Aldrig fel med en näve linser…

Inför linssoppans dag nu på torsdag vill jag påminna om knepet att berika och ladda tunna soppor med några nävar linser;

Grönsakssoppor är ofta förfärligt tunna på näring och energi: Kolla näringsinnehållet på färdiga soppor från butiken. Oavsett om de är på burk, av pulver eller är färdiga ger de nästan inga kalorier. Det är inte många som ger fler än 300 kcal per portion! Samma sak gäller tyvärr nästan alla hemkokta grönsakssoppor; en minestrone, en potatissoppa eller en spenatsoppa utan bönor, linser ger nästan ingen energi och därför minimalt med mättnad. Inte för inte äter vi traditionellt pannkakor till efterrätt på soppdagar. Enbart tunna grönsakssoppor till lunch bör varken äldre eller dagsbarn utsättas för.

Är det inte bra med få kalorier påpekar någon. Ja, om man blir mätt men det blir man inte utan för tunna måltider föder sug efter mat mellan målen. Oavsettt om det är bullar till fika, en näve torkad frukt och nötter kan det inte ersätta en bra fullständig måltid.

Så: Låt några deciliter bönor, ärter och kanske framförallt snabbkokta linser koka tillsammans med grönsakerna till en mättande soppa. En klick hoummos i soppan är förstås ett annat alternativ. Och blanda ner en halv eller hel burk färdigkokta linser eller bönor i butikens soppa.

Linser och då kanske framförallt röda eller gula skalade linser har också förmågan att ”reda” en soppa eller gryta så den blir trevligt tjock och samtidigt mer mättande. De kokar ju snabbt till mos, försvinner och gör soppan len.  

Linser liksom övriga baljväxter innehåller rejält med protein av hög kvalitet, viktiga mineraler som järn, zink, kalium, kalcium men också bra med olika b-vitaminer kanske framförallt folat. Lösliga fibrer sänker kolesterolvärdet, håller blodsockret på jämn nivå och ger lång mättnad. Dunder mat med andra ord. Och äter man enbart vegetarisk bör man se till att äta minst 1 rejäl portion baljväxter om dagen. Ost och mjölkprodukter av olika slag kan inte ersätta baljväxter.  Inte pasta och pesto heller…

Även frysta grönsaker har ursprung…

Jag gillar frysta grönsaker och tycker att det är ett utmärkt alternativ klimat- och miljömässigt på vintern och våren.  Frysta grönsaker stoppas ju i frysen när de är som bäst dvs. i säsong. Och frysning är ett skonsam metod näringsmässigt att bevara grönsaker. Och även om metoden och förvaringen kräver energi så är det bättre än både kött och växthusodlat.  

Men har du också funderat på varifrån grönsakerna i fryspåsen kommer? Gröna ärter brukar vara svenskodlade men  hur är det med spenaten? Minimajskolvar är ju inte växta på granngården och inte heller auberginerna men resten då?  Kolla här och titta varifrån dina favoriter kommer.

Svensk trädgårdsodling är sorgligt eftersatt men efter att ha kollat på Findus hemsida ser jag att förvånandsvärt (40 %)  mycket av grönsakerna är svenskodlade!  Tyvärr är inga av Findus grönsaker ekologiska…När kommer de?

Eller har någon tips var jag kan hitta frysta grönsaker som är ekolologiska och allra helst svenskodlade?

Dödligt att äta vegetariskt en gång i veckan

Nu mobliserar köttförfrossarna mot Meatfree Monday: de hörs även i radio och Tv.

En moderat riksdagsman säger i Studio 1 att vi ska kritisera Kina som ökar från 4 till 51 kilo och inte svenskarna som succesivt ökar köttportionen år från år och hamnar bra mycket högre än Kina. Vi åt 43,8 kg* 1990 och 82,6 kg* år 2010. Nästan en fördubbling och ökning  med 40 kilo på 20 år… Hoppas han får bassning av sin partisekreterare Sofia Arkelsten som alltid brukar framföra vikten av vegetarisk mat.

Förstår inte oron över att svenska barn och vuxna ska tvingas äta vegetarisk en enda måltid i veckan. Är det någon som verkligen tror att våra barn svälter ihjäl av en köttfri måltid?  Och  varför tror köttfrossarna att alla barn hatar vegetarisk mat? Jag undrar hur många barn som väljer bort vegetarisk lasagne för en korv av tvivelaktig kvalitet?  Vad tror köttförsvararna  att svenska skolbarn egentligen får för kött på sina tallrikar?  Den minimala pengen som avsätts för skolmat räcker inte till kött av hög kvalitet 5 dagar i veckan.

För övrigt: I stora delar av världen lever många med högst en köttdag i veckan – och det är inte detsamma som svält. Rejäla portioner av baljväxter är viktigare för proteintillförseln än dyrt kött.  Att inte äta kött är den vanligste dieten om man räknar världsvitt.

Njuter själv gärna av en god bit kött, en schysst korv, en läcker skiva lever men förstår inte att det blir godare ju mer och oftare man äter kött. Men köttbiten på min tallrik  ska komma från ett djur som varit lyckligt så länge det levt. Kallar mig  kravvegetarian. Mindre mängd men endast kött från betande tama och vilda djur samt frigående kycklingar tror jag är det bästa klimat- och miljövalet. Och det mest kulinariska.    

Ps. 70 % av allt svenskt nötkött kommer från ungnöt som inte omfattas av betestvånget – De kan i teorin leva hela livet  inomhus och bara se solen på väg mellan ladugårdsporten och spången upp på slakteribilen.  

* Benfri vikt och inklusive kyckling enligt Jordbruksverket.

Närodlat eller ekologiskt – Vad väljer du?

Är så trött på snacket om närodlat kontra ekologiskt. Jag vägrar att köpa svenskt bara för att det är svenskt. Det måste finnas ett rimligt utbud för att jag ska prioritera svenskt och det ska allra helst vara ekologiskt. Det är därför som jag väljer importerade bönor framför svenska bruna. Väljer bort svenska tomater framför importerad fänkål och zucchini. Är övertygad om att ”giftfritt” är viktigare än svenskt för världens framtid. 

Om svenskt jordbruk bara kan producera vete med taskigt protieninnehåll (som inte duger till bröd, pasta och bulgur), gula ärter och potatis, morötter, vitkål för vinterlagring tar jag mig rätten att välja bort det svenska. Och istället köpa pasta, gryn av hög kvalitet, bönor och linser i många färger och importerade frilansodlade grönsaker med mycket gott samvete. Gärna närodlat men inte för att subventionera och underlätta att svensk jordbruk och trädgårdskötsel (om den finns fortfarande) ska fortsätta i samma banor; mesta möjliga vinst till brukarna oavsett kvalitet och utbud. Det är ett giganskt lurendrejeri att få enskilda konsumenter att tro att det deras ansvar att rädda svensk jordbruk egenom att välja svensk i första hand, oavsett kvalitet och odlingsmetod. Kolla bara vem som driver frågan och vem som tjänar på det.

Och varför innebär Matland Sverige enbart att antalet dyra restauranger, tillverkare av feta festostar och söta marmelader ökar? Varför handlar inte satsningen om bra mat för gemene man? Ska inte den svenska jorden i första hand användas till odling av hälsosamma och läckra råvaror med stor variation? Som ger mat som vi svenskar vill ha på bordet varje dag. Jordbruk handlar inte bara om att ge försörjning åt bönder utan uppgiften är också att förvalta jorden rätt och producera mat som ger hälsa och god smak.

En lång rad av importerade livsmedel skulle kunna odlas och produceras i Sverige och det är inte konsumenternas fel att så inte görs;  bönor, linser och ärter (inte bara gula), goda hela gryn typ kamutvete, bulgur, couscous, frysta bär och grönsaker av alla slag, savojkål (tål kyla bättre än vitkål), päron, plommon (även torkade), nypon, fänkål, hasselnötter, pumpafrön kan mycket väl odlas i Sverige…Och listan skulle kunna göras oändligt lång. Något för Jordbruksverket och Eskil Erlandsson med sitt Matland att ta tag i!    

Transporterna är inte den största energislukaren vad gäller matproduktion utan det är framförallt odlingen som kräver mest energi. Och Sverige är inte ledande vad gäller energismart livsmedelsproduktion, snarare tvärtom. Mest energi av allt kräver köttproduktion. Bönor, linser, ärter är alltid ett bättre val ur energisynvinkel än animaliter. Grödor odlade i uppvärmt växthus (t.ex. svenska, holländsak) är ett undantag. Och vill du göra något åt transporterna är det dina egna bilresor fram och tillbaka till butiken och inte importen av grönsaker som är det största problemet. Färre matlador och fler butiker där människor bor.

Det trevliga med köksväxter är att de kräver mycket lite mark men det besvärliga är att de kräver mycket arbete. Ett problem men kan forskare och smahälle konstuera bilar, mobiler och kärnkraftverk måste det väl finnas kunnande för att kunna lösa detta problem.

Het rödkål med smörbrynt torsk

Göm inte rödkålen i kylen tills jul. Nalla på den redan nu.

Denna läckra, vackra kål gör sig utmärkt tillsammans med heta kryddor som chili och ingefära. Här har jag lagad den med utmärkt fryst torskfilé – MSC märkt förstås och just denna kom från Östersjön via Findus …

Vi åt den tillsammans med favoritpotatisen; krossad potatis med fryst koriander, vitlök och olivolja. Det ni, var mat som inte går av för hackor.

Det här behövs till 4 portioner: 500 g färsk eller fryst torskfilé, 1 liter fint riven rödkål, 2 mindre rödlökar, 1 vitlöksklyfta, 1 msk sesamolja, 2 msk rapsolja, 1 bit färsk ingefära, chili flakes, 1 dl russin, 1 tsk hela spiskumminfrön, 1 msk sojasås, 3 msk vinäger, smör till stekning av fisken, salt och peppar, sweet chilisås.

• Gör så här: Skölj av torskfiléerna. Torka av dem lätt och strö över lite salt och peppar.
• Hyvla/riv rödkålen mycket fint. Skala och skiva rödlöken och vitlöken. Skala och strimla ingefäran, om du använder färsk.
• Hetta upp sesam- och rapsoölja i en stor stekpanna/wok. Woka rödkål lök, vitlök, ingefära, chili flakes snabbt och hett under ständig omrörning. Smaka av med spiskummin, soja och vinäger. Ringla över lite sweet chili när du njuter fisken.
• Servera med kokt potatis som du krossar grovt och smaksätter med pressad vitlök, lite olivolja, kokspad och en näve fryst (eller färsk) hackad koriander.

Låter gott? Detta är vardagsgastronomi på mitt sätt. Mat lagad med ekologiska, miljövänliga och klimatsmarta ingredienser. Låter det spännande? Kolla på våra nya hemsida: Mumsmiljomat.se   Sidan är långt ifrån klar men man kan redan nu tjuvtitta. 

Mums står för mat utan en massa skräp… Vill du ha fler rätter som passar dagarna före jul gå direkt till veckans mat.

Kosttillskott bara av ondo?

Sedan tidigare vet vi att för mycket Vitamin-C i tablettform ökar riskerna för starr och betakaroten i tablettform ökar riskerna för lungcancer. Liksom att en allmän berikning av folsyra i t.ex mjöl skulle öka riskerna för olika typer av cancer. Däremot ser man inte dessa risker när vitaminerna kommer via maten och i sin där naturliga form… Antioxidanter i tablettform är inte heller någon hit; den viktiga balansen rubbas och för mycket av en specifik antioxidant kan förhindra upptag och funktion av andra…

Nu har det också kommit en stor undersökning från USA som bekräftar tesen att vitaminer, mineraler i tablettform sällan ger hälsa. Utan tvärtom. Just denna undersökning fokuserar på järntillskott till kvinnor efter klimateriet. Extra järn tycks förkorta livslängden men även multivitaminer är det bra att se upp med.

Behövs då aldrig tillskott av vitaminer och mineraler? Aldrig generellt; Ät bra och varierat – minst 500 g frukt och grönt dagligen, mycket fullkorn och åtminstone 2-3 fiskmåltider i veckan. Dessutom fyll på med Vitamin-D från solen.

Just vitamin-D ska man dock ha extra koll på tycker jag. Visserligen får vi cirka 80 % av vitaminet från sommarhalvårets sol men ju äldre (och tjockare) vi blir desto mer behöver vi. För att få Vitamin-D från sommarens sol ska man förstås också vara ute, och helst mitt på dagen!  Så rådet är: ät fisk ofta (inte bara fet fisk innehåller Vitamin-D) och använd Vitamin-D berikade mjölkprodukter (kolla näringsdeklarationen, många fabrikanter slarvar med berikningen!). Är det något tillskott man kan må bättre av är det extra Vitamin-D på vintern. D spelar roll för immunförsvaret och humöret, förutom för upptaget av kalcium och därmed skyddet mot benskörhet…Och Vitamin-D finns sällan i multivitaminer.

Sedan finns det förstås olika tillstånd där extra tillskott kan behövas; om man är gravid, ammar, lider av olika sjukdomar, är vegan, inte äter fisk, täcker sig osv. Men generellt sett finns ingen anledning att slösa pengar på tillskott i form av multivitaminer  eller berikade produkter typ juice och vitaminvatten. Köp färsk frukt och gröna grönsaker för pengarna istället.

 

Laxsoppa på en spik

Häromkvällen kokade jag en av mina verkliga favoritsoppor; en  bonussoppa på ett laxskrov från frysen. Fyllde på med morötter, potatis, lök, zucchini och en blandning av årets sista (?) sockerärtor, gröna ärtor och gröna bönor. En skvätt vin från helgen gav soppan det där lite extra.

Varför jag kallar det bonussoppa. Ja, det är ju bonusmat; Mat som redan är betald och nästan klar…Självklart kan man göra soppan på annan fisk och andra grönsaker. Se bara till att fylla på med en rejäl mängd potatis eller baljväxter så att soppan verkligen mättar. Tunna grönsakssoppor gör få glada och definitivt ingen mätt .

Ps: Rensa alltid bort gälarna från fiskhuvudet, helst innan du fryser in, det smakar inte gott. Resten går att använda.

Det här behövs till 4 portioner: 1 laxskrov eller ca kokt lax 200-250 g, 5 dl vatten, 1 tsk salt, 5 korn svartpeppar, 1 stor morot,  4 mellanstora potatis, 1 gul lök, 1 vitlöksklyfta,  1 stjälk blad- eller en bit  rotselleri, 1 bit zucchini, 1 msk rapsolja, 2 dl ca 150 g gröna ärter, gröna bönor och/eller sockerärter, 1,5 dl vitt torrt vin, salt, peppar, dill antingen 1 msk färsk/fryst hackad eller 1 tsk dillfrön.  

• Gör så här: Lägg laxskrovet i en kastrull. Häll på vatten så att det kanppt täcker. Tillsätt salt och peppar. Låt koka försiktigt till fiskköttet lossar från huvud och ben.
• Förbered resten av soppan under tiden: Skala och slanta moroten. Skala och strimla potaisen. Skala och hacka lök och vitlök. Skölj och strimla bladsellerin. Strimla zucchinin.
• Fräs grönsakerna utom zucchini och ärter lätt i olja.
• Rensa fisken. Sila buljongen genom en trådsil; ta inte med den grumliga bottensatsen.  
• Häll fiskspad och vin över grönsakerna. Sjud tills grönsakerna börjar mjukna. Låt zucchini och ärter/bönor koka med de sista minutrarna. Lägg också i dillfrön men spar de färska/frysta dillen.
• Smaka av; det kan behövas mer salt och peppar.
• Tillsätt fisken och låt allt bara bli varmt. Strö över dillstrån.

Gillar du soppan? Vill du ha fler recept? Håll utkik innan hösten övergått till vinter kommar en ny spännande sajt med massor av läcker, klimatsnål och ekologisk mat.

Fixa vardagsmaten – miniplanera

Så länge våra tre barn bodde och åt hemma hade vi veckomatsedel – Vet att det låter superpräktigt, men vi upplevde matsedeln som den räddingsplanka den verkligen var i vår mycket hektiska  vardag. Matsedeln gjorde att vi hann med annat än att bara handla och laga mat…Livet är ju inte bara mat och matlagning.

Matsedeln var verkligen mycket enkel och uppbyggd enligt följande:

• Måndag; vegetariskt
• Tisdag: soppa eller rester från helgen
• Onsdag: fisk
• Torsdag: pasta
• Fredag: fredagsmysmat; hemlagad pizza, tacos osv.
• Lördag och söndag bestod av festmat av råvaror som var till bra pris och kvalitet när jag handlade på lördagens morgon.

Vi handlade i stort sett allt i samma butik - kompletteringshandlade en gång i veckan. Vi hade låt säga 4 olika soppor, 4 olika vegetariska rätter, 4 olika fiskrätter osv. Låter det trist? Men jag tror faktikst att vi åt betydligt mer varierat än många andra familjer. Vad jag vet är att variationen var tillräcklig, såväl ur smak- som näringssynpunkt.

• Hur startar man då? Börja bara: Skissa upp schemat
• fyll på era favoriter
• hämta inspiration från ”din” favoritbutiks veckoblad; det är inte fel att äta lax just den vecka som laxfilén är till extra pris eller plocka på sig krossade tomater när tre kostar lika mycket som tv.
• Välj enkla rätter, gärna med få ingredienser till vardagsmaten. ( felet med färdiga matkassar är ju att recepten är för komplicerade och rätterna är ständigt är nya).  
• Spara de första veckornas matsedlar för att kolla av vad som funkade. Men också för inspiration, man glömmer fort. 
• Tänk på att en rätt som du lagat tidigare alltid går snabbare att tilllaga än en ny…Barn brukar också gilla maten bättre andra gången.
• Tycker du det känns för häftigt med skriven veckomatsedel; behåll de speciella matdagarna och handla för två-tre dagar åtgången. 
• Variera barn- med vuxenfavoriter. Ena veckan kanske spagetti med köttfärssås och andra pasta med sås av konserverade musslor, gröna ärtor och citron. Undvik speciell barnmatlagning. Barn dör inte av peta i maten och inte tycka om någ0n gång ibland. Inte vuxna heller…  
• Sätt upp matsedeln på kylskåpet; så att den som kommer hem först vet vad han ska laga. Matsedel  befrämjar jämlikheten i köket. Snart kan barnen laga en vardagsmiddag.

Hos oss funkade detta upplägg; Vi har fått tre matälskade barn, vi tillbringande mer tid i köket än i butiken, vi åt skapligt billigt.  Men framförallt: Vi sparade massor av tid och åt tillräckligt varierat och gott till ett minimum av gnäll och slit. 

Vad åt vi då en vanlig tisdag i september? Kanske en simpel spenatsoppa (gör den ganska tjock, spenatstinn, spetsa med lök och kanske pressad vitlök) med ägghalvor  och varma dubbla ost- och skinkmackor gräddade i våffeljärn.

Ps: Undrar du över vad vi åt till lördag- och söndag lunch? Havregrynsgröt, kokt ägg, mackor och morotstavar är helt okey…

För hög kvävegödsling i svenskt jordbruk mark

Nej, det handlar inte om att svenska hushåll vräker ut handelsgödsel och bekämpningsmedel i sina trädgårdar; Utan svenska lantbrukares förkärlek till kväve i ”konstgjord” form.

I nyhetsbrevet ”Nytt om forskning” från Stiftelsen Lantbruksforskning slår tre forskare fast att det gödslas för mycket i Sverige, oftast.

Maria Stenberg, Hushållningssällskapet Skaraborg, visar efter ett omfattande projekt gällande olika spannmål: Svenska lantbrukare övergöslar ofta med kväve. Följd; övergödning, ökad växthuseffekt och dålig ekonomi för lantbrukare och samhälle! Avkastningen blir inte högre ju mer kväve som hävs ut.

Lars Wiik och Anders TS Nilsson, SLU, menar att ”mindre och bättre anpassad gödselmängd (kväve) ger bättre skördar och kvalitet av färskpotatisen på Bjärehalvön”. Inte underligt att denna potatis sällan är god och nästan aldrig är prisvärd; blöt, smaklös, har tendens att mögla och bemängd med alldeles för mycket bekämpningsmedel.

Varför inte följa en naturlig potatissäsong istället för vråldriva primörpotatis med kemikalier? Närodlat och säsongsanpassat brukar ju vara krav vi älskar att ställa på våra livsmedel. Även från jordbrukshåll.

Linssoppa är läckert och livgivande

Glöm inte linssoppans dag den 12 april: Om exakt en vecka hoppas jag att åtminstone halva Sverige njuter av en härlig mustig linssoppa. Kokt med kärlek och njuten ensam i godan ro eller tillsammns med andra matvänner.

Varför just linssoppa och varför just på Livdagen? Linssoppa gillar alla, eller de flesta! Det är populärt på dagis, bra mat för äldre  likaväl som för bantande 40 + eller tränande tonåringar. Soppan är  mättande och billig mat för ansträngda offentliga och privata börsar. Linssoppa  göder livsandarna.

Linser är klimatsmart och miljövänligt, särskilt om de är ekologiskt odlade. Och kanske skulle en ökad efterfrågan få några odlare på Gotland eller på andra håll i södra Sverige att åter börja odla denna lilla baljväxt. Som alla baljväxter är den kvävefixerade och bra i ett växelbruk.

Dessutom är linser nyttigt; Bra med protein av hög kvalitet, lite med enbart nyttigt fett. Fibrer av många slag som mättar, sparkar igång tarmrörelserna och sänker trista kolesterolvärden.

Viktigaste syftet med linssoppans dag är kanske ändå; att avslöja myten om att vegetarisk mat och synnerhet linssoppa är trist, smaklöst och snålt. Linssoppa är inte en synonym för fantasilös fotriktighet.