Pissaladière dagen efter linssoppans dag

Tack alla som gjort Linssoppans dag till en fest och än en gång visat att linssoppa är läckert och lättlagat. Vad jag förstått av spridda rapporter har vi varit många som kokat linssoppa och ännu fler som njutit en tallrik eller två. 

Riktigt, riktigt många har visat sitt gillade för linssoppa och linssoppans dag på facebook och Twitter. På Kravs facebooksida har över 22 000 visat sitt gillande berättar pressansvarig Kristin Cooper. Det blir svårt att slå till nästa år. Målet är förstås i huvudsak att alltfler ska upptäcka linssoppans gastronomiska och miljömässiga fördelar… Men visst vore det roligt om Linsoppans dag också kunde bli en ny, självklar  matdag.

Ikväll fredagsmyser vi och jag bakar en Pissaladière, en pizza från Provence. Supergod och mycket vacker. Eftersom andra uppgifter kallar är jag lat och hänvisar via direktlänk till mumsmiljömat för sidan och enbart för recept .

Får jag fresta med en bild på den färgsprakande pissaladièren:

 Ps: Gillar du inte ansjovis (skarpsill) – byt till svarta oliver och kapris…

Ekologiska jordgubbar bättre för alla

Att ekojordgubbar är mycket godare vet alla som ätit Tillmans i Grangärde – söta, smakrika och dessutom betydligt mer hållbara än andra.

Nu kommer också spännnade data från Lunds Universitet som visar att ekologisk jordgubbsodling gillas bättre av bina. Hela 45 % av de ekologiska blommorna blev pollinerade jämfört med 17 av de konventionella…

Dessutom är det klarlagat ekologiska jordgubbar innehåller mer antioxidanter.

Så nu är det bara att vänta till sommaren för att kunna jordgubbsfrossa. De importerade som nu finns smakar nada. Så heller vänta på det riktigt goda än slicka sig det halvdana…

Kravmärkt mat ökar

Allt fler, närmare bestämt var femte konsument, vill köpa mer Kravmärkt. Hela 19 % gör det så ofta de kan…Bra förstås men som vanligt är det problem med utbud.

Vi är alltfler som vill äta mer kravmärkt. Visst det är dyrare eftersom produktionen är mer kostsam och dessutom på kravmärkt längs en extra avgift. En avgift som ska betala den merkostnad en särbehandling innebär. Men om en butik säljer mer kravmärkt mjölk än konventionell ska man då fortsätta att betala ”särbehandlingskostnad” till mejeriet för ekomjölk? Borde den avgiften inte ligga på konventionell mjölk? Och när det ekologiska tagit en marknadsandel på 20 % borde då inte merkostnaden sjunka till 80 %?

Och varför särbehandlingskostnad på eko överhuvutaget? Inte betalar jag väl ”särbehandlingskostnad” på andra varor som inte är störst i sitt segment?

Nitrit i skinka ger cancer

Lite lagom efter att julskinkan, julkorvarna är uppätna nås vi av ett nygammalt cancerlarm - mat med processat kött som korv, skinka, leverpastej, bacon ökar riskerna för cancer i bukspottkörteln. Och det är egentligen inte köttet utan tillsatserna, närmare bestämt nitrit som är orsaken. Sedan tidigare är det klarlagt  att nitrit ger mag- och tarmcancer.

Studien har gjorts av docent Susanna Larsson, Karolinska, och är en s.k. metastudie dvs hon har sammanfattat flera olika studier enligt TT. 

För att öka hållbarheten och för att ge korv, skinka den där trevliga rosa färgen som ser så aptitlig ut tillsätts nitritsalt. Och visst är botulinium ett otrevligt bakteriegift och visst kan det finnas i korv och andra charkprodukter men bakterien är vanligare i fisk. Rökta, vakuumpackade  - bakterien växer inte i syre –  fiskprodukter bör vara bra mycket farligare än korv utan nitrit…

Vill du slippa nitrit i din korv? Välj Kravmärkt! Krav tillåter inte nitritsalt eftersom man bedömmer det som en onödig tillsats som används av kosmetiska skäl. Och korven, skinkan smakar lika gott utan men blir inte rosaröd utan ser ut mer som kokt kött.  

Ett annat alterntiv är välja en korv märkt ”eu-ekologisk”. I den korven är nitrithalten nerdragen till hälften och därmed minskar cancerrisken med 50 %. Men färgen finns där och skyddet mot botulism tycks vara tillräckligt. Så varför inte skära ner nitrithalten i alla charkprodukter? 

Så är du rädd om hälsan välj korv, skinka, bacon, pastej som är ekologisk.

Fina fiskar till fest och vardag

Vi är många som längtar efter läckra, lätta fiskrätter till Nyår. Helst färsk och bara lätt stekt/kokt med en ljuvlig sås, sockerärtor, pressad potatis och ett svalt gott vitt vin…Bonterra Chardonnay är ett fanastiskt fiskvin – ekologiskt, biodymaniskt och lite dyrare, 135 kronor flaskan.

Vilken fisk ska man då välja? Häromveckan kom WWF, Världsnaturfonden, med sin nya lista på fiskar som inte är hotade av utfiskning. Och dessutom med en allt längre lista på certificerade fiskar dvs. de som är MSC- eller Kravmärkta. Det går framåt från lista till lista och år från år. Härligt!

Tyvärr berättar man inte om vilka fiskar som innehåller för höga halter miljögifter och inte bör ätas av fertila kvinnor (alla som vill ha barn), ungdomar och barn. Kolla på SLV för detta. Men vad som kan vara bra att veta; Strömming som är fiskad söder om Gävle har sällan skadligt höga dioxinhalter och gös, abborre, gädda från de stora sjöarna Vänern, Mälaren, Vättern och Hjälmaren innehåller inte hälsovådliga halter av kvicksilver.

Östersjötorsk i frysdiskarna

Säga vad man vill om Findus men duktiga är de på att plocka fram MSC märkta fiskar och sälja dem till oss. Tack för det!

MSC märkt innebär att fisken fiskas av uthålliga bestånd och på ett sådant sätt att fisken inte hotas av utrotning. Nu är det förstås inte bara Findus som jag kan tacka för att jag idag kan köpa Östersjötorsk i frysdiskarna. De är också vi konsumenter som vägrat Östersjötorsk i närmare 10 år som kan sträcka på oss; Vår bojkott har burit fångst! Och inte att  förglömma arbetet med begränsade kvoter som skett överstatligt. Tillsammans går det att förändra och förbättra!

Fick i min hand ett paket av just Findus Östersjötorsk (se ovan). Och vad blev det av fiskarna? En ganska oplanerad rätt som jag gjorde enligt följande; 

• Lät fisken halvtina från morgon till kväll i kylskåp. Tog ut framåt middagstid och strödde salt över.
• Värmde ugnen till 225 grader.
• Kollade grönsakslådan; Hittade ett par lökar, en paprika, lite kokta sockerärter och gröna bönor ( det sista från trädgårdslandet vid Fäbodtjärn?), några minder tomater som sett sina bästa dagar…(Bonusmat med andra ord, eller resträtt som somliga hellre säger.) Vad som fanns/finns spelar faktikst inte så stor roll för just detta recept. Men rejält av grönt bör det vara.
• Fräste det gröna frutm tomaterna någon minut i stekpanna. Täckte en hel ugnsform, la på tomatklyftor och en näve svarta oliver.
• Veck ihop/delade de ganska stora torskfiléerna (ca 130 g) och la dem ovanpå det gröna.
• Stekte sedan i mitten av ugnen i ca 15 minuter(kolla att fisken är vit och fast).
• Strödde över strimlat citronskal, svartpeppar och pressade över citron.
• Och till det; fin färsk kokt potatis från, just det; Fäbodtjärn.
• Mums och miljövänligt!

Ps: självklart kan du ta färsk torskfilé eller annan god vit fisk. Men se att den inte är utrotrningshotad. Välj gärna Krav eller MSC märkt fisk. Kolla WWF.s lista.

Pss: Ett utförligare recept kommer på en mat- och miljösajt så småningom…

 

 

 

Mer och mer eko från butik och bolag

Idag skriver Dn om hur vi köper mer och mer ekologiska varor trots bistert ekonomiklimat för många av oss. Tyvärr finns ingen länk till artikeln men vill de inte ha läsare får de väl skylla sig själva; och så upphetsande är inte artiklen att ni ska rusa iväg och köpa ett lösnummer.

Konsumentionen av ekologiskt och kravmärkt har ökat med 11 % det senaste året och utgör idag 4-5 % av dagligvaruhandelns omsättning. Inte illa. Dessutom kommer utbudet av ekologiska råvaror att öka eftersom alltfler djur står i karens skriver KRAV dvs. vanliga konventionella gårdar väntar på att efter en övergångsperiod bli kravcertificerade.

Som konsument och uppfostrad till att prioritera priset när det gäller mat är det lätt att tycka att kravmaten är för dyr. Och dyrare är den. Varför? Uppfödningen av djuren sker mer på deras villkor – längre och obligatorisk utevistelese för alla djur, bättre bete och mindre kravfoder. Ekologiskt och GMO fritt foder, längre karens vad gäller antibiotika och inget konstgödsel är några faktorer som gör odlingen och uppfödningen kostsammare. 

Dessutom lägger alla företag på en avgift på det ekologiska för att transporter och produktion ska kunna särskiljas. Det är kanske rimligt. Men om det ekologiska står låt oss säga för 25 % (vilket ekomjölk gör i många butiker) varför ska då det ekolgiska stå för hela merkostnaden? Och hur blir den dag då det ekologiska är större; får då det konventionella stå för särbehandlingenskostnaden? Varför ska detta just drabba det ekologiska sortimentet? Inte betalar väl de mindre märkena av låt oss säja senap en straffavgift för att de är små?

Hur kommer det sig att ekovin inte är dyrare, eller mycket lite, än konventionellt odlat? Vet ni förresten av ekovin ökningen ligger på hela 41 %!!

För den som ryggar inför det högre priset på eko kommer här några övertalningstips:

• Tänk på att drygt 40 % av matkostnaden idag kommer från från sådant vi stoppar i munnen som inte är mat: dvs läsk, chips, snacks, konditorivaror, glass, godis.
• Statsa på mjölk och mjölkprodukter där priskillanden inte är så stor.
• Byt från giftpotatis till ekopotatis. Potatis är den i särklass mest besprutade råvaran inom svenskt jordbruk. Dessutom klarar kravpotatisen lagringen mycket bättre.
• Välj kravmärkt griskött. Den största skillnaden i smak finns här och den kravmärkta grisen har det så oerhört mycket bättre än den vanliga svenska grisen.
• Morötter, lök, kål, persiljerot, broccoli och andra billiga basgrönsaker som är ekoodlade är ändå mycket billigare än t.ex. bleksiktiga tomater (så här års), påsar med  babyspenat och annat pyntgrönt (kolla kilopriset!), sparris, gurka (bara vatten).
• Portionspriset på en tallrik ekopasta skiljer sig inte mycket från en tallrik vanlig pasta. Det är såsen som belastar pengapungen här.
• Kaffe, te, kakao. Helst ska det förstås också vara fair trade. Finns det något enda skäl till att min lyxkonsumention, i meningen att den inte är nödvändig, ska utsätta arbetare,  bönder och deras barn för livsfarliga kemikalier? Dessutom bedrivs den vanliga giftodlingen som monokultur och förstör framtida odlingsmöjligheter.
• Får du ont i huvudet av vissa viner. Prova ekovin som innehåller mindre svavel och konserveringsmedel. 

Svårt än då? Handla eko varann gång och konventionellet varann. Man behöver inte vara konskekvent.

Fisk i örtsås anno 1982

Satt och bläddrade bland gamla recept och hittade ett som jag själv komponerat 82 till Tidningen Vi!  Är man gammal i gården så är man. Det som verkligen är intressant, är att när det skrevs var  crème fraiche en nyhet på svenska marknaden!  Så ny var produkten att den ännu inte fanns i hela landet.

Idén med själva receptet är man gör en riktigt god, tjock sås och låter bitar av vit fisk koka i såsen. Suveränt då, men också nu.

Det här behövs till 4 portioner: 500-600 g färsk eller fryst vit fisk*, ex. torsk, kolja, hoki, sej, Alaska pollok, 1-2 msk smörolja, 1 dm finstrimlad purjolök, 1 pressad vitlöksklyfta, 3 msk vetemjöl, 2 dl mjölk, 2 dl creme fraiche eller 1 dl vispgrädde + 1 dl torrt vitt vin, 1 dl finhackad persilja  eller 2 ”pellets” hackad spenat, 1 tsk timjan, 1 -1½ tsk salt, 2 krm peppar.

• Gör  så  här: Tina fisken. Antingen över dagen i kylskåp eller snabbt i saltat vatten ( 1 timme i 1 liter varmt vatten+ 1,5 msk salt). Eller torka av den färska fisken.
• Skär fisken i 2-3 centimeter tjocka strimlor.
• Hetta upp smöroljan i en gryta som rymmer hela rätten. Fräs den finstrimlade purjolöken och den pressad vitlöken lätt.
• Pudra över vetemjölet, rör npga om och späd med mjölk. Låt koka upp under omrörning.
• Rör ner creme fraiche, hackad persilja och timjan. Koka upp och smaka av med salt och peppar. 
• Lägg i fisken. Koka åter upp och låt koka 1 minut.
• Lägg på lock och låt stå på skärbräda och efterkoka i 5-6 minuter tills fisken är genomkokt.
• Servera med gröna ärter eller bönor, kokt pressad potatis eller kanske kokt bulgur.

* Alla uppräknad fiskar finns antingen MSC – eller KRAV- märkta

Tips: Istället för persilja vitlök smakar förstås fisken gott men mycket annorlunda med dill och riven pepparrot.

Fisk för gott miljösamvete

Bland de sorgligase som inträffat i vår miljö är den hotande utfiskningen av haven. Många arter håller på att försvinna på grund av okontrollerat rovfiske.

Det finns dock fisk som man fortfarande kan äta utan dålig miljösamvete. Välj Krav eller MSC märkt fisk (den med den lilla blå fisken). Och numera hittar man faktiskt en hel del schysst fisk i våra fiskdiskar och även bland djupfrystsortimentet. Som vanligt är Världsnaturfonden WWF den som är bäst att informera i fiskfrågan.

Vill du ha tips på frysta, förpackade fiskar och fiskrätter som finns i våra frysdiskar i hela landet! Följ denna länk.

Förbjudet att välja närodlat?

Det är förbjudet för kommuner att kräva närodlat och svenska djurskyddsregler när de upphandlar livsmedel. Trist.

Alla större upphandlingar inom den offentliga sektorn måste gå ”via” Bryssel och det är Eu som bestämmer vilka kriterier som får efterfråga. Och det är alltså inte lagligt att efterfråga när- eller lokalodlat, korta transporter, nyskördat eller att äggen eller köttet producerats enligt de minimikrav som finns inom svensk djurskyddslagstiftning. Detta strider mot konkurrenslagstiftningen har olika kommuner fått erfara som t.ex Rättvik. Hur går det för Mellerud? Däremot är det okey att kräva ekologiskt producerat om det är certificerat enligt t.ex. KRAV eller Eu-ekologisk. Tack för det.

Fyra frågor ställer jag mig:

1. Är det inte ännu mer orättvist att alla privata skolor, vårdhem osv. får kräva närodlat och svenskt. Och på så sätt kan erbjuda bättre mat och därmed kan konkurrera ut sina kommunala rivaler?
2. Varför måste vi i Sverige alltid vara bäst i klassen och följa EU-s alla regler?
3. Hur har EU och statsmakterna tänkt sig att vi ska uppfylla miljö- och klimatmålen om den offentliga sektorn inte får ställa krav på detta?
4. Om nu svenskt jordbruk vill vara med i EU och ändå strävar efter att få sälja mer mat i Sverige. Varför ställer man inte om till KRAV?