Fiskolja bra mot babyeksem

Nu har den kommit sammanställningen som visar att fiskolja (dvs. i kapselform) under senare delen av graviditeten ger mindre risk för barnet att få eksem och allergi. Sammanställningen bygger framförallt på australiensiska undersökningar men även svenska finns. Linköpings sjukhus har gjort ett antal studier om att långkedjiga Omega 3 fettsyror ger ett visst skydd.

I Linköping rekommenderar man framförallt att den blivande modern äter mycket fisk och då helst fet fisk. Samtidigt uppmanas blivande mammor att minska på solros-, soja-, majs- och andra oljor med hög halt Omega 6. Balansen mellam Omega 3 och Omega 6 är också av betydelse för immunförsvaret. Så raps- och olivolja med mer Omega 3 är bäst i matlagningen…

När gäller kosttillskott av fiskolja kan det vara bra attt veta att dyraste kapslar inte är bäst. Jana Pickova, professor på SLU  uppmanar alla som vill köpa fiskoljetillskott att kolla mängden och inte bara välja dyrast. Viktigt är också att kolla sista förbrukningsdag. Har fiskoljan härsknat, vilket den gör med tiden och om den utsätts för syre, funkar den inte. Fiskoljan i kapslarna ska inte lukta fisk! Förvara fiskoljan mörkt och gärna svalt.

Den rekommenderade dagsdosen inom EU är minst 250 mg av Omega 3 fettsyrorna DHA och EPA för gemene man. Gravida i Linköpingstudien fick fiskolja motsvarande 100 g lax om dagen dvs. 1000-1500 mg Omega 3 totalt varav hälften ungefär är DHA och EPA. Och det är ju just DHA + EPA man är intresserad av även om alla Omega 3 fettsyror kan bygga dessa långkedjiga skyddande fettsyror i kroppen.

Här finns en lång lista på mängd Omega 3 i olika fiskar. OBS värdena kommer från USA och stämmer vad gäller sill och makrill inte riktigt med ”våra” fiskar. Dessutom har man listat ett antal fiskar man inte ska äta som gravid. Här finns en annan lista som är mer anpassad till svenska förhållande. Tänk på att den odlade norska laxen ofta innehåller mer än den viltfångade eftersom den är fetare. Och att ett par bitar sill eller en makrillmacka om dagen ger ett mycket bra tillskott. 

Så rådet är för alla: Mer fet fisk och byt soja-, solros-, majsolja mot raps- och olivolja. Är du vegetarian finns algolja med långkedjiga DHA och EPA. För övrigt finns bara DHA/EPA i fisk, skaldjur och modersmjölk (+ modersmjölksersättning).

Pangasisus inte alltid pangfisk

Pangasisus, eller hajmal,  är en relativt ny fiskart i våra frysdiskar. Vit, mild i smaken och med ett lite löst fiskkött som vinner på att rimmas. Tycker inte att den kan ersätta torsk som många vill hävda.

Pangasisus är odlad fisk och kommer ofta från Vietnam, Kina. Många gånger är odlingen under all kritik. Stor användning av antibiotika, smutsigt vatten med rester av bekämpningsmedel, mineraler, bakterier. Det är synd att odlingen ofta är en miljökatastrof. Särskilt med tanke på fiskens förutsättningar.

Pangasisus är en växtätare tillskillnad från t.ex. lax, regnbåge, röding, torsk. Den klarar sig alltså på enbart vegetabiliskt foder och behöver inte fiskmjöl för att växa! Och troligtvis är det väl så att den med sesamfrö i fodret kan bygga upp långa Omega 3 kedjor på samma sätt som lax kan. De enda svenska fiskar som kan bygga långa Omega 3 fettsyror från annat vegetabiliskt foder är annars Harg och Mört.  

Pangasisusen borde också som alla fiskar vilka lever nära ytan innehålla bra med Vitamin-D. Har sällan med fetthalten att göra. Är det någon som har uppgifter om detta vill jag veta! En fördel med pangasisusen är att den är framavlad för att passa i fiskodling. Fiskodling i risfält och de olika floddelta är verkligen inget nytt i Vietnam, Kina utan frågan om tusenåriga traditioner.

Den mesta fisken vi idag äter är odlad och enbart 50 % av all odlad fisk som äts i Europa kommer från vår världsdel eller USA. Oavsett om vi gillar odlad fisk eller inte så hör den framtiden till. Och ofta äter och lever den odlade fisken  i högre grad efter sin natur än vad våra kor, grisar och kycklingar gör. Det gäller åtminstone den atlantiska odlade laxen och våra odlingar av Regnbåge enligt professor Jana Pickova på SLU.

Fiskodling kan faktiskt vara ett sätt att återuppliva döda näringsfattiga fiskevatten (sid 20) och ”återuppliva” den ursprungliga fiskfloran. Spill och gödsel från fiskodlingar kan ge mat åt de ursprungliga fiskarterna. Bland annat har det gjorts spännade försök med detta i vattenmagasin och uppdämda dammar till vattenkraftverk .    

Åter till min pangasisus i pannan. I senaste Mersmak berättas om fiskodlingsföretaget Binh Nan Seafood i Mekongdeltat som Lobster tar sin pangasisus från. Deras firre tycks vara ganska schysst! Allt enligt Louise Ungerth, konsumentföreningen Stockholm. Louise litar jag på.

Så kan Lobster fixa ett schysst pangasisus så kan väl alla andra  det också? Var krävande konsument! Kräv miljöcertifikat, kontroll av Världsnaturfonden och anständiga förhållanden för arbetarna.

DHA & EPA halter i fisk

Funderar du på att ta fiskoljekaplar? Satsa på fisk istället.

Fisk och fet fisk är största och bästa källan av DHA&EPA och kan egentligen aldrig ersättas med fiskoljekapslar. En stor fördel med fisk är att det mättar och det gör inte kapslar. Äter ni fisk så ”slipper” ni äta fet, köttsnål korv och andra onyttigheter.

Tänk också på att det är inte bara i fet fisk som det finns DHA&EPA. Här kommer en färsk lista på de senaste analyserna över mängderna.

• Så här mycket Omega-3 (inkl. DHA +EPA) innehåller 100 g (benfri) av:
• Lax, atlantlax odlad: 2,1 – 2,7 g *
• Lax, kallrökt: 2,3 g
• Lax, varmrökt: 1,6 g varmrökt lax
• Sill, strömming: 3,5 g
• Regnbåge (kallas också regnbågslax), norskodlad: 2,9 g *
• Regnbåge, annat ursprung: 1,9 g
• Regnbåge, kallrökt: 2,2 g
• Makrill: 2,9 g
• Skarpsill, (sardiner, ansjovis, brissling): 2, 6* -3,5 g
• Röding: 1,8 g
• Rödspätta: 0,8
• Braxen: 0,8
• Karp: 0,7
• Öring: 0,6 g
• Skrubbskädda (flundra): 0,6 g
• Gös: 0,5 g
• Sik: 0,5
• Alaska Pollok: 0,4 g
• Blåmussla: 0,4 g
• Abborre: 0,3 g
• Hoki: 0,3 g
• Sej: 0,3
• Torsk: 0,3
• Räka, nordhavs: 0,2

  Uppgifterna kommer från Svensk fisk, Statens livsmedelsverk och * är färska analysresultat från Jana Pickova, professor i livsmedelskunskap, SLU 

Odlad fisk bättre än vild?

Rykten går om att den odlade fisken, framförallt den norska laxen inte innehåller så mycket långa Omega 3 fettsyror (EPA + DHA) som tidigare. Att den är ett mycket sämre än det vilda laxen.

För det första den vilda arktiska laxen är på många håll utfiskningshotad och i våra svenska vatten innehåller den väldigt mycket av olika miljögifter, i första hand dioxin och PCB. Så höga halter att den inte längre kan ätas ohämmat av gravida, ammande och små barn.

När det gäller omega 3 halten kollar jag som alltid med professor Jana Pickova på SLU, expert på fett och djur-/fiskuppfödning. Vad hon inte vet är inte värt att veta. Återkommer mer exakt om hennes  tankar och slutstatser inför dagsläget och framtiden. Men vill länka till den visserligen 3,5 år gamla artikel i DN. Där Jana Pickova klart deklarerar att odlad norsk lax är nyttigast och har högst halt långa Omega 3 fettsyror. ”Den har mer än dubbelt så mycket omega-3-fett som den vilda laxen.  - Det beror på att den är så mycket fetare än den vilda laxen, säger Jana Pickova”.

Artikel länkar också till den ”Jama studie” som visar hur nyttigt det är med fisk.

Ps. För övrigt är Life annonsen som säger att halten omega 3 har halverats anmälts till konsumentombudsmannen för osaklighet. Övriga annonser i serien har Livsmedelsverket anmält.