USA liksom Kanada höjer de rekommenderade dagliga intaget av Vitamin-D till hela befolkningen. Barn över 1 år liksom vuxna bör få i sig 15 mikrogram medan äldre bör komma upp i hela 20 mikrogram. Dessa nivåer är dubbelt så höga som de svenska rekommendationerna . Även Finland har skärpt sina krav. Idag rekommenderar Finland att alla barn upptill 18 år dagligen tar tillskott av Vitamin-D. I Sverige gäller rekommendationen upptill 2 år!
Svenska Livsmedelsverket menar att det inte finns någon Vitamin-D brist i Sverige samtidigt som man medger att inga undersökningar har gjorts på vuxna de senaste åren…Hos barn vet man att ju yngre barnen är desto bättre Vitamin-D status har de. Troligtvis p.g.a av de obligatoriska D-dropparna.
Nu är ju brist en sak medan optimalt intag är något helt annat. Nya rön kommer ständigt om Vitamin-D stora roll. Som en av få ämnen spelar D en stor roll ända ner på DNA nivå. Tillsammans med Vitamin A, zink är Vitamin D aktivt i cellkärnan. Därför är det inte så underligt att D kopplas ihop med en lång rad sjukdomar och tillstånd.
Visst har Vitamin D avgörande betydelse för mineraliseringen av skelettet och kalciumupptaget. De motverkar benskörhet och rakitis. De Nordamerikanska rekommendationer säger emellertid inget om ökat kalciumintag utan menar att Vitamin-D intaget är det viktigaste. Nya rön antyder också att vitaminet spelar roll för en lång rad sjukdomar som cancer (främst colon, bröst), autioimmuna (ex reumatism), allergi , depressioner, autism, MS, demens, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes m.m.
Smittskyddschefen och läkaren Annika Linde rekommenderade också i direktsändning i radio Vitamin-D framför C för att skydda sig mot svininfluensan. Immunförsvaret behöver Vitamin-D.
Viktigaste källan är solens (få solarium funkar) UVB strålar. Men det är bara sommarhalvårets sol mitt på dagen som ger Vitamin-D. Under vinterhalvåret får vi lita på förråden, maten, berikningen och extra tillskott. Jag är verkligen ingen förespråkare av kosttillskott men Vitamin-D tror jag på och kompletterar med.
Varför klarade vi oss förr då? Dels var det många som inte fick tillräckligt mycket och led av krumma ben, trånga bäcken. Många som klarade sig arbetade utomhus. Vanlig mat var olika typer av fisk. Inte bara fet strömming, sill, makrill, lax utan även insjöfisk har det visat sig är bra källor. Hos kor som betat färsk gräs innehåller mjölken mer Vitamin D än hos kraftfoderfödda kor. Ägg är en annan skaplig källa medan enda vegetabiliska källan är svamp som vuxit i solsken.
Slutsats: Var ute mycket under sommarhalvåret. Satsa på lunchpromenad. Tag ett tillskott av Vitamin-D på vintern om du inte så gott som dagligen äter fisk. Särskilt viktigt för unga, äldre och mörkhyade! Välj berikade margariner (gäller även bregott), mjölk (de magra och svensktillverkade) eller berikade växtdrycker typ havremjölk. Ett ägg är aldrig fel heller.
Och var inte rädd att överdosera. Först när vi närmar oss 100 mikrogram om dagen börjar de bli fara på färde. Rikta in dig på de nordamerikanska värdena och följ Finlands råd vad det gäller barnen och ungdomarna .
