Styckningsdelar inget för Jordbruksverket

Besökte den förträffliga konferensanläggningen Hooks Herrgård i fredags. Visserligen bara för en mycket bra lunch på väg till lilla C. i Malmö; mycket prisvärd buffé med sill- och smörgåsmatsbord, två huvudrätter och desserter; tiramisu, chokladmousse och hemgjord ostkaka…

Samtidigt svämmades restaurangen över av anställda på Jordbruksverket och jag kunde inte låta bli att överhöra en delikat diskussion mellan några anställda. Frågan gällde vad som menas med flapstek. Ingen styckningsdel som visserligen finns på svenska kor men kocken menade förmodligen det amerikanska flap steak. Jordbruksverkarna förklarade självsäkert för den frågande kollegan att det var innanlår; Fel, en flapsteak kommer närmast från det vi kallar högrev… Och tittade man närmare på köttskivorna var de smala, grova och inte vackert runda och fintrådiga som är kännetecknet för innanlår.

Själv hade jag precis förklarat för H. att jag trodde det var Flanskstek eller möjligen luffarbiff…Kändes jättebra att var bättre på svenskt kött än jordbruksverket…

Viktigast av allt är ändå att Hooks herrgård har en mycket god lunch som är väl värd den lilla extra vägen som det innebär att åka över Hook istället för att bara dundra vidare på E4  söder om Jönköping.

Dagens matordish

Apropå Babel, Jonas Hassen Khemiri och nyord eller rättare matmeningar. Förr var det köksfranska som gällde i matbranschen numera ser det ut så här på Kungsholmsgatan i Stockholm:

”Stor latte to go” - Fyra ord och tre språk, inte illa. 

Och så snackar de om förflackningen av svenskan i förorterna…

Ingen rabarber i mars

Läste utmärkta Elin Peters i DN lördag men när det gäller rabarber har hon fel; det finns ingen klimatsmart svensk rabarber i mars. Visst kan du hitta den vackra röda israbarbern men den är växthusodlad och inte från Sverige.

Just denna tid på året är det som svårast med färska grönsaker och färsk närodlad frukt. Medelhavsodlat och på friland är ofta bästa klimatval. Transporterna, så länge de inte är med flyg, kräver trots allt mindre energi än uppvärmda växthus oavsett om dessa ligger i Sverige eller Holland… Glöm inte heller bort rotfrukterna.

Vad ska man välja då: Här kommer två tips var du kan hitta fakta:

Naturskyddsföreningens Gröna Guide. och på ”min” Mumsmiljömat.se.

Kravmärkt mat ökar

Allt fler, närmare bestämt var femte konsument, vill köpa mer Kravmärkt. Hela 19 % gör det så ofta de kan…Bra förstås men som vanligt är det problem med utbud.

Vi är alltfler som vill äta mer kravmärkt. Visst det är dyrare eftersom produktionen är mer kostsam och dessutom på kravmärkt längs en extra avgift. En avgift som ska betala den merkostnad en särbehandling innebär. Men om en butik säljer mer kravmärkt mjölk än konventionell ska man då fortsätta att betala ”särbehandlingskostnad” till mejeriet för ekomjölk? Borde den avgiften inte ligga på konventionell mjölk? Och när det ekologiska tagit en marknadsandel på 20 % borde då inte merkostnaden sjunka till 80 %?

Och varför särbehandlingskostnad på eko överhuvutaget? Inte betalar jag väl ”särbehandlingskostnad” på andra varor som inte är störst i sitt segment?

Skilj på laktosintolerans och komjölksallergi!

Kommer just från ett intressant pressevent med Alpro Soya och Grayling. Alpro Soya lanserar en ny revoltionerande vispbar sojagrädde-Alpro Airy & Creamy .

Supergod som jag skrev om tidigare här. Capris 19 kronor för 250 ml. Obs Airy & Creamy passar inte i varma rätter utan ska vispas. Fetthalten är 26 % mot vanlig vispgräddes 40 %.

Men förstår inte att det ska vara så svårt att skilja mellan komjölksproteinallergiker och laktosintoleranta.

• För det första: Det finns inget som heter mjölkintoleranta  och inte heller laktosallergiker.
• Komjölksallergi är något som man kan födas med och innebär att man inte tål någon form av komjölk, oftast inte heller annan djurmjölk, oavsett om det är i form av mjölk, yoghurt, smör eller ost. Modersmjölk går bra. Den allergin beror på att kroppen bildar antikroppar mot mjölkproteinet. Runt 2 % av alla svenska barn är komjölksallergiska vid födseln. De allra flesta har en allergi som går över med åren…
• Laktosintolerans beror på att man inte tål laktos, mjölksocker. Man saknar eller har för lite av enzymet laktas som finns i tarmen hos alla nyfödda. Laktosintolerans är ingen allergi eftersom inte antikroppar är inblandade. Som laktosintolerant klarar man att äta smör, hårdost och många dessertostar samt även fetaost.
• Världsvitt sett är de allra flesta vuxna laktosintoleranta då enzymet laktas försvinner med början i tidig skolålder. Men vi här i norden är en mutation som har kvar enzymet i vuxen ålder och därmed förmågan att dricka mjölk..
• Några av oss har inte denna förmåga. Närmare bestämt är vi 14 % av hela svenska befolkningen som inte tål laktos. Enligt siffror från Örebro Universitet.
• Till sist: att få i sig laktos om man är laktosintolerans är inte speciellt farligt; magen gör uppror. Komjölksallergiska däremot kan bli livsfarligt och akut sjuka om mjölk kommer i deras väg. Mjölk för komjölksallergiska kan vara dödande.

Så snälla alla mat- och hälsodebatörer, informatörer lär er skilja på orden.

Dödligt att äta vegetariskt en gång i veckan

Nu mobliserar köttförfrossarna mot Meatfree Monday: de hörs även i radio och Tv.

En moderat riksdagsman säger i Studio 1 att vi ska kritisera Kina som ökar från 4 till 51 kilo och inte svenskarna som succesivt ökar köttportionen år från år och hamnar bra mycket högre än Kina. Vi åt 43,8 kg* 1990 och 82,6 kg* år 2010. Nästan en fördubbling och ökning  med 40 kilo på 20 år… Hoppas han får bassning av sin partisekreterare Sofia Arkelsten som alltid brukar framföra vikten av vegetarisk mat.

Förstår inte oron över att svenska barn och vuxna ska tvingas äta vegetarisk en enda måltid i veckan. Är det någon som verkligen tror att våra barn svälter ihjäl av en köttfri måltid?  Och  varför tror köttfrossarna att alla barn hatar vegetarisk mat? Jag undrar hur många barn som väljer bort vegetarisk lasagne för en korv av tvivelaktig kvalitet?  Vad tror köttförsvararna  att svenska skolbarn egentligen får för kött på sina tallrikar?  Den minimala pengen som avsätts för skolmat räcker inte till kött av hög kvalitet 5 dagar i veckan.

För övrigt: I stora delar av världen lever många med högst en köttdag i veckan – och det är inte detsamma som svält. Rejäla portioner av baljväxter är viktigare för proteintillförseln än dyrt kött.  Att inte äta kött är den vanligste dieten om man räknar världsvitt.

Njuter själv gärna av en god bit kött, en schysst korv, en läcker skiva lever men förstår inte att det blir godare ju mer och oftare man äter kött. Men köttbiten på min tallrik  ska komma från ett djur som varit lyckligt så länge det levt. Kallar mig  kravvegetarian. Mindre mängd men endast kött från betande tama och vilda djur samt frigående kycklingar tror jag är det bästa klimat- och miljövalet. Och det mest kulinariska.    

Ps. 70 % av allt svenskt nötkött kommer från ungnöt som inte omfattas av betestvånget – De kan i teorin leva hela livet  inomhus och bara se solen på väg mellan ladugårdsporten och spången upp på slakteribilen.  

* Benfri vikt och inklusive kyckling enligt Jordbruksverket.

Närodlat eller ekologiskt – Vad väljer du?

Är så trött på snacket om närodlat kontra ekologiskt. Jag vägrar att köpa svenskt bara för att det är svenskt. Det måste finnas ett rimligt utbud för att jag ska prioritera svenskt och det ska allra helst vara ekologiskt. Det är därför som jag väljer importerade bönor framför svenska bruna. Väljer bort svenska tomater framför importerad fänkål och zucchini. Är övertygad om att ”giftfritt” är viktigare än svenskt för världens framtid. 

Om svenskt jordbruk bara kan producera vete med taskigt protieninnehåll (som inte duger till bröd, pasta och bulgur), gula ärter och potatis, morötter, vitkål för vinterlagring tar jag mig rätten att välja bort det svenska. Och istället köpa pasta, gryn av hög kvalitet, bönor och linser i många färger och importerade frilansodlade grönsaker med mycket gott samvete. Gärna närodlat men inte för att subventionera och underlätta att svensk jordbruk och trädgårdskötsel (om den finns fortfarande) ska fortsätta i samma banor; mesta möjliga vinst till brukarna oavsett kvalitet och utbud. Det är ett giganskt lurendrejeri att få enskilda konsumenter att tro att det deras ansvar att rädda svensk jordbruk egenom att välja svensk i första hand, oavsett kvalitet och odlingsmetod. Kolla bara vem som driver frågan och vem som tjänar på det.

Och varför innebär Matland Sverige enbart att antalet dyra restauranger, tillverkare av feta festostar och söta marmelader ökar? Varför handlar inte satsningen om bra mat för gemene man? Ska inte den svenska jorden i första hand användas till odling av hälsosamma och läckra råvaror med stor variation? Som ger mat som vi svenskar vill ha på bordet varje dag. Jordbruk handlar inte bara om att ge försörjning åt bönder utan uppgiften är också att förvalta jorden rätt och producera mat som ger hälsa och god smak.

En lång rad av importerade livsmedel skulle kunna odlas och produceras i Sverige och det är inte konsumenternas fel att så inte görs;  bönor, linser och ärter (inte bara gula), goda hela gryn typ kamutvete, bulgur, couscous, frysta bär och grönsaker av alla slag, savojkål (tål kyla bättre än vitkål), päron, plommon (även torkade), nypon, fänkål, hasselnötter, pumpafrön kan mycket väl odlas i Sverige…Och listan skulle kunna göras oändligt lång. Något för Jordbruksverket och Eskil Erlandsson med sitt Matland att ta tag i!    

Transporterna är inte den största energislukaren vad gäller matproduktion utan det är framförallt odlingen som kräver mest energi. Och Sverige är inte ledande vad gäller energismart livsmedelsproduktion, snarare tvärtom. Mest energi av allt kräver köttproduktion. Bönor, linser, ärter är alltid ett bättre val ur energisynvinkel än animaliter. Grödor odlade i uppvärmt växthus (t.ex. svenska, holländsak) är ett undantag. Och vill du göra något åt transporterna är det dina egna bilresor fram och tillbaka till butiken och inte importen av grönsaker som är det största problemet. Färre matlador och fler butiker där människor bor.

Det trevliga med köksväxter är att de kräver mycket lite mark men det besvärliga är att de kräver mycket arbete. Ett problem men kan forskare och smahälle konstuera bilar, mobiler och kärnkraftverk måste det väl finnas kunnande för att kunna lösa detta problem.

Coop; jag blir så arg och besviken

Menar ni verkligen något med ert ansvar för miljön: att förmedla ekologiska varor till rimligt pris och motverka matsvinnet?  Eller är bara Coop Kista ett dåligt undantag.

Låt mig förklara min klagan. Handlar för veckan som kommer. På filhyllan har 50 % av Änglamarksfilen ”Bäst före datum” igår. På frågan varför man inte sänker priset någon dag i förväg svarar personalen:

”Vi vill inte ha röda lappar i mjölkdisken” . Nähä, men att slänga bra mat är okey. 

Går vidare till kaffehyllan och sträcker utan handen mot ett paket Café Organico – kaffet som vi handlat i säkert 25 år och som var ett av de första ekologiska och fair trade märkta kaffesorterna i handeln. Ryggar tillbaka för priset. Inte för att det dyrare än vanligt kaffe men att det kostar 10 kronor mer per paket än exakt samma kaffe på Coop Forum. Trodde att Fair Trade betydde: Schysst betalning till bönderna och inte en möjlighet att utnyttja kundernas goda vilja.

Jag skulle kunna räkna upp massor av gånger då det inte funnits ekologisk potatis, bananer eller annan frukt trots att man skriker ut med jättelika bokstäver i skyltfönstret att man är:  Bäst på Ekologiskt.  

Och varför skryter man med fiskdisk när man varken har plats eller tillåtelse att rensa fisken man säljer? Hur många ställer sig att ta ur, fjälla och filea en svensk insjöabborre en vanlig fredag i november. Verkligen inte lätt att välja miljö- och klimatsmart. Hur många väljer inte istället spättafiléer.

Jag har klagat massor av gånger över Coop Kista och aldrig fått någon respons från något håll. Är det ingen som bryr sig om en vanlig trogen konsument? Jag svär ständigt över hur Coop hur slaktat en bra butik och fått en jourbutik som ungdomarna döpt till ”Seven eleven” efter som det mest finns chips och läsk. Så långt vill jag inte riktig gå men det bristfälliga sortimentet har tvingat oss att ta ut bilen och handla i köpcentrum någon mil bort istället för att ta cykeln till närmsta butik. Förresten är det inte riktigt tänkt att man ska handla mycket på Coop Kista. Glöm veckohandling. Det finns inte alltid manuel kassa och i självbekäningskassorna kan man handla högst 2 kassar… 

Vad jag själv handlade just idag? Bland annat ekologisk entrecote med bäst före datum idag. Lagom stora skivor, härligt marmorerad och med röd lapp. Samtidigt som jag undrar: Var finns den gamla hederliga koopertiva rörelsen vars uppgift var att gynna konsumenterna.

Kostråd för hållbar utveckling; Vem driver frågan, egentligen?

I en stort anslaget inlägg på SvD Brännpunkt ”Vi sprider kostråden som regeringen stoppade” menar organisationerna Naturskyddsföreningen, ABF, Sveriges Konsumenter, tankesmedjan Dyrare mat.nu att de är drivande i frågan om mat som är hållbar: dvs klimatsnål och miljöskonsam och dessutom är hälsosam för det stora flertalet.

Stämmer det? Är de verkligen drivande? Visst de ger möjlighet att läsa matvalen i orginal men Översvämmas deras tidningar och hemsidor av tips på klimatsmarta livsmedel? Delar de generöst med sig av recept som både är hållbara för världen och den enskilde: Livsmedelsverket klimatsmarta livsmedelsval följde ju också livsmedelsverkets allmänna råd om vad som är näringsriktigt…Det räcker inte med teori. Praktiken, mina vänner, det är den som betyder något. Inte vad vi säger utan vad vi gör.

Det är verkligen inte lätt att skapa recept som är klimat-och miljövänliga, följer de nordiska näringsrekommendationerna och dessutom är riktigt läckra. Tips på små sallader toppade med nötter eller pasta med pesto gills inte. Det är inte mat som man kan livnära sig på i längden. De ger varken tillräckligt med energi eller näringsämnen. På samma sätt som mysiga grytor med stora portioner kött (även om det är från betande djur) eller gratänger med många nävar ost (även om det är västerbottenost) inte är bra val eftersom de varken är klimatsmarta eller nyttiga.

Fler bra recept med baljväxter, närodlade rotfukter och frilandsodlat grönt behövs. Tips på hur man kan skippa ris till förmån för annat spannmål; ris är ju den i särklass mest klimatbelastande spannmålet, i klass med kyckling och fläskkött. Och var finns infot om att vi köket slösar med massor av energi; ugnen är en stor bov. Vem driver frågan om etableringen av stora matpalats som kräver bil? Matpalats som slår ut små närbutiker. Största enskilda transportkostnaden är trots allt den mellan butik och hem.

Hör av er om ni har några lösningar! Tyck och ryt!

Tillbaka i hösten

Ser att många försökt nå mig! Har varit en vecka på Kreta och hotel Glykeria; återkommer om det lite senare. Men nu är jag tillbaka och kommer att fylla på bloggen…

Snabba intryck från Kreta; det var 10 år sedan senast. Norr är än mer fylld av turistanläggningar. Mitt älskade Kolymbari har fått en all inclusive anläggning- förfärligt! Men Argentina, norra Kretas bästa resturang lever fortfarande. Besök den i Kolymbari om du kommer till Kreta. 

För övrigt vill jag säga bara säga: att maten generellt sett, om man hoppar över värsta turistfällorna, har blivit mycket mer varierad och bättre. Mer genuint kretenisk.

Rapport och bilder kommer.

Ps: Har tagit mig igenom Karl Ove Knausgårds första del av ”Min kamp”. Okey, stundtals lysande men alldeles för lång…Strindberg hade gjort det på 100 sidor. En berättelse blir inte bättre ju längre den är. Skitiga rum blir inte skitigare av att beskrivas på 10 sidor och inte heller stadsmiljöers vardaglighet blir djupare  ju längre texten är.  Förr, på skrivmaskinens tid var det lättare att stryka än att lägga till i manus. Numera är det för lätt att lägga till i en färdig text…  Detta tycker en något beläst men inte proffesionellt läsare.