Aldrig fel med en näve linser…

Inför linssoppans dag nu på torsdag vill jag påminna om knepet att berika och ladda tunna soppor med några nävar linser;

Grönsakssoppor är ofta förfärligt tunna på näring och energi: Kolla näringsinnehållet på färdiga soppor från butiken. Oavsett om de är på burk, av pulver eller är färdiga ger de nästan inga kalorier. Det är inte många som ger fler än 300 kcal per portion! Samma sak gäller tyvärr nästan alla hemkokta grönsakssoppor; en minestrone, en potatissoppa eller en spenatsoppa utan bönor, linser ger nästan ingen energi och därför minimalt med mättnad. Inte för inte äter vi traditionellt pannkakor till efterrätt på soppdagar. Enbart tunna grönsakssoppor till lunch bör varken äldre eller dagsbarn utsättas för.

Är det inte bra med få kalorier påpekar någon. Ja, om man blir mätt men det blir man inte utan för tunna måltider föder sug efter mat mellan målen. Oavsettt om det är bullar till fika, en näve torkad frukt och nötter kan det inte ersätta en bra fullständig måltid.

Så: Låt några deciliter bönor, ärter och kanske framförallt snabbkokta linser koka tillsammans med grönsakerna till en mättande soppa. En klick hoummos i soppan är förstås ett annat alternativ. Och blanda ner en halv eller hel burk färdigkokta linser eller bönor i butikens soppa.

Linser och då kanske framförallt röda eller gula skalade linser har också förmågan att ”reda” en soppa eller gryta så den blir trevligt tjock och samtidigt mer mättande. De kokar ju snabbt till mos, försvinner och gör soppan len.  

Linser liksom övriga baljväxter innehåller rejält med protein av hög kvalitet, viktiga mineraler som järn, zink, kalium, kalcium men också bra med olika b-vitaminer kanske framförallt folat. Lösliga fibrer sänker kolesterolvärdet, håller blodsockret på jämn nivå och ger lång mättnad. Dunder mat med andra ord. Och äter man enbart vegetarisk bör man se till att äta minst 1 rejäl portion baljväxter om dagen. Ost och mjölkprodukter av olika slag kan inte ersätta baljväxter.  Inte pasta och pesto heller…

Fritt fram grava färsk lax

Äntligen har Livsmedelsverket även officiellt tagit bort det gamla rådet att odlad lax måste frysas före eller efter gravning. Så nu kan du köpa färsk laxsida och grava den direkt! Någon risk för parasiter finns inte i det råa laxköttet säger SLV. Något som odlarna hävdat länge och som SLV tidigare endast medgett mellan skål och vägg.

Nu är det med andra ord ännu lättare och snabbare att grava sin egen lax. Billigare blir det förstås också i alla fall när den norska laxen finns till extra pris. Att det blir mycket godare behöver jag väl inte säga…

Det här behövs till 1 kg färsk laxfilé (6 middagsportioner och 10 som förrätt eller buffé):  4 msk salt, 3 msk socker, 1½ tsk krossade rosepepparkärnor eller enbär,  ½ tsk grovkrossad svartpeppar, dill.

• Gör så här: Blanda ihop salt, socker och peppar. Skölj dillen.
• Dela laxfilén i halvor. Ta bort småben och fenor. Skölj av fisken.
• Klappa i saltblandningen och lägg ihop laxen med köttsidorna ihop och massor av dill emellan.
• Lägg laxpaketet i plastpåse. Knyt om.
• Lägg direkt i kylen på ett fat. Vänd paketet några gånger om dagen.
• Beräkna att laxen kräver 2 dagar om det är frågan om tjocka filéer.
• Häll bort saltspadet när laxen är klar så att den inte blir för salt.
• Laxen håller sig 1 vecka i kylskåp.

Observera använd inte mineralsalt som snarare göder än dödar bakterier. Däremot är det bra med joderat salt. Vi äter för mycket salt men för lite joderat i Sverige. Varken matindustrin eller restauranger använder tyvärr joderat salt. Jodbrist är allvarligt framförallt för gravida.

Var inte rädd för sockret! Ytterst lite tas upp utan sockret förstärker smaken och ökar hållbarheten.

Gnocchier till alla oss som älskar potatis

Här kommer ett recept till er som gillar potatis i alla former. Vi som inte tror att potatis är lika med döden och känner oss skeptiska till alla hälsoundersökningar med ursprung i USA som dömmer ut potatis – För hur äter man potatis i det stora landet i väster? Friterat med massor av tveksamt fett (mkt Omega 6, transfett eller mättat), bemängda av cancerogena akrylamider och andra stekmutagener eller som potatismos. Stinnt även det av kolesterolhöjande mättande fetter inklusive transfetter och när det görs i form av pulvermos kan man lägga till en hel del andra tveksamma = ohälsosamma ämnen, tillsatta eller uppkomna under torkningen till pulver. Bakad med feta majonnäsfyllningar eller rullad i söta rökta hickorymarinader. Och hur stor del av Nordamerikas potatis är inte genetiskt manipulerade, dvs GMO potatis? 

För så är det kokt potatis är bra mat. Och i form av kall eller ljummen sallad med en olje- och vinegrettdressing dessutom helt okey även för stränga GI anhängare. Vi som snarare tror på GL – glykemiskt loaded; dvs GI värdet gånger kolhydratmängden- vet att potatis är bättre än både ris (givetvis), pasta och många hippa gryner när det gäller påverkan på blodsockret. Dessutom så finns nästan inget livsmedel som kommer så högt på listan över mättnadsindex som kokt potatis. Man håller sig bäst mätt och längst med kokt potatis. Bra bantningsmedel med andra ord. Dessutom är potatis trevligt rik på kalium som sänker höga blodtryck – salta inte i kokvattnet bara, då sänks kalium- och natriumhalten ökar. Lite salt på den färdigkokta är bättre.

Glöm inte heller att potatis är närodlat och påverkar klimatet i mycket mindre grad än framförallt ris men också pasta.

Så till er som älskar god svensk potatis, allra helst odlad på sandjord och definitvit utan konstgödsel och bekämpningsmedel, kommer här ett recept på hemlagade gnocchier – de köpta är också helt okey.

Det här behövs till 4 gnochier: 800 g kokt potatis ( 1 mellanstor väger 90 g), 1 stort eller 2 små ägg, 3-3½ dl vetemjöl, ½ + 2 tsk salt. Sås: 250 g grön eller vis sparris, 250 gröna bönor, salt + socker till kokningen, 1 ask kräftstjärtar eller skalade räkor i buljong (ca 170 g), 2-3 msk olivolja, 2 msk god vinäger, 1 klyfta vitlök, hackad basilika eller perilja, svartpepar och salt till smaksättning.

• Gör så här: Koka potatisen med skal. Skala potatisen medan den fortfarande är varm. Låt svalna något.
• Riv potatisen. Rör ner uppvispat ägg och strö över lite mindre mängd vetemjöl än vad receptet anger och salt. Rör ihop till en smet. Tag den fulla mängden mjöl om smeten känns lös.
• Gör gärna ett provkok dvs rulla en lite kula, platta till och lägg i någon centimeter kokande vatten. Låt koka några minuter och kolla konsistensen.
• Dela degen/smeten i bitar. Rulla till fingertjocka längder och skär i centimeter tjocka skivor och tryck ut dem med en gaffel eller tummen. Lägg på tallrikar, gärna med bakplåtspapper under om du ska vänta med att koka.
• Tillaga det gröna : Skär bort den nedersta träiga delen på sparrisen. Skär bort fästet på de gröna bönorna. Skär i 2-3 cm långa bitar. Koka i vatten med salt och socker. Låt koka några minuter tills grönsakerna är knappt mjuka.
• Rör ihop olja, vinäger, pressad vitlök, salt och peppar till en marinad. Droppa hälften över de kokta gnocchierna.
• Åter till gnocchierna: Koka upp en vid gryta med vatten och salt (som till pastakoka). Lägg i gnocchierna, ungefär 1/3 -1/4 del åt gången i det kokande vattnet. Ta upp med hålslev när gnocchierna flutit upp. Gnocchierna kokar klart på några minuter Lägg i en förvärmd skål. Ringla lite, lite olja över och vänd om. Fortsätt på samma sätt med resten av smeten.
• Vänd ner sparris, gröna bönor och avrunna kräftstjärtar i skålen med gnocchier. Ringla över resten av marinaden. Klipp över generöst med basilika eller persilja.
• Ps: Istället för hemrullade gnocchier finns utmärkta färdiga att köpa; Räkna med 1 paket á 500 g till 2-3 portioner.
• Vegetariantips: Kräftstjärtarna eller räkorna kan ersätta med strimlad stekt tempeh eller kokta stora vita bönor spetsade med ljus soja…
• På www.mumsmiljomat.se ser du också att detta är en fullgod måltid, näringsmässigt, och att det finns plats  för en liten kopp hemlagad chokladmousse. Och recept på chokladmousse hittar du också där.

Hemkokt nyponsoppa supernyttigt

Alla goji-, inca, acaibär släng er i väggen. När det gäller antioxidanter och andra nyttiga bioaktiva ämnen ligger ni i lä för torkade nypon. Subernyttigt som nästan får döda att resa sig i sina gravar…

Nej, kanske inget att skämta om men man behöver verkligen inte köpa dyra utländska frukter och bär i jakt på nyttigheter. Nypon, blåbär och svarta vinbär är oftast minst lika bra. Tyvärr kommer väl inte nyponpulvret i Risentas påse från svenska bär men det skulle kunna göra det. Nypon innehåller inte bara, karotener, vitamin- C och andra antioxidanter. Nypon är dessutom järnrika. Vill du veta mer om näringsvärdet på soppan kolla på Mumsmiljömat. 

Kokade egen nyponsoppa i helgen för att visa hur enkelt, gott och hur lite socker man trots allt behöver använda.  Använde mig av honung för att få extra sötma – honung smakar ju mer sött än socker trots lika mycket sockerarter. Och honung innehåller ju också en hel del nyttigheter t.ex.; enzymer, pollen. Men honung ska inte upphettas då dör allt det som skiljer honung från socker. Så honungsvatten kan lika gärna bytas ut mot sockervatten däremot blir min nyponsoppa nyttigare med honung.

Det här behövs till 4 portioner: 6 msk (60 g) nyponskalspulver, 6+1 dl kallt vatten, 1,5 msk potatismjöl, 4 msk honung. Tillbehör: rostad mandel eller kokos, matlagningsyoghurt, keso, lättvospad grädde, glass eller silken tofu.

• Gör så här: Vispa ut nyponpulvret i 6 dl kallt vatten. Koka upp under omrörning. Drag från värmen.
• Rör ut potatismjölet i 1 dl kallt vatten. Vispa i redningen i den heta soppan medelst en tunn stråle.
• Koka upp under vispning tills soppan tjocknat.
• Låt svalna till fingerljummet. Vispa i honungen. Över 40 grader dör nyttigheter och smak i honungen.
• Smaka av. Rör i lite mer honung om du vill ha en sötare soppa. Och späd med mer vatten om du vill ha en nypondryck.
   

Skilj på laktosintolerans och komjölksallergi!

Kommer just från ett intressant pressevent med Alpro Soya och Grayling. Alpro Soya lanserar en ny revoltionerande vispbar sojagrädde-Alpro Airy & Creamy .

Supergod som jag skrev om tidigare här. Capris 19 kronor för 250 ml. Obs Airy & Creamy passar inte i varma rätter utan ska vispas. Fetthalten är 26 % mot vanlig vispgräddes 40 %.

Men förstår inte att det ska vara så svårt att skilja mellan komjölksproteinallergiker och laktosintoleranta.

• För det första: Det finns inget som heter mjölkintoleranta  och inte heller laktosallergiker.
• Komjölksallergi är något som man kan födas med och innebär att man inte tål någon form av komjölk, oftast inte heller annan djurmjölk, oavsett om det är i form av mjölk, yoghurt, smör eller ost. Modersmjölk går bra. Den allergin beror på att kroppen bildar antikroppar mot mjölkproteinet. Runt 2 % av alla svenska barn är komjölksallergiska vid födseln. De allra flesta har en allergi som går över med åren…
• Laktosintolerans beror på att man inte tål laktos, mjölksocker. Man saknar eller har för lite av enzymet laktas som finns i tarmen hos alla nyfödda. Laktosintolerans är ingen allergi eftersom inte antikroppar är inblandade. Som laktosintolerant klarar man att äta smör, hårdost och många dessertostar samt även fetaost.
• Världsvitt sett är de allra flesta vuxna laktosintoleranta då enzymet laktas försvinner med början i tidig skolålder. Men vi här i norden är en mutation som har kvar enzymet i vuxen ålder och därmed förmågan att dricka mjölk..
• Några av oss har inte denna förmåga. Närmare bestämt är vi 14 % av hela svenska befolkningen som inte tål laktos. Enligt siffror från Örebro Universitet.
• Till sist: att få i sig laktos om man är laktosintolerans är inte speciellt farligt; magen gör uppror. Komjölksallergiska däremot kan bli livsfarligt och akut sjuka om mjölk kommer i deras väg. Mjölk för komjölksallergiska kan vara dödande.

Så snälla alla mat- och hälsodebatörer, informatörer lär er skilja på orden.

Laktosfria godsaker i kyl och frys -1*

Många fnyser åt fruktyoghurt; innehåller bara socker och sylt. Jag gillar fruktyoghurt som efterrätt eller till festligt mellanmål på utflykten. Till frukosten ska det var lite mer ”hard core” naturell yoghurt…

Arla lanserar nu Yoggi  laktosfri fruktyoghurt med tre smaker: Jordgubb& vanilj, Skogsbär (enbart portionsförpackning), Samoa tropiska frukter (enbart 1 liter) och i två storlekar: 1 liter och 4 pack x 125 g. Innehåller 8 % frukt, 2 % fett och 11-12 % sockerarter varav 8 % är tillsatt socker.

Lite dyrare än vanlig fruktyoghurt. Cirka 23 kronor för 1 liters förpckningen och 19 för 4 x 125 g. Är det värt det? Är man så laktosintolerant att man inte klarar yoghurt tillhör man en minioritet av laktosintoleranta: De flesta av oss klarar yoghurt - kan det kanske var värt det.

Och smaken är bra! Fyllig, inte för fet och samtidigt inte så söt…

Det kommer mer:    

Blåbärsglass är gott och Sias blåbärsstrut är dessutom laktsosfri och glutenfri- och just glass är vi många som får ont i magen av. Så det tackar vi för. Putte är ingen jätteglass och finns både i frysdisken och i vissa glasskiosker. Styckepriset i kiosken ligger runt 15-16 kronor och i butiken köper du den i 12 pack…

Varken supersöt eller superfet men liksom all glass inget för bantare…

Dessutom lanserar Sia en laktosfri skopglass med lakrissmak. Den hittar du bara i speciella glasskiosker och på krogen…Tyvärr, lakrisglass var jättegod. 

 

Behövs laktosfria produkter?

Ja, säger jag. Ny forskning från Örebro Hälsoakademi  på Universitet, visar att 14 % av svenskarna inte tål laktos -Så Arla uppdatera er siffror; Svensk Mjölks siffra om att 5 % av svenskar är laktosintoleranta gäller personer födda 1920-1930. Idag är vi en mycket mer blandad befolkning…

Visserligen är ytterst få barn under skolåldern laktosintoleranta  och visst är det  en innediagnos men lika fullt kan en klar majoritet av världens männsikor inte bryta ner mjölksockret (laktosen). Enzymet laktas försvinner med åldern…Och vi nordeuropeer är en mutation som har kvar laktasenzymet. Inte alla av oss men många…

Viktigt att veta är också att de allra flesta klarar syrade produkter som yoghurt (ej fil), creme fraiche och grädde. Laktosfritt smör är däremot onödigt eftersom det inte finns laktos i smör och inte heller i hård- eller fetaost.

* Fler laktosfria nyheter kommer om några dagar…

Fina fiskar till fest och vardag

Vi är många som längtar efter läckra, lätta fiskrätter till Nyår. Helst färsk och bara lätt stekt/kokt med en ljuvlig sås, sockerärtor, pressad potatis och ett svalt gott vitt vin…Bonterra Chardonnay är ett fanastiskt fiskvin – ekologiskt, biodymaniskt och lite dyrare, 135 kronor flaskan.

Vilken fisk ska man då välja? Häromveckan kom WWF, Världsnaturfonden, med sin nya lista på fiskar som inte är hotade av utfiskning. Och dessutom med en allt längre lista på certificerade fiskar dvs. de som är MSC- eller Kravmärkta. Det går framåt från lista till lista och år från år. Härligt!

Tyvärr berättar man inte om vilka fiskar som innehåller för höga halter miljögifter och inte bör ätas av fertila kvinnor (alla som vill ha barn), ungdomar och barn. Kolla på SLV för detta. Men vad som kan vara bra att veta; Strömming som är fiskad söder om Gävle har sällan skadligt höga dioxinhalter och gös, abborre, gädda från de stora sjöarna Vänern, Mälaren, Vättern och Hjälmaren innehåller inte hälsovådliga halter av kvicksilver.

Den flamsäkra fisken: Inte så farlig eller

Vad ska man säga när Naturskyddsföreningens senaste rapport ”den flamsäkra fisken” innehåller en hel del fel? Bra förstås att det inte var riktigt så illa som de påstod. Men förfärligt att föreningens goda rykte om vederhäftighet solkas.

DDT halterna i Vätternröding var inte alls så stora sam man angivit och dessutom menar många andra obereonde forskare att det sätt som SNF använt sig av gränsvärden för flamskyddsmedel är felaktigt. Dels finns inga gränsvärden och det går inte att jämföra och lägga ihop alla sorters flamskyddsmedel. De kan inte dras över en kant.

Läs dels SNF:s kommentarer.  Nu kan du också läsa hela rapporten (rättad version): Den flamsäkra fisken.

Undrar du vad Livsmedelsverket säger om fisken och rapporten, läs här.

Själv fortsätter jag att äta fisk; MSC märkt och allra helst KRAVmärkt. Dvs fisk som inte hotas av utfiskning och den senare är dessutom kollad vad gäller miljögifter… Och jag använder som alltid Världsnaturfondens fiskguide: Fisk till middag.

Fisk är bra mat; läckert, nyttigt och kan ätas förnuftigt.

Höstpyssel – Syra din egen surkål

Mjölksyrejäsning är en konserveringsmetod som gör maten nyttigare. Inga vitaminer eller antioxidanter dör. Utan de bevaras bättre och blir dessutom lättare för kroppen att ta upp. Syrningen sänker GI-värdet, gör mineralerna mer tillgängliga och de aktiva mjölksyrebakterierna (probiotika) stärker kroppens immunförsvaret. Dessutom är surkål, syrade morötter, kimichi och syrade pickels rasande gott.

Några olika tekniker finns att syra grönsaker. Säkraste metoden är, tycker jag, att använda vassla dvs, avrunnen yoghurt. Många menar att det räcker med enbart äpplen eller en klick ”gammal” surkål. Detta har inte jag provat utan håller mig till den beprövade vasslan.

Syra surkål tar sin tid; först efter 5-7 veckor kan du njuta din egen surkål. Liksom allt mjölksyrat ska kålen inte upphettas. Vid hetta över kroppstemperatur förstörs alla nyttiga bakterier och enzymer. Så servera kålen knapp ljummen till god korv, rökt fläsk eller varför inte lägga en klick i rödbetssoppan eller på råkosttallriken?

Så här får du vassla: Börja med att låta ca 6 dl naturell yoghurt (helst eko) rinna av i ett kaffefilter. Efter dryga halvtimmen, timmen har du 3 dl. Av färskosten som blir kvar kan du t.ex. göra en god tzaziki, en läcker efterrätt med honung och nötter eller så smaksätter du färskosten med örtkryddar och örtsalt och serverar den med bröd

Det här behövs till ca. 3 liter surkål: 1 ½ kilo vit- eller sommarkål, 1 msk salt, 2 äpplen, riktigt fina oskadade, 2 gula lökar, 1 msk kumminfrön, 2 msk enbär, 3 dlvassla

Desssutom: 1 stor glasburk (minst 3 liter) med glaslock, klämma och gummiring s.k. franskt konservglas eller en äkta syrningskruka med vattenlås

• Gör så här: Börja med att fixa vassaln (se ovan).
• Därefter ansa kålhuvudena. Skär bort fula och skadade blad. Skär bort rotstocken men släng den inte. Riv eller hyvla kålen och rotstocken fint.
• Lägg någon decimeter kål i en rostfri bunke, strö på en del av saltet. Stöt kålen kraftigt med knuten näve eller trästöt tills kålen börjat fukta sig. Fyll på mer kål och salt. Stöt hårt. Upprepa tills all kål stöts och börjat mjukna.
• Skölj äpplena men skala inte och ta inte heller bort kärnhuset. Skär i tunna skivor. Skala och skär också löken i tunna skivor.
• Varva kål, äpple, lök och kryddor i en 3 liters glasburk. Häll till sist på vasslan. Täcker inte vasslan helt, koka upp lite vatten. Låt svalna till fingerljummet och häll över tills kålen är precis täckt.
• Förslut, ställ varmt och mörkt, 20–22 grader, i 2–3 dagar tills surkålen börjar ”puttra”.
• Ställ därefter mörkt och svalt, runt 15 grader, i några veckor så mognar surkålen i smak. Fyll ev. på mer kokt vatten om surkålen känns torrt. Men öppna inte burken i onödan.
• Nu kan man äta surkålen men oftast blir den ännu bättre efter ytterligare några veckor i svalt uttrymme, runt 4­–10 grader. Har man däremot gjort surkålen på den vattenrika sommarkålen ska surkålen ätas  efter mogningen. Den håller inte så bra. 

Trött? – fyll på med järn

Hösten lägger sig som en fuktig filt över tillvaron just nu och många känner sig trötta. Kanske är det frågan om järnbrist, i dagligt tal blodbrist.

Järnbrist är inte speciellt ovanligt. De allra flesta kvinnor har någon gång haft ett lite för lågt järnvärde, om inte annat när de är gravida. Järnbrist anses globat vara ett stort problem – människor har inte tillgång till tillräckligt bra mat! Ibland kan man uppleva ganska dramatiska försämringar av sitt järnvärde. Ena månaden är det högt och bra medan nästa har det sjunkit rejält. Men det är faktiskt en chimär. Låt mig förklara; Det som vanligtvis mäts är Hbvärde (som järnmängden mäts i) i blodet men egentligen borde man mäta järndepåerna som förser blodet med järn. Man kan ha ett bra Hb värde men mycket låga depåvärden och när depån är tömd på järn går även Hb värdet i blodet ner. Därför kan Hb värdet ”rasa” med 20-30 enheter på en månad.    

Järnbrist ger trötthet, kanske blir man också lite drög, och minskar skyddet mot infektioner. Spring nu inte och köp järntabletter – om du inte är gravid och din barnmorska uppmanat dig till det – utan fyll på järnrikt mat. Och kanske framförallt; håll koll på vad som underlättar och vad som försvårar upptaget av järn från maten. 

Upptaget underlättas om du samtidigt äter mat med:

• Vitamin C : citrusfrukter, färska och frysta bär, nypon, kiwi men också färska, frysta grönsaker är bra källor av vitamin C. Däremot ska man inte enbart förlita sig på juice. Vitamin C halten sänks snabbt i en öppnad förpackning.
• Köttfaktorn: Äter man samtidigt kött, kyckling men också fisk och skaldjur underlättas upptaget av järn från vegetabilier.
• Surdegsjäsning och lång jästid, lång blötläggning av bönor, linser, ärter bryter ner ett ämne: fytinsyra, som gör att järn i fullkornsprodukter och baljväxter blir svårt att tillgodogöra sig. Lösningen är inte vitt bröd och vita gryn, där finns inget järn.
• Ät gärna surkål och andra mjölksyrade grönsaker tillsammans med järnrikmat.

  Undvik däremot detta i en järnrikt måltid:

• Drick inte te, kakao eller kaffe direkt efter lunch och middag. Olika syror i dryckerna försvårar upptaget.
• Undvik kalciumrika livsmedel (mjölk/ost) i samband med järnrika måltider. Spar mjölken, osten till frukost och mellanmål.
• Polyfenoler som finns i kakao, mörk choklad men också vissa  kryddor som oregano och grönsaker ex. aubergine.

Däremot lasta in med järnrik mat som: Lever (ej gravida), skaldjur, mörkt kött, blodpudding, messmör…

Vegetariska järnrika alternativ är: Baljväxter (se ovan), nötter, mandel och frön (särskilt vetegroddar), torkad frukt (extra mkt i aprikoser), gröna ärter, grönkål, nässlor, spenat, fänkål, fullkorn (se ovan).