Gift i matfisken och för stora köttportioner

Naturskyddsföreningens senaste undersökning ”Den flamsäkra fisken” , om gifter i älskade matfiskar, har det skrivits spaltmeter om de senaste dagarna.

Föreningen har dels undersökt svensk fisk som vätternröding, sej och sill men även norsk odlad lax.  Och så här skriver man ordagrant:

Flera av de ämnen som hittades i fiskarna är hormonstörande och kan påverka människans fortplantningsförmåga. Halterna ligger i flera fall långt över gällande eller föreslagna gränsvärden för de enskilda ämnena. 

Men ingenstans i pressmeddelandet finns uppgift om i vilka fisksorter som resthalterna  ligger över gränsvärdena…

Studien omfattar också  matfisk fångad  Kenya, Uganda, Sydafrika, Malaysia, Filippinerna, Ecuador och Honduras. Där hittade man bland annat insektsgiftet DDT, tungmetallen kad­mium, fluormiljögiftet PFOS och dioxiner i halter över gränsvärden. Bromerade flamskyddsmedel fanns i halter långt över föreslagna gränsvärden.

Men även här finns några uppgifter om vilka fiskar det gäller…

Vad ska man tro? Jag  vill veta vilka fiskar jag ska välja bort i första hand och hur alternativen se ut? Inte är det väl bättre att äta kött? Är inte giftresterna minst lika stora där? På Livsmedelsverket tonar man ner riskerna och menar sig ha kontroll. Och uppmanar oss att vara försiktiga främst med gädda, gös och strömming.

En sak blir jag dock allt mer övertygad om. Gifthotet, gamla synder från industrin, jordbruket men också den pågående giftanvändningen med nya kemikalier och föroreningar i ”ofarliga” material, är något som måste tas på allvar. Finns det egentligen något trovärdigt alternativ till ekologisk odling och mycket restriktiv kemikalieanvändning inom industrin?  Ibland hörs röster om att det ekologiska jordbruket inte kan mätta en växande befolkning. Men om det konventionella innebär att vi istället förgiftas så är inte det lösningen.

Har någon egentligen räknat på vad mindre kött, färre uppvärmda växthus, kortare mattransporter (främst mellan butik och hem) och smartare matlagning i våra överflödsamhällen egentligen skulle innebära för världshushållet. Problemet är förstås inte att ytterligare 40 tusen kineser varje år får råd att äta kött en gång i veckan utan att vår köttkonsumention ständigt ökar från en redan hög nivå. I Sverige äter vi idag 85 kilo kött per person och år och i USA 125 kilo. Det är här problemet ligger.   Skulle inte de 70 % av åkerarealen världen över som behövs till djuruppfödning kunna användas bättre?

Den som vill ha några, inte helt aktuella, siffror om köttkonsumentionen kan kolla här hos den Engelska tidningen The Guardian. Känner mig dock lite skeptisk till siffrorna – Är det verkligen så att både Danmark och Nya Zealand äter mer än USA? Ligger inte även exporten med? Båda är ju kända för sin mycket stora köttexport.

Fira Meatfree Monday idag.     

Ps. Är det någon som har läst undersökningen ”Den flamsäkra fisken”? Är det någon som har en länk till den? Jag vill läsa själv!

Etiketter: , , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: