Arkiv för kategori ‘Matkvalitet’

Idag är det Linssoppans dag

april 12, 2013

Fira med en riktigt läcker linssoppa. Ingen fredagsmat säger du. Fel svarar jag. Fresta med ett glas gott vin till, gott surdegsjäst bröd och avsluta med färsk frukt, gärna skuren till en fräsch fruktssallad.

Att linser är nyttiga vet väl alla men varför. De är fulla av nyttiga gelbildande fiber som sänker kolesterolvärdet, stärker mage och tarm. Dessutom är de fulla av mineraler i form av bl.a. järn, zink och Vitamin-B, alla finns utom B12, men innehåller desto mer folsyra. Kokar du linssoppa från länken är den också full av skyddande antioxidanter.

Här hittar du en läcker linssoppa med spenat eller andra gröna blad.

Ps. Bor du i Stockholm finns stadens godaste surdegsbröd hos Fabrique, finns bl.a. på Scheelegatan. Köp en halva rågsur och njut. Mörkare, mustigare än de flesta andra och med rejäl rågsmak.

Efter ha läst att 90 % av alla citrusfrukter innehåller rester av bekämpningsmedel väljer jag ekologiska. De är dessutom mycket godare än andra.  Kolla här:

Bästa vegetariska ekogodiset

april 4, 2012

Trött på skumma tillsatser, farliga färger och kokta grisöron (gelatin) i påskgodiset? Kolla tidningen Hälsa nr 4. Där har jag testat ekologiskt och vegetariskt påskgodis! Tyvärr ligger testen inte ute men i Hälsa finns mycket läsvärt…

Långt ifrån allt ekogodis är vegetariskt men det finns tillräckligt mycket för att fylla flera påskägg.

Fritt fram grava färsk lax

april 4, 2012

Äntligen har Livsmedelsverket även officiellt tagit bort det gamla rådet att odlad lax måste frysas före eller efter gravning. Så nu kan du köpa färsk laxsida och grava den direkt! Någon risk för parasiter finns inte i det råa laxköttet säger SLV. Något som odlarna hävdat länge och som SLV tidigare endast medgett mellan skål och vägg.

Nu är det med andra ord ännu lättare och snabbare att grava sin egen lax. Billigare blir det förstås också i alla fall när den norska laxen finns till extra pris. Att det blir mycket godare behöver jag väl inte säga…

Det här behövs till 1 kg färsk laxfilé (6 middagsportioner och 10 som förrätt eller buffé):  4 msk salt, 3 msk socker, 1½ tsk krossade rosepepparkärnor eller enbär,  ½ tsk grovkrossad svartpeppar, dill.

  • Gör så här: Blanda ihop salt, socker och peppar. Skölj dillen.
  • Dela laxfilén i halvor. Ta bort småben och fenor. Skölj av fisken.
  • Klappa i saltblandningen och lägg ihop laxen med köttsidorna ihop och massor av dill emellan.
  • Lägg laxpaketet i plastpåse. Knyt om.
  • Lägg direkt i kylen på ett fat. Vänd paketet några gånger om dagen.
  • Beräkna att laxen kräver 2 dagar om det är frågan om tjocka filéer.
  • Häll bort saltspadet när laxen är klar så att den inte blir för salt.
  • Laxen håller sig 1 vecka i kylskåp.

Observera använd inte mineralsalt som snarare göder än dödar bakterier. Däremot är det bra med joderat salt. Vi äter för mycket salt men för lite joderat i Sverige. Varken matindustrin eller restauranger använder tyvärr joderat salt. Jodbrist är allvarligt framförallt för gravida.

Var inte rädd för sockret! Ytterst lite tas upp utan sockret förstärker smaken och ökar hållbarheten.

Silldags

april 2, 2012

Hallå alla sillälskare nu är det dags att köpa sill för urvattning. Glasmästarsill blir det som alltid hos mig. Bästa recepet på sillsorternas ”hard core” hittar du under Glasmästarsill på prinsessvis.

Imorgon kommer ett recept på sill med lime/citron och massor av dill… Och för er alla som älskar senapssill finns ett bra recept; som enligt yngsta L är bra mycket godare än alla köpesorter.

För så är det allför många färdiga sillburkar smakar mest bara socker och de stackars sillsvansarna druknar formligen i ett kletigt spad.

Gnocchier till alla oss som älskar potatis

mars 16, 2012

Här kommer ett recept till er som gillar potatis i alla former. Vi som inte tror att potatis är lika med döden och känner oss skeptiska till alla hälsoundersökningar med ursprung i USA som dömmer ut potatis – För hur äter man potatis i det stora landet i väster? Friterat med massor av tveksamt fett (mkt Omega 6, transfett eller mättat), bemängda av cancerogena akrylamider och andra stekmutagener eller som potatismos. Stinnt även det av kolesterolhöjande mättande fetter inklusive transfetter och när det görs i form av pulvermos kan man lägga till en hel del andra tveksamma = ohälsosamma ämnen, tillsatta eller uppkomna under torkningen till pulver. Bakad med feta majonnäsfyllningar eller rullad i söta rökta hickorymarinader. Och hur stor del av Nordamerikas potatis är inte genetiskt manipulerade, dvs GMO potatis? 

För så är det kokt potatis är bra mat. Och i form av kall eller ljummen sallad med en olje- och vinegrettdressing dessutom helt okey även för stränga GI anhängare. Vi som snarare tror på GL – glykemiskt loaded; dvs GI värdet gånger kolhydratmängden- vet att potatis är bättre än både ris (givetvis), pasta och många hippa gryner när det gäller påverkan på blodsockret. Dessutom så finns nästan inget livsmedel som kommer så högt på listan över mättnadsindex som kokt potatis. Man håller sig bäst mätt och längst med kokt potatis. Bra bantningsmedel med andra ord. Dessutom är potatis trevligt rik på kalium som sänker höga blodtryck – salta inte i kokvattnet bara, då sänks kalium- och natriumhalten ökar. Lite salt på den färdigkokta är bättre.

Glöm inte heller att potatis är närodlat och påverkar klimatet i mycket mindre grad än framförallt ris men också pasta.

Så till er som älskar god svensk potatis, allra helst odlad på sandjord och definitvit utan konstgödsel och bekämpningsmedel, kommer här ett recept på hemlagade gnocchier – de köpta är också helt okey.

Det här behövs till 4 gnochier: 800 g kokt potatis ( 1 mellanstor väger 90 g), 1 stort eller 2 små ägg, 3-3½ dl vetemjöl, ½ + 2 tsk salt. Sås: 250 g grön eller vis sparris, 250 gröna bönor, salt + socker till kokningen, 1 ask kräftstjärtar eller skalade räkor i buljong (ca 170 g), 2-3 msk olivolja, 2 msk god vinäger, 1 klyfta vitlök, hackad basilika eller perilja, svartpepar och salt till smaksättning.

  • Gör så här: Koka potatisen med skal. Skala potatisen medan den fortfarande är varm. Låt svalna något.
  • Riv potatisen. Rör ner uppvispat ägg och strö över lite mindre mängd vetemjöl än vad receptet anger och salt. Rör ihop till en smet. Tag den fulla mängden mjöl om smeten känns lös.
  • Gör gärna ett provkok dvs rulla en lite kula, platta till och lägg i någon centimeter kokande vatten. Låt koka några minuter och kolla konsistensen.
  • Dela degen/smeten i bitar. Rulla till fingertjocka längder och skär i centimeter tjocka skivor och tryck ut dem med en gaffel eller tummen. Lägg på tallrikar, gärna med bakplåtspapper under om du ska vänta med att koka.
  • Tillaga det gröna : Skär bort den nedersta träiga delen på sparrisen. Skär bort fästet på de gröna bönorna. Skär i 2-3 cm långa bitar. Koka i vatten med salt och socker. Låt koka några minuter tills grönsakerna är knappt mjuka.
  • Rör ihop olja, vinäger, pressad vitlök, salt och peppar till en marinad. Droppa hälften över de kokta gnocchierna.
  • Åter till gnocchierna: Koka upp en vid gryta med vatten och salt (som till pastakoka). Lägg i gnocchierna, ungefär 1/3 -1/4 del åt gången i det kokande vattnet. Ta upp med hålslev när gnocchierna flutit upp. Gnocchierna kokar klart på några minuter Lägg i en förvärmd skål. Ringla lite, lite olja över och vänd om. Fortsätt på samma sätt med resten av smeten.
  • Vänd ner sparris, gröna bönor och avrunna kräftstjärtar i skålen med gnocchier. Ringla över resten av marinaden. Klipp över generöst med basilika eller persilja.
  • Ps: Istället för hemrullade gnocchier finns utmärkta färdiga att köpa; Räkna med 1 paket á 500 g till 2-3 portioner.
  • Vegetariantips: Kräftstjärtarna eller räkorna kan ersätta med strimlad stekt tempeh eller kokta stora vita bönor spetsade med ljus soja…
  • På www.mumsmiljomat.se ser du också att detta är en fullgod måltid, näringsmässigt, och att det finns plats  för en liten kopp hemlagad chokladmousse. Och recept på chokladmousse hittar du också där.

Ekologiska jordgubbar bättre för alla

mars 9, 2012

Att ekojordgubbar är mycket godare vet alla som ätit Tillmans i Grangärde – söta, smakrika och dessutom betydligt mer hållbara än andra.

Nu kommer också spännnade data från Lunds Universitet som visar att ekologisk jordgubbsodling gillas bättre av bina. Hela 45 % av de ekologiska blommorna blev pollinerade jämfört med 17 av de konventionella…

Dessutom är det klarlagat ekologiska jordgubbar innehåller mer antioxidanter.

Så nu är det bara att vänta till sommaren för att kunna jordgubbsfrossa. De importerade som nu finns smakar nada. Så heller vänta på det riktigt goda än slicka sig det halvdana…

Även frysta grönsaker har ursprung…

februari 15, 2012

Jag gillar frysta grönsaker och tycker att det är ett utmärkt alternativ klimat- och miljömässigt på vintern och våren.  Frysta grönsaker stoppas ju i frysen när de är som bäst dvs. i säsong. Och frysning är ett skonsam metod näringsmässigt att bevara grönsaker. Och även om metoden och förvaringen kräver energi så är det bättre än både kött och växthusodlat.  

Men har du också funderat på varifrån grönsakerna i fryspåsen kommer? Gröna ärter brukar vara svenskodlade men  hur är det med spenaten? Minimajskolvar är ju inte växta på granngården och inte heller auberginerna men resten då?  Kolla här och titta varifrån dina favoriter kommer.

Svensk trädgårdsodling är sorgligt eftersatt men efter att ha kollat på Findus hemsida ser jag att förvånandsvärt (40 %)  mycket av grönsakerna är svenskodlade!  Tyvärr är inga av Findus grönsaker ekologiska…När kommer de?

Eller har någon tips var jag kan hitta frysta grönsaker som är ekolologiska och allra helst svenskodlade?

Dödligt att äta vegetariskt en gång i veckan

februari 3, 2012

Nu mobliserar köttförfrossarna mot Meatfree Monday: de hörs även i radio och Tv.

En moderat riksdagsman säger i Studio 1 att vi ska kritisera Kina som ökar från 4 till 51 kilo och inte svenskarna som succesivt ökar köttportionen år från år och hamnar bra mycket högre än Kina. Vi åt 43,8 kg* 1990 och 82,6 kg* år 2010. Nästan en fördubbling och ökning  med 40 kilo på 20 år… Hoppas han får bassning av sin partisekreterare Sofia Arkelsten som alltid brukar framföra vikten av vegetarisk mat.

Förstår inte oron över att svenska barn och vuxna ska tvingas äta vegetarisk en enda måltid i veckan. Är det någon som verkligen tror att våra barn svälter ihjäl av en köttfri måltid?  Och  varför tror köttfrossarna att alla barn hatar vegetarisk mat? Jag undrar hur många barn som väljer bort vegetarisk lasagne för en korv av tvivelaktig kvalitet?  Vad tror köttförsvararna  att svenska skolbarn egentligen får för kött på sina tallrikar?  Den minimala pengen som avsätts för skolmat räcker inte till kött av hög kvalitet 5 dagar i veckan.

För övrigt: I stora delar av världen lever många med högst en köttdag i veckan – och det är inte detsamma som svält. Rejäla portioner av baljväxter är viktigare för proteintillförseln än dyrt kött.  Att inte äta kött är den vanligste dieten om man räknar världsvitt.

Njuter själv gärna av en god bit kött, en schysst korv, en läcker skiva lever men förstår inte att det blir godare ju mer och oftare man äter kött. Men köttbiten på min tallrik  ska komma från ett djur som varit lyckligt så länge det levt. Kallar mig  kravvegetarian. Mindre mängd men endast kött från betande tama och vilda djur samt frigående kycklingar tror jag är det bästa klimat- och miljövalet. Och det mest kulinariska.    

Ps. 70 % av allt svenskt nötkött kommer från ungnöt som inte omfattas av betestvånget – De kan i teorin leva hela livet  inomhus och bara se solen på väg mellan ladugårdsporten och spången upp på slakteribilen.  

* Benfri vikt och inklusive kyckling enligt Jordbruksverket.

Nitrit i skinka ger cancer

januari 16, 2012

Lite lagom efter att julskinkan, julkorvarna är uppätna nås vi av ett nygammalt cancerlarm - mat med processat kött som korv, skinka, leverpastej, bacon ökar riskerna för cancer i bukspottkörteln. Och det är egentligen inte köttet utan tillsatserna, närmare bestämt nitrit som är orsaken. Sedan tidigare är det klarlagt  att nitrit ger mag- och tarmcancer.

Studien har gjorts av docent Susanna Larsson, Karolinska, och är en s.k. metastudie dvs hon har sammanfattat flera olika studier enligt TT. 

För att öka hållbarheten och för att ge korv, skinka den där trevliga rosa färgen som ser så aptitlig ut tillsätts nitritsalt. Och visst är botulinium ett otrevligt bakteriegift och visst kan det finnas i korv och andra charkprodukter men bakterien är vanligare i fisk. Rökta, vakuumpackade  - bakterien växer inte i syre –  fiskprodukter bör vara bra mycket farligare än korv utan nitrit…

Vill du slippa nitrit i din korv? Välj Kravmärkt! Krav tillåter inte nitritsalt eftersom man bedömmer det som en onödig tillsats som används av kosmetiska skäl. Och korven, skinkan smakar lika gott utan men blir inte rosaröd utan ser ut mer som kokt kött.  

Ett annat alterntiv är välja en korv märkt ”eu-ekologisk”. I den korven är nitrithalten nerdragen till hälften och därmed minskar cancerrisken med 50 %. Men färgen finns där och skyddet mot botulism tycks vara tillräckligt. Så varför inte skära ner nitrithalten i alla charkprodukter? 

Så är du rädd om hälsan välj korv, skinka, bacon, pastej som är ekologisk.

Närodlat eller ekologiskt – Vad väljer du?

januari 3, 2012

Är så trött på snacket om närodlat kontra ekologiskt. Jag vägrar att köpa svenskt bara för att det är svenskt. Det måste finnas ett rimligt utbud för att jag ska prioritera svenskt och det ska allra helst vara ekologiskt. Det är därför som jag väljer importerade bönor framför svenska bruna. Väljer bort svenska tomater framför importerad fänkål och zucchini. Är övertygad om att ”giftfritt” är viktigare än svenskt för världens framtid. 

Om svenskt jordbruk bara kan producera vete med taskigt protieninnehåll (som inte duger till bröd, pasta och bulgur), gula ärter och potatis, morötter, vitkål för vinterlagring tar jag mig rätten att välja bort det svenska. Och istället köpa pasta, gryn av hög kvalitet, bönor och linser i många färger och importerade frilansodlade grönsaker med mycket gott samvete. Gärna närodlat men inte för att subventionera och underlätta att svensk jordbruk och trädgårdskötsel (om den finns fortfarande) ska fortsätta i samma banor; mesta möjliga vinst till brukarna oavsett kvalitet och utbud. Det är ett giganskt lurendrejeri att få enskilda konsumenter att tro att det deras ansvar att rädda svensk jordbruk egenom att välja svensk i första hand, oavsett kvalitet och odlingsmetod. Kolla bara vem som driver frågan och vem som tjänar på det.

Och varför innebär Matland Sverige enbart att antalet dyra restauranger, tillverkare av feta festostar och söta marmelader ökar? Varför handlar inte satsningen om bra mat för gemene man? Ska inte den svenska jorden i första hand användas till odling av hälsosamma och läckra råvaror med stor variation? Som ger mat som vi svenskar vill ha på bordet varje dag. Jordbruk handlar inte bara om att ge försörjning åt bönder utan uppgiften är också att förvalta jorden rätt och producera mat som ger hälsa och god smak.

En lång rad av importerade livsmedel skulle kunna odlas och produceras i Sverige och det är inte konsumenternas fel att så inte görs;  bönor, linser och ärter (inte bara gula), goda hela gryn typ kamutvete, bulgur, couscous, frysta bär och grönsaker av alla slag, savojkål (tål kyla bättre än vitkål), päron, plommon (även torkade), nypon, fänkål, hasselnötter, pumpafrön kan mycket väl odlas i Sverige…Och listan skulle kunna göras oändligt lång. Något för Jordbruksverket och Eskil Erlandsson med sitt Matland att ta tag i!    

Transporterna är inte den största energislukaren vad gäller matproduktion utan det är framförallt odlingen som kräver mest energi. Och Sverige är inte ledande vad gäller energismart livsmedelsproduktion, snarare tvärtom. Mest energi av allt kräver köttproduktion. Bönor, linser, ärter är alltid ett bättre val ur energisynvinkel än animaliter. Grödor odlade i uppvärmt växthus (t.ex. svenska, holländsak) är ett undantag. Och vill du göra något åt transporterna är det dina egna bilresor fram och tillbaka till butiken och inte importen av grönsaker som är det största problemet. Färre matlador och fler butiker där människor bor.

Det trevliga med köksväxter är att de kräver mycket lite mark men det besvärliga är att de kräver mycket arbete. Ett problem men kan forskare och smahälle konstuera bilar, mobiler och kärnkraftverk måste det väl finnas kunnande för att kunna lösa detta problem.


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.