Bonuspasta

Ser i bloggsfären att ”Kumminosten”  uppmanar oss att äta upp maten. Bra initativ. Fler sådana. Ansluter mig till uppropet och bjuder här på mina rester i form av pasta. Ni som har några år i köket ser att det är en klassisk köttragu från ett mindre bemedlat hushåll. Men inget är nytt under solen.

Helgen resulterade i några skivor fransyska lågtemperturstekt som rostbiff och 1-1,5 dl av en riktig kraftig sås på sky, soja, röd- och portvin, spad från blomkålskoket samt en klick kallt smör. Det här får bli basen i min ”nya” pastasås.

Det här behövs till 4 portioner: 150 -200 g färdigstekt rostbiff, älg-, lamm- eller färsk skinkstek, 1 liten gul lök, 1 vitlöksklyfta, 2 msk olivolja, 2 tsk torkad rosmarin, 250 g färsk eller fryst, förvälld svamp, 1-2 dl såsrest, 1,5 dl buljong ( o,5 buljongtärning + vatten), salt 0ch/eller soja, peppar, en näve persilja

  • Gör så här: Skala och finhacka lök och vitlök. Skölj svampen om den är färsk och skiva grovt. 
  • Lägg lök och svamp i kall gryta. Sätt på högsta värme, lägg på lock och koka tills svsmapen vätskat sig. Om det är fryst svamp värmer du på samma sätt tills svampen tinat.
  • Lyft på locket och låt en del av vätskan koka bort. Ringla över oljan och lägg i rosmarin. Fräs några minuter.
  • Tillsätt såsresten och späd med buljong till lagom mängd.
  • Smaka av med salt/soja och peppar.
  • Häll såsen över den färdigkokta pastan.
  • Skär köttet i fina bitar och strö det över pastan. Strö också över generöst med hackad persilja eller ruccola. Rör om.
  • Servera med nyriven parmesanost.

Tips: Blev det istället svampsås över? Dryga ut med en burk körsbärstomater om det är lite sås. Är mängden lite större prova med några matskedar tomatpuré, matsked fransk osötad senap samt mjölk, matyoghurt eller vad du har för mjölk-/gräddresurser tillgängliga.

Annonser

Etiketter: , , , ,

6 svar to “Bonuspasta”

  1. Ivan L Says:

    Visst är det bra att man slutar slänga bort mat. Jag föreslår dock att man angriper problemet på ett annat sätt, vid källan alltså inköpen.
    Här är lite av mina funderingar i ämnet:
    http://cykelidag.se/2009/11/23/den-har-veckan-slanger-vi-lite-mindre/

  2. lottabrinck Says:

    Men i min värld är det för lite om faten är tomma när gästerna lämnat bordet. Snål vill jag inte vara. Därför ser jag rester som en resurs, bonus och inte som ett problem.
    Däremot är det fullständigt onödigt när tomaterna skrumpnar och sylten möglar. Det är resursslöseri.

  3. Ivan L Says:

    Intressant koppling till värdskapets psykologi… håller helt med om att rädslan att anses som snål av andra driver konsumtion. Men fundera på om du anser en finkrog snål om faten är tomma när gästerna lämnat bordet? Och om det huvudsakliga syftet med kalaset är att gästerna ska få äta sig helt mätta?

  4. lottabrinck Says:

    För mig som matmänniska och mamma är det viktigt att mina matgäster oavsett om de är ”främmande” eller barn är mätta när de lämnat mitt matbord.

    Jag tycker inte att rseter efter en festmåltid eller en vanlig är något stort problem. Lagar du tillräckligt mycket blir det ”storkok”. Och det är präktigt och energisnålt. Om allt äts upp:

    Matlådor av gårdagens middagsrester till maken liksom till idrottande barn har varit till stor välsignelse i min familj…Makens rikskuponger omvandlas till restaurangbesök för hela familjen…Och en extra matlåda i magen på idrottande barn är även det en välsignelse för husfriden ocg deras dalande blodsocker.

    Med storätare, motionsfreak i familjen är det inget roligt när finrestaurangen snålar med tillbehören i form av potatis, ris eller vad det nu är. Varför inte erbjuda lite extra av detta billiga? Sovelt är det väl okey att snåla på.

  5. Ivan L Says:

    Du har naturligtvis helt rätt i sak. Jag vänder mig mer mot själva begreppet rester, som för mig signalerar en sämre sorts mat. Något som duger, men samtidigt är klart underlägset den ursprungliga rätten. Vill hellre se det ur ett kretsloppsperspektiv – mat som förädlas i flera steg.
    Ett tips för finkrogsbesöket: be helt enkelt servitören om mer potatis/pasta/ris! Har själv aldrig varit med om att bli nekad i ett sällskap.

  6. Mikaela Says:

    Även jag för det vidare, ser att utmaningen börjar ”valsa runt” och det är ju superbra! http://njutmaten.blogspot.com/2009/12/aven-jag-ater-upp.html

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: