjölkfrämjandet ingen neutral organisation utan har som uppgift att få oss att dricka mer mjölk, lapa grädde, käka ost och slicka i oss smör/bregott. Helt okey för mig men ge inte sken av att vara obereonde. Lyckats har man också. Visserligen har väl det direkta mjölkdrickande gått ner sedan 1960 men räknar man in ostkonsumntionen som har den stigit med 10 kilo per person och år! Och 10 kilo ost motsvarar som alla vet 100 kilo mjölk.

Och hur kommer det sig att på nästan alla skolors salladsbord  finns det bredvid morötterna, majskornen, vitkålen, lättdressingen m.m. en skål med keso? Keso är ju varken grönsak eller lätt dressing…  Dessutom är det den mjölkprodukt som ger sämst med kalcium (högt kalciuminnehåll brukar vara en av argumenten för att vi ska äta mycket mjölkprodukter).

Numera har Efsa (Eu:s ”livsmedelsverk”) dessutom förbjudet hälsopåstendet att mjölk och mjölkprodukter är bra för skelettet, tänderna och motverkar benskörhet.

Släng ut propagandan. Slopa keson och satsa pengarna på grönsaker istället. Eller kanske klyftor av färska svenska äpplen?