Glad, smal och klimatsnål

Som ursprunglig naturvetare tror jag att en kcal är en kcal oavsett ursprung. Det gäller med andra ord att äta mindre och röra sig mer. Det är grunden. Apropå Dn.s artiklen om att mindre fett ger gladare bantare.

Matvalet har betydelse. Vissa näringsämnen ger mer mättnad per kcal än andra. Bäst mättar kolhydrater per kcal, därefter kommer protein och fett.  Och det är lättare att få  i sig flera matskedar smör ( 15 g = 107 kcal) än flera riktigt stora morötter (250 g =103 kcal) . 

Samtidigt ska man vara medveten om att viss mat triggar suget mer än andra. Socker och alkohol ökar suget medan mat som kräver intensivt långvarigt tuggandet gör att mättnaden lättare infinner sig.

Ska man prata om bantning tycker jag att det är viktigt att skilja på metoder där man snabbt och lätt går ner i vikt och andra kostregimer som innebär att man förändrar också för framtiden.

Gladare sinne är en viktig egenskap hos koster som minskar på fettet och istället tillåter kolhydrater (mycket fibrer men inte stora sockermängder). Om sedan också kosten har medelhavsinriktning: Mycket frukt, bär, grönsaker inklusive rotfrukter och baljväxter, fisk, nötter och frön men mindre mängder feta charkuturier, kött och mjölkprodukter och olivolja istället för smör – så är jag övertygad om att man dessutom lever hälsosamt och hjärtvänligt. Och läckrare. 

En viktig egenskap hos olika kostråd är hur de påverkar miljö och klimat. Och tyvärr alla förespråkare för mycket fett och protein här torskar ni rejält! Hellre närodlat grönt än mycket kött som drivits fram med soja från Brasilien. Det krävs ju närmare 10 kilo foder per kilo nötkött, varav mycket är kraftfoder typ soja, säd, majs osv.

Dessutom: Broccoli fisar och rapar mindre metangas än tjurar.

Annonser

Etiketter: , , , , , ,

6 svar to “Glad, smal och klimatsnål”

  1. LisaFW Says:

    Vad har du för studier som stöder att kolhydrater ger bäst mättnadskänsla? Det är protein som ger överlägset bäst mättnad per kalori. Näst viktigaste faktorn är bulkighet alltså få kalorier med stor volym och fibrer. Kan leta fram hur många länkar som helst på detta men en är här;

    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18469287

    Se även dansken Arne Aastrups forskning, superintressant!

    Dessutom har det senaste två åren kommit en hel del studier som tyder på att alla kalorier inte är skapta lika. Olika ämnen i maten och även makronutrienterna själva påverkar förbränningen. Tror nog vi kommer att se det här reviderat inom fem år.

    Vad gäller kolhydratsnåla dieter bör du kolla in videon om den stackars vegetarian-professorn som var tvungen att revidera sina åsikter om kolhydratrik kost efter att ha genomför några av de mest intressanta studierna. han har löst det hela genom att skapa en vegetarisk Atkins som är alldeles utmärkt för miljön. (Se även ketogen medelhavsskost med lite kött och mycket fett för diabetiker med strålande resultat) Han resonerar också runt begreppet kaloribalans.

    Här är hans studie:

    http://archinte.ama-assn.org/cgi/content/abstract/169/11/1046

    Det är trist att fettdietrna i vulgärformen kommit att präglas av biffar och grädde, vi äter milt kolhydratreducerat med massor av grönt (närodlat är inte alltid bäst ur miljösynpunkt), måttliga mängder frukt, nötter, vilt, tofu, oliver och ägg.

  2. lottabrinck Says:

    Du har rätt proteiner mättar bättre än kolhydrater. Det gick lite fort där. Men fett är vad jag lärt mig av svenska forskare är det sämsta.

    När det gäller mättnadsindex ligger potatis bäst. Men där jämför man ju i huvudsak bara råvaror med ett högt kolhydratinnehåll.

    Jag tror att ytterst få av oss äter så kolhydratrik som många forskare vill att vi ska äta. Det är svårt i ett överflödssamhälle att begränsa köttportionerna…Själv är jag svag för gott kött men jag vill veta varifrån det kommer och vem som slaktat. Gillar man sådant kött har man inte heller råd med så stora portioner.

    För mig är energi något oförstörbart som givetvis kan förändras och uppträda i olika former. Och ämnesomsättningen kan variera även om det är lätt att övervärdera den faktorn. Lätt att skylla på dålig ämnesomsättning när du inte riktigt klarar av att äta så smalt som du vill. Och jag är fullständigt medveten om att man får gå många mil för att bränna bort sina kakor. Utan en av motionen och rörelsens största förtjänster är att ämnesomsättningen ökar, du blir varmare och det är lättare att låta bli att äta. Bra för vuxna men ett problem för idrottade barn som har svårt att äta efter träningspass eftersom de känner sig mätta…

    Många fördelar är det trots allt med medelhavskost. Mycket vitaminer, mineraler, antioxidanter och andra sekundär växtmetaboliter, bra fettkvalitet (även om man tror att mättat är ofarligt så finns det inga positiva hälsoeffekter med det…), mycket kostfibrer osv. Sedan är det svårt att komma ifrån de negativa effekterna av rött kött när det gälller cancer (även om jag tror att det till viss del beror på att det röda kött som ingått i studierna varit fetare än det vi äter i Sverige)

    När det gäller mat och klimat är trots allt de stora köttbitarna av framförallt nöt det största problemet. Och visst allt närodlat är inte bäst ur klimatsynvinkel. När det gäller klimatpåverkan av transporter är nog bilen från butik och hem största boven.

    Ska titta på din länkar men än så länge håller jag mig till det gröna och undviker stora mängder fett.

  3. LisaFW Says:

    Jag gick tre år på universitetet och fick i stort sett lära mig att äta mindre fett. Men när jag tittade på forskningen och på hur mina slanka vänner åt fick jag inte ihop det. Idag är jag hemskt glad åt att jag inte tillbringade flera år med att rekommendera patienter att äta en kost de blir sjukare av. (margarin med transfetter och snabba kolhydrater) De fettsnåla kostråden bygger nästan uteslutande på Ancel Keyes epdemiologiska studeier som i efterhand visat sig vara gravt ohederliga. Han uteslöt helt enkelt de länder som inte passade in i hans tes. Bland annat uteslöt han Kreta där de då fick 40% av energin från fett och hade lägst incidens av CHD av alla länder.

    Både WHOs nyliga stora studie och den största genomgången av samtiliga tudier på kostens inverkan på hjärt- och kärlsjukdom visar samma sak: Hög andel fett i kosten påverkar inte bevisligen hälsan så länge du inte äter på tok för mycket mat sammanlagt. Jag har skrivit en massa om detta i min blogg allt eftersom de nya rönen dyker upp.

    Trivs du med att äta mindre fett och håller vikten kan du göra det så länge du tänker på GI.Men hänvisa inte till vetenskap att det är bättre. Vi äter för övrigt stora mängder grönt. Och nötkött äter vi kanske någon gång per vecka. Vad gäller cancerrisken finns endast epidemoplogiska samband och det är svårt att kompensera för övriga livsstilsfaktorer. Många tror att charkprodukter är den stora boven.

    Det som verkligen spelar roll är GI/GL, så att tala om kolhydrater som en homogen grupp är helt enkelt ohederligt i ljus av dagens forskning. Och GI är inte proportionell mot fibermängden.

    Jag undviker inte potatis helt men jag tycker att det är en grönsak bland andra och byter ofta ut den mot andra rotfrukter och grönsaker som har lägre GI innehåller mycket mer näring per mängd kolhydrater.

    På samma sätt är inte alla köttstycken skapta lika vad gäller miljöaspekter. Miljöaspekterna bör dessutom ta hänsyn till mängden av näringsämnen i ett livsmedel och inte beräknas per kilo livsmedel.

    Energi må vara oförstörbar, men hur den utnyttjas i kroppen är en helt annan femma. Kaloribegreppet är förlegat i sin nuvarande form. Det ger en fingervisning och ska användas med förstånd som just ett grovt mått.

    Ja, det har inte varit kul för mig att få revidera alla mina uppfattningar sen universitetet. Men väldigt nyttigt! Jag är ingen anhängare av vulgärvarianten av LCHF, men deras kritik av nuvarande kostråd är tyvärr väldigt träffande.

    PS. Det heter azo-färgämnen inte ACO-färgämnen.

  4. lottabrinck Says:

    Diskuterar vi inte de som äter för mycket mat? Människor som bantar?

    Jag är ingen fantatisk fettjägare. Måtta är alltid bra men fett ger förfärligt mycket energi per gram eller volym på tallriken. Fettkvaliteten är viktig och precis nya rekommendationer från WHO (än så länge har jag det enbart via hörsägen) sätter en gräns på 10 Energiprocent mättat fett. Och, till åtminstone min stora förvåning, särskiljer man inte på naturliga transfetter från mjölkprodukter, kött från idisslare och konstgjorda s.k. delvis härdade fetter!

    Jag tror inte att Mai-lis Hellenius, professor i preventiv hjärt- och kärlsjukvård, skriver under på att fettkvaliteten och mängden fett inte spelar någon för hjärt-och kärlsjukdomar. Henne litar jag på och henens fakta har jag kollat efter bästa förmåga…

    Glykemiskt loaded GL (GI x kolhydratmängd) är förstås det rätta att använda när man pratar ”nyttiga” kolhydrater. Min vurm för fullkorn handlar inte så mycket om GI-värde som att med fibrerna följer vitaminer, mineraler och antioxidanter. Och i alla fall de lösliga fermenbara fibrerna ger bra mättnad.

    Känner ändå liten tveksamhet när det gäller GI/Gl och att det i första hand tycks vara människor som har dålig insulinkontroll som är känsliga för kolhydrater med högt GL. Och pratar man övervikt, diabetes spelar det förstås stor roll men för människor i gemen tror jag inte GI/GL är livsviktigt. På en vältränad människa ser man ingen eller mycket liten skillnad på en måltid med lågt eller högt GI/GL i blodsockersvar.

    Därför tror jag på potatis. Inte friterad och stekt utan kokt, pressad, krossad och ugnsbakad. För även här är mineralhalten (främst kalium) hög och kokt potatis mättar bäst. Dessutom är det spännade med den resistenta stärklesen som omvandlas till smörsyra i tarmen och därmed lindrar inflammatoriska tarmsjukdomar.
    Tror att det är viktigt när man ser på kostråd från andra länder att ha i åtanke hur potatisen äts där.

    Själv har jag varit med så länge att jag minns hur Åke Bruce, redan då näringsexpert på Livsmedelsverket, varande oss för att äta för stora mängder fiber. Jag har filat på omöjliga sjukhuskoster där järnmängden skulle vara 20 mikrogram om dagen och min vegetariska ärtsoppa ansågs för proteinfattig så att den måste berikas med sojabönor…Men att soppan möjligen kunde vara för svårsmält var det ingen som påpekade.

    Inget är nytt under solen och inget förblir för alltid sant. Min ambition har alltid varit att lägga till det nyttiga och därmed peta det osunda bort från tallriken. Sedan har det förstås varierat med åren vad som är nyttigast men att poängtera det gröna har hitintills alltid varit ”rätt”.

  5. AE Says:

    Låter som ett bra tänk – även om jag nu äter kött, men bara närproducerat sådant – lite kräsen och vill väl inte få i mig mer antibiotika än nödvändigt kanske 🙂

    Ha det gott önskar AE på Myplace

  6. LisaFW Says:

    Det mesta av det här är ny forskning och många av dem i gamla skolan har svårt att tänka om. För mig har det varit traumatiskt sen jag läste den här artikeln. Gick totalt i försvarsställning. (Läste originalet i Science men den här är mer lättläst)

    http://www.nytimes.com/2002/07/07/magazine/what-if-it-s-all-been-a-big-fat-lie.html

    Fettkvalitet spelar visst roll, jag har väl aldrig sagt något annat? men om du kikar på den här översiktsstudien så visar den med all önskvärd tydlighet att ”bevisen” för att mättat fett och totala andelen fett eller totala andelen fleromättat fett inte håller. De bygger på gamla dåliga epidemiologiska studierna.

    http://archinte.ama-assn.org/cgi/content/short/169/7/659

    Det som finns bra studier, även interventionsstudier (som har högre validitet), på är att enkelomättat fett skyddar mot CHD. Kolla nu in metastudien, den är svår att säga mot.

    Visst stämmer det att vältränade har bättre glykemisk kontroll. Eftersom större delen av svenska folket inte är vältränat och en mycket stor del har övervikt så kan man inte ge kostrekommendationer för den lilla del som både motionerar och är normalviktig, det är ju inte heller så att det skäl att de ”tål” snabba kolhydrater bättre innebär att det är särskilt bra för dem. Det bästa borde vara både en minskning av snabba kolhydrater och ökad motion.

    Tvärtom är just GI/GL (studierna är gjorda med olika metoder) en av de faktorer som anses bäst bevisade skydda mot CHD. Och äter man en diet med mycket potatis så blir det hög GL. Vi äter också potatis men i betydligt mindre mängder. Typ 1 liten potatis och ett berg av spenat. Ingen mat ska vara förbjuden. Men jag anser att man inte ska lägga alla ägg i samma korg, det finns massor av rotsaker och grönsaker att lägga på tallriken. Gillar man potatis ska man självklart äta det men med potatis på halva tallriken får man inget vidare GL.

    Resistent stärkelse är intressant men det handlar mest om spekulationer och det finns inte så många bra studier som säger att det verkligen är en avgörande faktor. Och den finns inte bara i potatis. och allt fler forskare spekulerar i om ökningen av inflammatoriska tarmsjukdomar har med ökad omega-6-fettsyraintag att göra.

    WHO:s rekommendationer följer tyvärr inte deras egna slutsatser.Om du läser deras översikt av befintliga studier kan du själv se att de inte heller kan hitta stöd för rekommendationen med en begränsning av mättat fett. Gamla hundar etc
    Dessutom kommer nu allt fler studier som visar att de som använder helfeta mejeriprodukter verkar vara friskare och mindre överviktiga (i barnstudien är det ju klart att man kan fråga sig vad som är orsak och verkan men den på äldre män är ju oerhört intresssant). Personligen tror jag att det i alla fall delvis beror på att de får i sig mindre omega-6-fettsyror. (Här kommer ju allt mer intressant forskning.)

    Om du kollar upp några av länkarna så kommer två saker att slå dig. Dels att de som gått på Atkins eller LCHF går ner mer eller lika mycket i vikt och fast de äter ad lib.

    Dessutom att de i många undersökningar förbättrar sina blodfetter mer än på fettsnåla dieter. Blodfettsförbättringen har i små undersökningar även visat sig gälla normalviktiga personer.

    Om du ändå är rädd för måttat fett: Kolla in den ketogena medelhavsdieten som gav otroliga resultat fast försökspersonerna fck äta så mycket de ville så länge de undvek kolhydratrika livsmedel.

    http://www.nutritionj.com/content/7/1/30

    Jag tror inte att ”friska” människor ska äta så annorlunda från överviktiga eller personer med dåliga blodfetter. Bara mindre extremt. (Läs Walter Willet, som visserligen är misstänksam mot mättat fett men har en egen flaska olivolja med sig alltid.) Mer fett åt folket!!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: