Törs man äta strömming?

Tveksamt, tyvärr. Inte bara gravida och små babysar ska vara försiktiga utan även alla, barn som vuxna, som ännu inte fött sina barn ska undvika strömming. Två tre gånger om året är en maxgräns enligt SLV. Vi andra får rådet att äta strömming högst 1 gång per vecka.

Strömming innehåller så mycket dioxin och dioxinliknande PCB att den inte får säljas i resten av EU. Sverige , Finland och Baltikum har ett undantag. Här är det tillåtet att sälja och äta strömming. Men bara om Livsmedelsverken upplyser oss om riskerna! Så undrar någon om varför strömmingens gifter just nu är på tapeten så beror det på att SLV insett sin skyldighet. Lite sent kanske, undantaget är gammalt.

Varför ska man då vara rädd? Dioxin och PCB är kraftiga och livsfarliga miljögifter som i höga halter kan påverka vårt immunförsvar, hormonsystemen, centrala nervsystemet och hjärnan, ge beetendeförändringar  och misstänks påverka vår möjlighet att få barn. Gifterna ökar också risken för att få cancer.  Riktigt trista gifter med andra ord…

Och höga halter innehåller den mesta strömmingen fiskad i Bottenhavet och Bottenviken. I synnerhet om strömmingen är längre än 17 cm och är fiskad på sommaren. I vattnen från norra Stockholms skärgård upp till Hudiksvall simmar den strömmingen som innehåller mest gift. I egentliga och södra Östersjön är problemet mycket mindre, om ens något problem.  Och när strömmingen byter namn till sill söder om Kalmarsund kan även gravida njuta den utan risk.

Ursprungsmärkning dvs var strömmingen är fiskad har många mindre fiskare och konsumenter frågat efter. Synd att inte äta denna billiga fisk med så mycket nyttiga näringsämnen i form av Omega 3 och Vitamin D om det är ”giftfri”. För det är stora lokala skillnader (se ovan).  Men grossister, bransch och myndigheter menar att en tillförlitlig urspungsmärkning är omöjligt att genomföra…

Varifrån kommer då dioxin, PCB och andra gifter i strömmingen? Gamla industrisynder brukar man säga. Närmare bestämt från från pappers- och skogsindustri, gruvor men också från annan tung industri, kemikalieframställning och sopförbränning. Problemet med både dioxin och PCB är att de mycket långlivade i miljön och fettlösliga. Med åren lagrar människan in gifterna i kroppen… Och även den som passerat 60-70 strecket fick dioxinstinn strömming som barn.

Förutom länkarna ovan kan det vara intressant att kolla på nyttigfisk från SLV. Där man kan läsa att även annan fet fisk främst lax från Östersjön inklusive Bottenhavet och Bottenviken men också röding, öring, sik från Vänern, Vättern ska man vara försiktigt med. Trist

Fritt fram grava färsk lax

Äntligen har Livsmedelsverket även officiellt tagit bort det gamla rådet att odlad lax måste frysas före eller efter gravning. Så nu kan du köpa färsk laxsida och grava den direkt! Någon risk för parasiter finns inte i det råa laxköttet säger SLV. Något som odlarna hävdat länge och som SLV tidigare endast medgett mellan skål och vägg.

Nu är det med andra ord ännu lättare och snabbare att grava sin egen lax. Billigare blir det förstås också i alla fall när den norska laxen finns till extra pris. Att det blir mycket godare behöver jag väl inte säga…

Det här behövs till 1 kg färsk laxfilé (6 middagsportioner och 10 som förrätt eller buffé):  4 msk salt, 3 msk socker, 1½ tsk krossade rosepepparkärnor eller enbär,  ½ tsk grovkrossad svartpeppar, dill.

• Gör så här: Blanda ihop salt, socker och peppar. Skölj dillen.
• Dela laxfilén i halvor. Ta bort småben och fenor. Skölj av fisken.
• Klappa i saltblandningen och lägg ihop laxen med köttsidorna ihop och massor av dill emellan.
• Lägg laxpaketet i plastpåse. Knyt om.
• Lägg direkt i kylen på ett fat. Vänd paketet några gånger om dagen.
• Beräkna att laxen kräver 2 dagar om det är frågan om tjocka filéer.
• Häll bort saltspadet när laxen är klar så att den inte blir för salt.
• Laxen håller sig 1 vecka i kylskåp.

Observera använd inte mineralsalt som snarare göder än dödar bakterier. Däremot är det bra med joderat salt. Vi äter för mycket salt men för lite joderat i Sverige. Varken matindustrin eller restauranger använder tyvärr joderat salt. Jodbrist är allvarligt framförallt för gravida.

Var inte rädd för sockret! Ytterst lite tas upp utan sockret förstärker smaken och ökar hållbarheten.

Ekologiska jordgubbar bättre för alla

Att ekojordgubbar är mycket godare vet alla som ätit Tillmans i Grangärde – söta, smakrika och dessutom betydligt mer hållbara än andra.

Nu kommer också spännnade data från Lunds Universitet som visar att ekologisk jordgubbsodling gillas bättre av bina. Hela 45 % av de ekologiska blommorna blev pollinerade jämfört med 17 av de konventionella…

Dessutom är det klarlagat ekologiska jordgubbar innehåller mer antioxidanter.

Så nu är det bara att vänta till sommaren för att kunna jordgubbsfrossa. De importerade som nu finns smakar nada. Så heller vänta på det riktigt goda än slicka sig det halvdana…

Fiskolja bra mot babyeksem

Nu har den kommit sammanställningen som visar att fiskolja (dvs. i kapselform) under senare delen av graviditeten ger mindre risk för barnet att få eksem och allergi. Sammanställningen bygger framförallt på australiensiska undersökningar men även svenska finns. Linköpings sjukhus har gjort ett antal studier om att långkedjiga Omega 3 fettsyror ger ett visst skydd.

I Linköping rekommenderar man framförallt att den blivande modern äter mycket fisk och då helst fet fisk. Samtidigt uppmanas blivande mammor att minska på solros-, soja-, majs- och andra oljor med hög halt Omega 6. Balansen mellam Omega 3 och Omega 6 är också av betydelse för immunförsvaret. Så raps- och olivolja med mer Omega 3 är bäst i matlagningen…

När gäller kosttillskott av fiskolja kan det vara bra attt veta att dyraste kapslar inte är bäst. Jana Pickova, professor på SLU  uppmanar alla som vill köpa fiskoljetillskott att kolla mängden och inte bara välja dyrast. Viktigt är också att kolla sista förbrukningsdag. Har fiskoljan härsknat, vilket den gör med tiden och om den utsätts för syre, funkar den inte. Fiskoljan i kapslarna ska inte lukta fisk! Förvara fiskoljan mörkt och gärna svalt.

Den rekommenderade dagsdosen inom EU är minst 250 mg av Omega 3 fettsyrorna DHA och EPA för gemene man. Gravida i Linköpingstudien fick fiskolja motsvarande 100 g lax om dagen dvs. 1000-1500 mg Omega 3 totalt varav hälften ungefär är DHA och EPA. Och det är ju just DHA + EPA man är intresserad av även om alla Omega 3 fettsyror kan bygga dessa långkedjiga skyddande fettsyror i kroppen.

Här finns en lång lista på mängd Omega 3 i olika fiskar. OBS värdena kommer från USA och stämmer vad gäller sill och makrill inte riktigt med ”våra” fiskar. Dessutom har man listat ett antal fiskar man inte ska äta som gravid. Här finns en annan lista som är mer anpassad till svenska förhållande. Tänk på att den odlade norska laxen ofta innehåller mer än den viltfångade eftersom den är fetare. Och att ett par bitar sill eller en makrillmacka om dagen ger ett mycket bra tillskott. 

Så rådet är för alla: Mer fet fisk och byt soja-, solros-, majsolja mot raps- och olivolja. Är du vegetarian finns algolja med långkedjiga DHA och EPA. För övrigt finns bara DHA/EPA i fisk, skaldjur och modersmjölk (+ modersmjölksersättning).

Mer kött, ost och mindre socker säger statistiken

Många skilda uppfattningar finns vad det som gjort att vi blivit allt tyngre med åren. Ett sätt att ta reda på orsakerna är att titta på vad vi egentligen äter. Kolla konsumtionen av  livsmedel och vad den ger i energi (kJ/kcal). Tyvärr sträcker den sig bara de säkra siffrorena till 2008 men trenden är tydlig vi äter mer kött, ost och framförallt ökar såser (typ dressing, majonäs), konfektyrvaror, glass genom åren. Oväntat för många är att konsumentionen av socker går ner! Grädde/mjölkpulver ger totalt mer energi är socker!

Man ser också tydligt att vi dricker visserligen mindre mängd mjölk men vi slickar i oss allt mer fet grädde och framförallt äter vi mycket mer ost än för 20 – 30 år sedan.  Aktuellare sifforna från 2010 som kommer från Svensk mjölk (mjölkproducenternas lobbyorganisation) visar att gemene man dricker 97 liter mjölk om året men äter hela 18,9 kg ost. Med andra ord totala mjölkkonsumentionen ökar år från år. Hur? För varje kilo ost behövs i snitt 10 liter mjölk . Vi får betydligt mer ”mjölk” via ost än från mjölkglaset och yoghurttallriken.  

I en nyligen publicerad i artikel i tidningen Hälsa har jag räknat ut att svensken i gemen får i sig mjölkprodukter, omräknat till mjölk, motsvarande 9 dl om dagen. Livsmedelsverket rekommenderar 5 dl inklusive ost . Kollräkna gärna.

 

Nitrit i skinka ger cancer

Lite lagom efter att julskinkan, julkorvarna är uppätna nås vi av ett nygammalt cancerlarm - mat med processat kött som korv, skinka, leverpastej, bacon ökar riskerna för cancer i bukspottkörteln. Och det är egentligen inte köttet utan tillsatserna, närmare bestämt nitrit som är orsaken. Sedan tidigare är det klarlagt  att nitrit ger mag- och tarmcancer.

Studien har gjorts av docent Susanna Larsson, Karolinska, och är en s.k. metastudie dvs hon har sammanfattat flera olika studier enligt TT. 

För att öka hållbarheten och för att ge korv, skinka den där trevliga rosa färgen som ser så aptitlig ut tillsätts nitritsalt. Och visst är botulinium ett otrevligt bakteriegift och visst kan det finnas i korv och andra charkprodukter men bakterien är vanligare i fisk. Rökta, vakuumpackade  - bakterien växer inte i syre –  fiskprodukter bör vara bra mycket farligare än korv utan nitrit…

Vill du slippa nitrit i din korv? Välj Kravmärkt! Krav tillåter inte nitritsalt eftersom man bedömmer det som en onödig tillsats som används av kosmetiska skäl. Och korven, skinkan smakar lika gott utan men blir inte rosaröd utan ser ut mer som kokt kött.  

Ett annat alterntiv är välja en korv märkt ”eu-ekologisk”. I den korven är nitrithalten nerdragen till hälften och därmed minskar cancerrisken med 50 %. Men färgen finns där och skyddet mot botulism tycks vara tillräckligt. Så varför inte skära ner nitrithalten i alla charkprodukter? 

Så är du rädd om hälsan välj korv, skinka, bacon, pastej som är ekologisk.

Miljögifter skadar hjärtat

Då har den kommit; undersökningen som kopplar ihop långlivade miljögifter som PSC, Dioxin och bekämpningsmedel med ökad risker för åderförkalkning. Hjärt- och kärlsjukdomar, där åderförkalkning ingår, är den absolut mest vanliga dödsorsaken i vårt land, ja i hela västvärlden.

Gifterna är fettlösliga och lagras in i kärlväggen, kärlen förfettas och därmed ökar riskerna för stroke, hjärninfarkt och kärlkramp. Riskerna ökar oavsett om man lever sunt eller osunt. 

Studien har gjorts vid Uppsala Universitet på institutionen för medicinska vetenskaper, och omfattar 1000 Uppsalabor.

Hela studien hittar du här:

Kosttillskott bara av ondo?

Sedan tidigare vet vi att för mycket Vitamin-C i tablettform ökar riskerna för starr och betakaroten i tablettform ökar riskerna för lungcancer. Liksom att en allmän berikning av folsyra i t.ex mjöl skulle öka riskerna för olika typer av cancer. Däremot ser man inte dessa risker när vitaminerna kommer via maten och i sin där naturliga form… Antioxidanter i tablettform är inte heller någon hit; den viktiga balansen rubbas och för mycket av en specifik antioxidant kan förhindra upptag och funktion av andra…

Nu har det också kommit en stor undersökning från USA som bekräftar tesen att vitaminer, mineraler i tablettform sällan ger hälsa. Utan tvärtom. Just denna undersökning fokuserar på järntillskott till kvinnor efter klimateriet. Extra järn tycks förkorta livslängden men även multivitaminer är det bra att se upp med.

Behövs då aldrig tillskott av vitaminer och mineraler? Aldrig generellt; Ät bra och varierat – minst 500 g frukt och grönt dagligen, mycket fullkorn och åtminstone 2-3 fiskmåltider i veckan. Dessutom fyll på med Vitamin-D från solen.

Just vitamin-D ska man dock ha extra koll på tycker jag. Visserligen får vi cirka 80 % av vitaminet från sommarhalvårets sol men ju äldre (och tjockare) vi blir desto mer behöver vi. För att få Vitamin-D från sommarens sol ska man förstås också vara ute, och helst mitt på dagen!  Så rådet är: ät fisk ofta (inte bara fet fisk innehåller Vitamin-D) och använd Vitamin-D berikade mjölkprodukter (kolla näringsdeklarationen, många fabrikanter slarvar med berikningen!). Är det något tillskott man kan må bättre av är det extra Vitamin-D på vintern. D spelar roll för immunförsvaret och humöret, förutom för upptaget av kalcium och därmed skyddet mot benskörhet…Och Vitamin-D finns sällan i multivitaminer.

Sedan finns det förstås olika tillstånd där extra tillskott kan behövas; om man är gravid, ammar, lider av olika sjukdomar, är vegan, inte äter fisk, täcker sig osv. Men generellt sett finns ingen anledning att slösa pengar på tillskott i form av multivitaminer  eller berikade produkter typ juice och vitaminvatten. Köp färsk frukt och gröna grönsaker för pengarna istället.

 

Några nävar bär fixar hälsan

Enligt Klas Sjöberg, gastroenterolog på Lunds universitetssjukhus, förklarar att 50 g dvs drygt 1 deciliter jordgubbar eller andra bär om dagen har hälsoeffekter. Bär skyddar mot hjärt&kärlsjukdomar, cancer och kanske särskilt mot prostata- och bröstcancer. De förstärker dessutom immunförsvaret, nog så viktigt i dessa dagar då vi ska spara på antibiotika, och ger bättre minne.

Härligt! Bären behöver inte ätas färska. Det duger med såväl frysta som sylt med hög bärhalt. Fast färska kräver ju inget extra socker och inget extra fett! Så passa på att frossa i färska bär nu när säsongen börjar.

Bra att veta är att ekologiska håller högre halt av antioxidanter – det är tuffare att vara ekoplanta det kräver mer skyddande antioxidanter. Eko innebär inte heller kemiska bekämpningsmedel. Antioxidanterna är ju de mikronäringsämnen som anses vara extra hälsosamma. En effekt som ofta glöms bort vad gäller bär; ju mer bär du äter desto mindre plats finns för ohälsosam mat!

Tyvärr är det ju så att svenska (och utländska) gubbar bekämpas med stora mängder gift. Varje år säljs partier där gränsvärdet är för högt! Och när väl kemikalieinspektionen klagar och försöker förbjuda vissa medel, klagar branchen och får förbudet hävt! Visst är marginalerna små för odlarna men ska vi verkligen som konsumenter vilja betala mer för svensk kvalitet måste också kvaliteten var bättre och giftresterna mindre! Vad är det annars för mening att välja svenskt! Även vad gäller bär är inte transporterna den stora miljöbelastningen.

Tyvärr är det svårt att få tag på ekologiska jordgubbar: Håll utkik i lokalpressen. Och det är ett verkligt merarbete att odla ekologiskt läs här Kravtips.

För hög kvävegödsling i svenskt jordbruk mark

Nej, det handlar inte om att svenska hushåll vräker ut handelsgödsel och bekämpningsmedel i sina trädgårdar; Utan svenska lantbrukares förkärlek till kväve i ”konstgjord” form.

I nyhetsbrevet ”Nytt om forskning” från Stiftelsen Lantbruksforskning slår tre forskare fast att det gödslas för mycket i Sverige, oftast.

Maria Stenberg, Hushållningssällskapet Skaraborg, visar efter ett omfattande projekt gällande olika spannmål: Svenska lantbrukare övergöslar ofta med kväve. Följd; övergödning, ökad växthuseffekt och dålig ekonomi för lantbrukare och samhälle! Avkastningen blir inte högre ju mer kväve som hävs ut.

Lars Wiik och Anders TS Nilsson, SLU, menar att ”mindre och bättre anpassad gödselmängd (kväve) ger bättre skördar och kvalitet av färskpotatisen på Bjärehalvön”. Inte underligt att denna potatis sällan är god och nästan aldrig är prisvärd; blöt, smaklös, har tendens att mögla och bemängd med alldeles för mycket bekämpningsmedel.

Varför inte följa en naturlig potatissäsong istället för vråldriva primörpotatis med kemikalier? Närodlat och säsongsanpassat brukar ju vara krav vi älskar att ställa på våra livsmedel. Även från jordbrukshåll.