Saigon – äntligen är jag där

Ja, det är min hand som greppar pinnarna. Framför mig ligger en trave vårrullar fyllda med räkor och krabbkött. Men inte bara vårrullar utan, som vi redan upptäckt, den alltid förekommande högen med årstidens gröna blad. Jag älskar gröna blad och just nu älskar jag också att vara på studieresa i Saigon. Visserligen är det min plånbok som betalar men det känns som om det är här man som matskribent ska vara just nu.

Åter till måltiden. Vi är inne på andra dagen och genom tips i guideböcker och  tidningen Vagabonds mattidning har vi letat oss fram till ”foodstallen” som uppstår varje kväll vid sidan om den stora stationära matmarknaden Ben Thanh. Där den stora paradgatan Le Loi  korsar Pahn Boi Chau dukas det långbord efter långbord. Jättelika grillar flammar och wokar stora som handfat fräser. Det är trångt, varmt  och borden fylls på allteftersom. Inga förbokningar gäller utan man tar plats där det finns oavsett om du är turist eller Saigonbo.  (Egentligen heter staden Ho Chi Minh numera men själva hjärtat av 7 miljoners staden kallas fortfarande Saigon).

Vad äter man här? Menyn är lång, meterlång och alla rätter finns även som på bild – bra för oss som läser Vietnamesiska dåligt…Nudelrätter, vårrullar, pho (buljong med olika smaker och ingredienser), Hot pot, grillade rätter av det mesta från hav och land finns att få.

Vi startar med vårrullar dels de på bilden men också en ännu delikatare sort: vårrullar gjorda med rissnudlar, istället för rispapper, och fyllda med fisk. Antingen doppar man vårrullarna som de är i dipsåsen med fisksås, chili, lime och aningen socker eller så slår man in rullarna först i gröna blad. Thaibasilika – den anissmakande basilikan- känner vi igen liksom myntan och är det inte också nässelblad? De bränns inte utan smakar bara gott. Grillade räkor med ytterligare en dipssås beställer vi. Och vi dricker kalla Saigonöl, utan de obligatoriska isklumpen. Vi har ännu inte lärt oss att 333 är ett öl med lite mer beska och must.

När vi återvänder från turen till Phu Quoc och Mekongdeltat ska vi välja stället lite längre in. Inte för att vi ätit dåligt med Kate, grannen vi hamnade bredvid, tipsade om att det var ännu bättre. Trot om man kan.    

Annonser

Etiketter: , , , , ,

Ett svar to “Saigon – äntligen är jag där”

  1. @Receptomaten Says:

    Och här hemma kör vi långkok, det snöade i natt och ylletröjan är på. Så är han Bin Laden död och pendeltågen går i tid som omväxling 🙂

    Hälsa, njut och fortsätt rapportera! Vi älskar resemat!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: