Nya diabetesråd

Äntligen kommer SBU:s (kunskapscentrum för hälso- och sjukvården) nya råd vid diabetes eller? Än saknas mycket forskning menar Kjell Asplund, professor och ordförande i kommittén som granskat kostråden vid diabetes och deras vetenskapliga underlag

Mycket har antagits och de råd som getts har inte alltid haft så hög vetenskaplig höjd som är önskvärt. Kanske beroende på ”att mat kan inte bara mota utan även bota” är ett realtivt nytt sätt för medicinare att se på mat och sjukdom…  Nutritionsforskning vad gäller människor är ungt som en tung vetenskaplig disciplin. 

Lyssnar man inte bara på radiointervjuer med Kjell Asplund utan också kollar vad SBU egentligen skrivit ser man att råden trots allt inte har ändrats så mycket. Det som är nytt uttrycker SBU så här: ”Vid typ 2-diabetes har lågfettkost respektive måttlig lågkolhydratkost likartade gynnsamma effekter på HbA1c (”långtidssockret”) och kroppsvikt”.  Och i samma andetag erkänner de att det inte finns tillräckligt med stora och framförallt långa studier av LCHF eller liknande regimer för att kunna rekommendera det rakt av vid diabetes typ 2.

Mer intressant är vad man trots allt tycks vara ense om: Mycket grönsaker, baljväxter liksom fisk tycks det finnas ett visst vetenskapligt stöd för att rekommendra vid diabetes!  Alltså tillskillnad från annan mat.

Och så är det förstås nyttigt med ett (två för män) litet (1½ dl) glas vin om dagen.  Mindre kontroversiellt men likvärt nytt är nog att rekommendera minst 2 koppar kaffe om dagen.

Viktigast av allt är dock: Gå ned i vikt. Det är den viktigaste förutsättningen för den som vill leva bra trots diabetes typ 2.

Sugen att läsa hela rapporten och se vilka som medverkar? Gå hit.

Ps. I Vetenskapens värld P1 medger Kjell Asplund också att vegetarisk mat kan vara bra vid diabetes typ 2.

Se upp med saltet

Högt blodtryck är en s.k. livstilssjukdom som många drabbas av. En miljon svenskar och runt 40 % av alla över 60 har för högt blodtryck. Undersökningar har också visat män runt 20-30 år som äter mycket snabbmat från t.ex. hamburgarrestauranger och färdig mat från butiker riskerar, om de inte redan har, högt blodtryck. En avgörande orsak till högt blodtryck är salt. För mycket salt höger blodtrycket och att minska sitt saltintag med cirka 50 % är kanske det mest effektiva sättet att sänka skadligt högt tryck. 

Hur minskar man då på saltet? Och vilka livsmedel innehåller salt? Först av allt: 70-75 % va saltet i svenskens mat har industrin tillsatt! Det färdigmaten från snabbmats- men också lunchrestauranger som är saltast liksom den frysta eller kylda från butiken som är salt, för salt. De enskilda livsmedel som innehåller mest är salt sill, rökt och gravad fisk, kaviar, olika charkprodukter (t.ex också färdiga köttbullar!) men även ost och bröd innehåller förvånandsvärt mycket salt. När det gäller färdigmat kan nyckelhålet hjälpa till. Nyckelhålsmärkt färdigmat får inte innehålla mer än 1 % salt.

  Dessutom ska man förstås vara försiktig med saltningen av maten i hemmet. Salta aldrig utan att smaka först! Och tänk på att det är bättre att salta i underkant vid tillagningen och salta lite extra vid bordet istället. Maten upplevs saltare om man får ”fria saltkorn” på tungan. Salt är visserligen en smakbärare, det höger andra smaker, men man kan ganska lätt vänja sig av med salt smak. Efter en tid behövs inte så mycket salt för att ge tilräcklig med sälta. När grönsaker inklusive potatis kokas behövs inte salt i kokvattnet. Först av allt är grönsakerna så smakrika att de sällan behöver extra smak och dessutom har saltet den trista egenskapen att den drar ut det nyttiga mineralet kalium ur grönsakerna. Kalium sänker blodtrycket och behövs för balansera natriumet, den skadliga delen av salt (=natriumklorid).  

En annan väg att sänka eller hålla sitt tryck i schackt är att äta mer frukt och bär, grönsaker av alla slag, fullkornsprodukter, nötter och frön. Alla dessa livsmedel innehåller mycket kalium och magnesium som stärker hjärt- och kärlhälsan genom att blandat annat sänka trycket.

En väldokumenterad ”blodtryckskost” är DASH metoden där  man förutom minskat intag av natrium förepråkar ökad intag av kalium, magnesium och kalcium. Kalcium finns i mejeriprodukter (dock inte särskilt mycket i keso) och framförallt i magra varianter (som DASH rekommenderar) men också i gröna bladgrönsaker, baljväxter, lever och skaldjur, nötter och frön, torkade nypon och fikon.

Låter detta med DASH och äta för att sänka trycket intressant? Mer info och många recept finns i min bok med kardiolog Karin Schenk-Gustafsson: Högt blodtryck – Må bra och ät gott, Prisma. 

Mer om salt och bordskick hittar hos Dn och Magdalena Ribbing.