Posts Tagged ‘DN’

Trattkantarellsoppa med bönor och sherry – igen

februari 3, 2012

Det här är inget nytt recept. Har varit publicerat i DN men eftersom de plockat bort det från webben- trots att det är ett av mina bästa recept, bönorna skrämde nog  – så kommer det här.

Gör nu inte samma fel som Dn  och tro att det är en trist hälsosoppa. Den är verkligen god och smakar alldeles speciellt bra en kall vinterfredag. Jag anänver torkade trattkantareller men soppa blir okey med annan torkad svamp eller färska champinjoner. Tag drygt 300 g av det senare. Samma mängd gäller om du har egen förvälld svamp i frysen.

Extra smak sätter jag dessutom på soppan med hemgjord svampolja: Stöt torkad svamp, gärna trattisar i en mortel och rör i en god olivolja. Förvara mörkt. Har du tryffelolja är det inte heller fel med några droppar…

Det här behövs till 4: 2 burkar (ca 8 dl ) vita bönor, 2 dl (ca 50 g) torkade trattkantareller, 8 dl vatten, 12 schalottenlökar eller 2 gular lökar, 4 mellanstora potatisar, 3-4 msk olivolja med trattkantareller (se ovan), 1 tärning grönsaksbuljong, 4 msk torr sherry, salt, svartpeppar, några klickar creme fraiche, persilja

  • Gör så här: Börja med att lägga trattkantarellerna i blöt i 8 dl vatten. De måste ligga i minst 45 minuter men gärna längre tid. Eller använd  4-5 dl förvälld svamp.
  • Koka svampen i sitt blötläggningsvatten i en mindre kastrull medan du skalar löken och hackar den grovt. Skala också potatisen och skär i mindre bitar.
  • Häll av spadet från bönorna.
  • Hetta upp oljan i en annan kastrull som rymmer hela soppan. Fräs lök och potatis några minuter utan att de tar färg. Smula i buljongtärningen.
  • Späd med kokvattnet från svampen. Koka i 7–8 minuter under lock. Häll på bönorna,  hälften av svampen  och koka i ytterligare 4–5 minuter tills potatisen är mjuk.
  • Mixa till mos i matberedare.
  • Värm på soppan igen tillsammans med resten av trattkantarellerna. Späd med vatten till lagom soppkonsistens.
  • Smaka av med sherry, salt och svartpeppar. Och rör slarvigt i lite creme  fraiche så att det blir trevligt randigt.  
  • Servera med en skiva rostat bröd smörad med persilje- och vitlökssmör.

Vegantips: Byt creme fraiche mot lite soja- eller havregrädde.

Annonser

Mer och mer eko från butik och bolag

februari 15, 2011

Idag skriver Dn om hur vi köper mer och mer ekologiska varor trots bistert ekonomiklimat för många av oss. Tyvärr finns ingen länk till artikeln men vill de inte ha läsare får de väl skylla sig själva; och så upphetsande är inte artiklen att ni ska rusa iväg och köpa ett lösnummer.

Konsumentionen av ekologiskt och kravmärkt har ökat med 11 % det senaste året och utgör idag 4-5 % av dagligvaruhandelns omsättning. Inte illa. Dessutom kommer utbudet av ekologiska råvaror att öka eftersom alltfler djur står i karens skriver KRAV dvs. vanliga konventionella gårdar väntar på att efter en övergångsperiod bli kravcertificerade.

Som konsument och uppfostrad till att prioritera priset när det gäller mat är det lätt att tycka att kravmaten är för dyr. Och dyrare är den. Varför? Uppfödningen av djuren sker mer på deras villkor – längre och obligatorisk utevistelese för alla djur, bättre bete och mindre kravfoder. Ekologiskt och GMO fritt foder, längre karens vad gäller antibiotika och inget konstgödsel är några faktorer som gör odlingen och uppfödningen kostsammare. 

Dessutom lägger alla företag på en avgift på det ekologiska för att transporter och produktion ska kunna särskiljas. Det är kanske rimligt. Men om det ekologiska står låt oss säga för 25 % (vilket ekomjölk gör i många butiker) varför ska då det ekolgiska stå för hela merkostnaden? Och hur blir den dag då det ekologiska är större; får då det konventionella stå för särbehandlingenskostnaden? Varför ska detta just drabba det ekologiska sortimentet? Inte betalar väl de mindre märkena av låt oss säja senap en straffavgift för att de är små?

Hur kommer det sig att ekovin inte är dyrare, eller mycket lite, än konventionellt odlat? Vet ni förresten av ekovin ökningen ligger på hela 41 %!!

För den som ryggar inför det högre priset på eko kommer här några övertalningstips:

  • Tänk på att drygt 40 % av matkostnaden idag kommer från från sådant vi stoppar i munnen som inte är mat: dvs läsk, chips, snacks, konditorivaror, glass, godis.
  • Statsa på mjölk och mjölkprodukter där priskillanden inte är så stor.
  • Byt från giftpotatis till ekopotatis. Potatis är den i särklass mest besprutade råvaran inom svenskt jordbruk. Dessutom klarar kravpotatisen lagringen mycket bättre.
  • Välj kravmärkt griskött. Den största skillnaden i smak finns här och den kravmärkta grisen har det så oerhört mycket bättre än den vanliga svenska grisen.
  • Morötter, lök, kål, persiljerot, broccoli och andra billiga basgrönsaker som är ekoodlade är ändå mycket billigare än t.ex. bleksiktiga tomater (så här års), påsar med  babyspenat och annat pyntgrönt (kolla kilopriset!), sparris, gurka (bara vatten).
  • Portionspriset på en tallrik ekopasta skiljer sig inte mycket från en tallrik vanlig pasta. Det är såsen som belastar pengapungen här.
  • Kaffe, te, kakao. Helst ska det förstås också vara fair trade. Finns det något enda skäl till att min lyxkonsumention, i meningen att den inte är nödvändig, ska utsätta arbetare,  bönder och deras barn för livsfarliga kemikalier? Dessutom bedrivs den vanliga giftodlingen som monokultur och förstör framtida odlingsmöjligheter.
  • Får du ont i huvudet av vissa viner. Prova ekovin som innehåller mindre svavel och konserveringsmedel. 

Svårt än då? Handla eko varann gång och konventionellet varann. Man behöver inte vara konskekvent.

Fredagsmys: Pytt med rotfrukter och färs

oktober 29, 2010

Nej, det är inte frågan om veggorätt eller restpytt utan en pytt däe man råsteker rotfrukter, potatis, lök och en färs av lite högre kvalitet dvs med lite fett. Gärna en färs på älg, ren eller rådjur. Servera sedan med högklassiga pytt tillbehör som äggula av ekoägg, god fransk senap, riven pepparrot, mjölksyre jäst- eller saltgurka och kanske lite kapris. Är du rödbetsfan byter du förstås gurka mot inlagda rödbetor. Ingen vinmat men en god öl, av aletyp gör det hela perfekt.

Ps: Läste i dagens ”Dn på stan” hur krogkommissionen prisade en hamburger av hängmörat kött på restaurang Pubologi! Vi som har några fler år i branchen har en gång lärt oss att bästa färsen kommer från omörat kött. Som förstås är mycket saftigare än färs från mörat kött… Men fint och dyrt låter det med hängmörat.

Deet här behövs till 4 portioner: 400 g nöt- eller viltfärs, 2 lite större rödlökar, 400 g (6 mellanstora) potatisar, 200 g morot, 150 g kålrot, 150 g rotpersilja, gulbeta eller palsternacka, rapsolja + smör eller smörolja, salt, peppar, 1 dl finhackad persilja, tillbehör se ovan

  • Gör så här: Skala och finhacka löken. Skala och skär potatis, rotfrukter i fina tärningar – tänk färdig fryst pytt i panna i storlek.
  • Stek potatis, rotfrukter och lök knapp mjuka i en stekpanna. Salt och peppra.
  • Stek samtidigt färs till vacker färg snabbt i het panna. Salta och peppra.
  • Blanda ihop rötfrukter/potatis med färsen. Värm bara på snabbt.
  • Strö över hackad persilja och servera med äggulor i sina skal, en driva pepparrot, strimlor av gurka och någon matsked kapris.

Fantasilöst – Partiernas segermat

september 19, 2010

Trött på valet och politikersnack? Här kommer en annan ingång på vad som står på spel. Kolla vad de har på sina valvakor. Vilket parti vill du egentligen besöka om det bara hänger på maten?

http://www.dn.se/mat-dryck/reportage/vem-ater-godast-1.1172272

Mina kommentar om partiernas valmat:

Socialdemokraterna: Mycket att välja på men ganska fantasilöst, traditionellt och fett.

Folkpartiet: Har de dåligt med pengar? Snålt. Inget uttrymme för det indivduella valet och smakprefferensen. Valfrihet var finns den på folkpartiets matbord?  

Miljöpartiet: Bara gröna rätter men mycket att välja på. Måste man vara vegetarian för att välja på miljöpartiet?

Moderaterna: Väldigt traditionellt, mat med ”finstuk” utan att kännas riktigt frestande. Och har de helt missat debatten om tillsatser, hälsosam mat när de bjuder på popcorn (GMO?) och godis(sötat och färgat slakteriavfall).

Centerpartiet: Är de ett svenskt parti som har rötterna i svensk bonderörelse? Duger inte den svenska maten? Nästan enbart italienska rätter och råvaror. Var tog Sverige matland vägen?’

Vänsterpartiet:  Fantasilöst, begränsat men modernt. Vem har inte bjudit på just detta en vanlig, enkel lördagskväll?  

Kristdemokraterna: Det här lockar allra minst. Total brist på fantasi vad gäller matsedeln och helt utan någon linje vad gäller smak.

Vad äter jag själv? Vet inte ska njuta K:s och J:s mat. Jag förväntar mig något vällagat, fantasirikt och fräscht.Vad jag vet är att någon annans alltid är godare och sällskapet är viktigare än priset på ingredienserna.

Gå och rösta! Håll Sverigedemokraterna utanför riksdagen. Även en blankröst är ett nej till främlingsfientligheten.

Melonkulor i moussserande vin

augusti 23, 2010

Jag önskar att ni fick se den här vackra efterrätten. Men tyvärr har DN plockat bort såväl bild som min byline till den i sitt arkiv – Får man göra så?  

Nåväl nedan kommer ett recept i alla fall. Senast njöt jag den i lördags efter en grek inspirerad middag med haollomi, bönor i tomatsås, souvalakispett, citron bakad potatis och zucchin, fetaoströra, tomat-och paprikasallad, inlagda kronärtskockshjärtan… Annars är melonsalladen suveränt läskande efter kräftor eller surströmming.

Hemligheten är att man tar åtminstone tre olika sorters melon i tre skiftande färger – I min skål la jag kulor (med kuljärn) av röd vatten-, grönvit nät- och brangul ogenmelon. Över det hällde jag precis till serveringen en iskall Asti Cinzano ( 7711). Ett sött men friskt italiensk vitt vin med bra bubblor och låg alkoholhalt  ( 7 %). Till 6 personer gick det åt ungefär 1 kilo melon.

Kycklingfilé med sparris

maj 31, 2010

Det här är ett av mina favoritrecept och en rätt som jag ofta väljer som lördagmiddag. Men den är snabblagad och passar bra även en vanlig vardag så här är års när sparrissäsongen spirar. Vill du se en bild kolla här på DN.

Det här behövs till 4 portioner:  4 st kycklingfiléer, 1 knippa (ca 250 g) grön sparris, 1 salladslök, 1 tsk salt + 1 tsk socker, salt och peppar
4 skivor kallrökt- eller parmaskinka, 4 msk riven parmesanost. Sås:
det grova från sparrisstänglarna, 1 dl crème fraiche eller matyoghurt, 1 dl kokspad, 1/2 kruka basilika eller persilja, salt och peppar

  • Gör så här:  Börja med sparrisen: Dela sparrisen så att knopparna blir 7–8 cm långa och resten av stängeln i mindre bitar. Koka upp 1 liter vatten med salt och socker.
  • Lägg i sparrisbitarna, salladslöken samt sparrisknopparna. Knopparna är mjuka efter några minuter medan de grova ochlöken behöver ytterligare 5–10 minuter.
  • Stek kycklingfiléerna under tiden. Bryn dem runt om i smör till vacker färg i en traktörpanna. Salta och peppra lätt. Häll på 1 dl av sparrisspadet. Lägg på lock och låt bräsera på svag värme i 10 minuter.
  • Dags för såsen: Mixa de grova sparrisstjälkarna och löken med basilika. Späd med 1/2 dl kokspad och crème fraiche. Smaka av.
    Häll såsen runt de färdigstekta kycklingfiléerna.
  • Slå in sparrisknopparna i en skiva skinka. Lägg skinkpaketen på kycklingfiléerna och riv över lite ost.
  • Lägg på locket och värm någon minut.
  • Servera med kokt potatis.

Odlad fisk bättre än vild?

mars 23, 2010

Rykten går om att den odlade fisken, framförallt den norska laxen inte innehåller så mycket långa Omega 3 fettsyror (EPA + DHA) som tidigare. Att den är ett mycket sämre än det vilda laxen.

För det första den vilda arktiska laxen är på många håll utfiskningshotad och i våra svenska vatten innehåller den väldigt mycket av olika miljögifter, i första hand dioxin och PCB. Så höga halter att den inte längre kan ätas ohämmat av gravida, ammande och små barn.

När det gäller omega 3 halten kollar jag som alltid med professor Jana Pickova på SLU, expert på fett och djur-/fiskuppfödning. Vad hon inte vet är inte värt att veta. Återkommer mer exakt om hennes  tankar och slutstatser inför dagsläget och framtiden. Men vill länka till den visserligen 3,5 år gamla artikel i DN. Där Jana Pickova klart deklarerar att odlad norsk lax är nyttigast och har högst halt långa Omega 3 fettsyror. ”Den har mer än dubbelt så mycket omega-3-fett som den vilda laxen.  – Det beror på att den är så mycket fetare än den vilda laxen, säger Jana Pickova”.

Artikel länkar också till den ”Jama studie” som visar hur nyttigt det är med fisk.

Ps. För övrigt är Life annonsen som säger att halten omega 3 har halverats anmälts till konsumentombudsmannen för osaklighet. Övriga annonser i serien har Livsmedelsverket anmält.

D-vitaminbrist bakom autism

februari 10, 2010

Superspännande artikel i dagens DN av Anna Bratt om hur brist på Vitamin-D kan vara orsaken till att autism är 4 gånger vanligare bland barn till somaliska invandrare. Tyvärr, tyvärr ligger inte artiklen ute på nätet – ännu få vi hoppas. En förkortad version kan dock läsas på Sveriges radios webb 

DN rapporterar om en icke publicerad studie som gjorts av Maria Sääf, överläkare i endokrinologi på Karolinska, som visar att gravida somaliska kvinnor har en grav Vitamin-D brist och att detta kan vara orsaken till barnens autism. Kvinnor har 6 gånger lägre halt av D-vitamin än etniskt svenska kvinnor.  Vitamin-D behövs bland annat för att barnets hjärna ska utvecklas under fostertiden. Dessutom har man sett att barn till kvinnor med Vitamin-D brist får raktits dvs. krumma ben och sk. ankbröst. Symptom som beror på mjukt skelett på grund av dålig mineralisering.

Varför har då dessa somaliska kvinnor Vitamin-D brist? Huvudorsaken är att deras mörka hy gör det svårare att ta upp Vitamin-D från solen. Dessutom täcker de sig i större grad än etniskt svenska kvinnor. En annan orsak är att man sällan äter fisk och inte heller använder lätt-/mellanprodukter av mjölk samt berikade margariner. Maria Sääf menar dock att Livsmedelsverket bör skriva om sina rekommendationer om Vitamin-D tillskott under graviditeten och uppmana alla mörkhyade kvinnor att ta ett tillskott om 20 mikrogram om dagen snarare än att kräva att de ska ta av sina slöjor eller lägga om kosten.  

Utmärkt artikel i DN men varför slarvar de med uppgifterna om var man hittar Vitamin-D? Det är inte bara fet fisk som innehåller mycket Vitamin-D även magra fiskar som: abborre, gädda, gös, braxen, tonfisk, lake är mycket bra källor. läs mer här. 

Och varför inte upplysa om att det är bara sommarhalvårets sol och timmarna mitt på dagen som duger till att omvandla förstadier av vitaminet i huden till aktivt hormon (ja, vitaminet är egentligen ett hormon)? Det är fel våglängd på soelns strålar under andra tider. Det är viktigare än att tala om hur få  soltimmar om dagen Sverige har jämfört med länder vid ekvatorn (som DN upplyser om). Dessutom saknas upplysningen att det räcker med en kvart om dagen för ljushylta svenskar men mörkhyade behöver 5 gånger så lång tid för att lagra in maximalt med Vitamin-D. 

Ps: DN.s snålthet med aktuella, spännnade artiklar på nätet är en medveten policy för att spara pengar och få läsare till papperstidningen. Så kanske ska ni vänta på en annan studie med i stort sett samma resultat. Den har gjorts av Elisabeth Fernell och Martina Barnevik Olsson och kommer att publiceras i ”Acta Paeditrica”.

Istället för salt

januari 8, 2010

Idag har Dn ett recept på en tomatsallad som ska smaksättas med 1 msk flingsalt ! Förhoppningsvis ett skrivfel men helt säker är jag inte det förekommer rätt mycket underligheter här och var i tidningar och på matsajter. Och även om det handlar om 1 tsk flingsalt är det lite väl mycket tycker jag. Själv skulle jag nöja mig med hälften.

Hur sparar man då på saltet om man är intresserad av sin hälsa? 

Börja med helt enkelt halvera mängden i matlagningen! Gäller förstås inte inläggningar, gravning och andra recept där saltet har en viktig konserverande effekt. Visserligen är salt en smakbärare liksom socker men det hövs verkligen inte mycket för att få den effekten. Salt är en smak som man vänjer sig vid och vänjer sig av med. Är man ovan att äta färdigmat och kanske i ännu högre grad att äta lunch ute tycker man ofta att den maten är mycket salt och åtminstone jag blir mycket törstig efter en utelunch. Långt törstigare än när jag äter hemlagat. Inte så underligt när industrin inklusive måltidsindustrin tillsätter 70-75 % av saltet i vår mat!

Ersätt det vanliga saltet men andra smaker. Visserligen innehåller både soja och örtsalt natriumklorid (=vanligt koksalt) men eftersom de inte bara ger sälta utan även andra smaker behövs mindre. Buljonggelé (t.ex. Knorrs du chef) eller kravmärkta buljongtärningar är andra glutamatfria alternativt till rent salt. Ett klassiskt svensk kokerskeknep är att lägga en ansjovisfilé i gräddsåsen och därmed öka på smaken, framförallt umanismaken som i sig är saltbesparande. En skvätt vin, kanske portvin eller 2 tsk gele eller messmör är andra saltbesparande åtgärder.

Örter, färska och torkade liksom andra kryddor spar salt och ger mer smak. Tänk bara på den kryddheta indiska matlagningen! Där snålas det på saltet. Extra smakt tycker jag man får om man kombinerar ”söta” aromatiska kryddor som kanel, kardemumma, anis, koriander m.fl. med heta som chili, pepparrot, svartpeppar, nejlika…

Lök, grönsaker liksom svamp men också frukt och bär ger mer smak åt olika anrättningar. Det gröna innehåller naturligt natrium (den skadliga delen av salt) och har därmed naturligt sälta men framförallt innehåller det gröna mycket kalium som balanserar och upphäver natriumets blodtryckshöjande effekt. Grönt har med andra ord dubbel effekt.

Salta aldrig i det grönas kokvatten om du sedan slänger det. Natriumet (se ovan) ”drar” ur det nyttiga kaliumet ur det grönas celler. Även sommarens nypotatis ska inte saltas menar jag. Hellre lite salt på det färdigkokta gröna och potatisen istället. Och gärna flingsalt. Det tunna flingorna upplevs som saltare av tungan.

Imorgon kommer några rader om vikten av joderat salt.

Även Kravgrisar kan bli sjuka

december 12, 2009

Var det någon som inte trodde det? DN har idag en artikel med puff på första sida som ”avslöjar” att Kravgrisar är sjuka. Tyvärr inte utlagd på webben (ännu eller innehåller den grava fel?)…

Där sägs att kravgrisar har större problem än de konventionella med mask eftersom de får gå ute och böka. Inomhusgrisar däremot får maskmedel i förebyggande syfte. Men och detta är viktigt: De konventionellt uppfödda grisarna har lika stora problem med leverpåverkan som anses vara den stora plågan och faran vid mask. För övrigt är inte maskangrepp speciellt plågsamma för grisen…

Kravgrisar får aldrig tillskillnad från konventionella nassar medicin i förebyggande syfte och behandlas en kravgris med antibiotika får den inte säljs som ekologiskt uppfödd. Följdaktligen slaktas kravgrisarna så fort som de blir sjuka och deras sjukdomsstatistik blir därmed sämre…På många konventionella gårdar kan grisbonden själv ge medicin även antibiotika när han tycker det behövs …

Stackars kravgrisar eller? Tror man att djur kan lida men inte känna ångest så länge som de har det bra. Att det är först vid transporten och slakten som de känner dödsångest är det förstås alltid bäst att slakta skadade och sjuka djur… 

Artikeln påpekar också att kravgrisar ofta har ledproblem – vår moderna grisras är inte längre lämpad att vara ute och röra på sig. Hemskt. Men är inte ett bättre avelsarbete lösningen istället för att låta dem vara innestängda om man tror på grisens rätt att utveckla sitt naturliga beteende? Hellre än glad bökande gris än en instängd på betong golv. Allra helst en stark, glad och frisk utgångsgris. Även kravuppfödning kan bli bättre.

 Däremot har konventionella grisar större problem med bölder, lungsäckinflammationer och svansskador…