Styckningsdelar inget för Jordbruksverket

Besökte den förträffliga konferensanläggningen Hooks Herrgård i fredags. Visserligen bara för en mycket bra lunch på väg till lilla C. i Malmö; mycket prisvärd buffé med sill- och smörgåsmatsbord, två huvudrätter och desserter; tiramisu, chokladmousse och hemgjord ostkaka…

Samtidigt svämmades restaurangen över av anställda på Jordbruksverket och jag kunde inte låta bli att överhöra en delikat diskussion mellan några anställda. Frågan gällde vad som menas med flapstek. Ingen styckningsdel som visserligen finns på svenska kor men kocken menade förmodligen det amerikanska flap steak. Jordbruksverkarna förklarade självsäkert för den frågande kollegan att det var innanlår; Fel, en flapsteak kommer närmast från det vi kallar högrev… Och tittade man närmare på köttskivorna var de smala, grova och inte vackert runda och fintrådiga som är kännetecknet för innanlår.

Själv hade jag precis förklarat för H. att jag trodde det var Flanskstek eller möjligen luffarbiff…Kändes jättebra att var bättre på svenskt kött än jordbruksverket…

Viktigast av allt är ändå att Hooks herrgård har en mycket god lunch som är väl värd den lilla extra vägen som det innebär att åka över Hook istället för att bara dundra vidare på E4  söder om Jönköping.

Närproducerat på Järvafältet

I lördags shoppade jag närproducerat så det visslade om det! Trots Stockholmsstads adressen Kista visade sig att vi bara har 4 km (per fot) till närmaste bondgård och gårdsbutik. 

På Hästagård 4 H kan man köpa lådor av lamm, nöt- och griskött. Det  kommer från djur som betat de ljuvliga kulturmarkerna på Järvafältet. På Järvafältet har det producerats mat sedan åtminstone 1300-talet! Och nu är vi åter där. Ibland tar utvecklingen många kringel i krokar innan den kommer rätt.

Vi köpte en låda griskött! Nassarna bökar fritt som alla kravgrisar och får till 95 % vegetabiliskt foder av utgången mat från ICA Maxi Häggvik! Slakten sker på lilla Skeboslakterie för nöt, lamm och på Husa gård för gris, båda ligger i Uppland. Vi köpte dessutom ekologiskt nakenhavre som likaså odlats på Järvafältet. Kan det bli bättre?

Hur hittar man hit. Ni som inte bor här i Mittens rike, i någon av Järvfältets förorter, åker vägen mellan Hjulstakorset (E18) och Akalla. Vi andra kan faktiskt ta cykeln och sikta in oss på kullen bortom Granholmstippen. Fika och äta lunch finns det också möjlighet till. Öppettider: Torsdag: 11 -19, lör-sön: 11-16.

Baskien bäst även på husmanskost

Igår åt jag friterad maizenapudding. Och det var riktigt gott! Det ni alla förespråkare för restanvändning var något ut över det vanliga. Kanske något för Lantmännen som föredömligt nog just nu har en kampanj om att ta hand om matrester.

Är åter i Baskien och närmare bestämt dess hjärta: Oñati. Här äter vi gott och sover som stockar på den lilla ”agroturismon” Arregi, strax utanför Oñatis 1500-tals centrum. Det är verkligen inte frågan om mat i den högsta serien och middagarna har inte så många likheter med San Sebastians nya baskiska kök. 

Alla är överens om att San Sebastian är Europas mathuvudstad med sina 16 stjärnor varav tre restauranger med högsta betyg i Guide Michelin. Paris må ha fler men också mångdubbelt fler invånare.  

Känslan för de baskiska råvarorna med mycket färsk fisk, skaldjur, kål, grönsaker, äpple, ägg med gulgula gulor och kött från utgångsdjur finns även här på Arregi parad med traditionell kokkonst. Överhuvudtaget är det lätt att äta gott, traditionellt och rikligt åtminstone till lunch i de här mindre kända delarna av Baskien. Vi kan inte låta bli en menu del dia med tre rätter och en flaska vin till lunch à 10 euro utöver Arragis likaså tre rätters middagar på kvällen. Någon plats för eftermiddagsfika och Oñatis choklad finns inte.

Vad åt vi igår då? På Arregi var det äggröra med tomater, paprika, lök och aubergine med rostade brödskivor indränkta i olivolja som förrätt. Därefter grillad bläckfisk (stor) med en söt aning fet sås av bläcket. Som avslutning den friterade maizenapuddingen. För er som inte vet vad maizeanpudding är: man reder kokande mjölk med maizenamjöl, vispar i lite ägg och smaksätter med socker och kanel. När puddingen stelnat i form, skivas den som en sockerkaka och friteras guldgul. Och det var faktiskt riktigt gott även om den färska ananasen som serverades tilll var bättre för maghälsan…

Vad dricker vi här? Etikettslös Rioja som är mjuk, fyllig med en aning sötma.

Mat på arbetsplatsen

Är på seminarium om mat, arbete och prestation. Och nyttigt ska det vara titeln är ”Nyckelhålet på restaurang”. Arrangörer är Nyckelhålet på resturang, Livsmedelsverket och folkhälsosintitutet.

En hel del intressant har sagts av Martin Ingvar, Petra Lundström, Pia Lindeskog m.fl. Pia påpekade att vi inte kan tänka oss en cigarettautomat på jobbet men tycker att det är helt okey med en automat fylld på kaffebröd, godis och läsk. Att förbjuda en sådan är i det närmaste att betrakta som förmyndarie…Vilken arbetsplats har en inte policy vad gäller när alkohol kan serveras medan en kostpolicy saknas. Maten på tallriken som företagen bjuder på kan vara av vilken näringskvalitet som helst.  

Som alltid på sådana här träffar finns något obskyrt främjande. Denna gång lunchfrämjandet som förstås ska få oss att gå mer på lunchrestaurang. Och följdaktligen kunde företrädaren berätta att folk som går ut och äter upplever sin lunch till 72 % som något positivt medan den som hade matlåda var bara till 52 % nöjd och glad. Huruvida detta berodde på att den som hade matåda var tvungen att äta ”när arbetet så tillåter” dvs. inte hade reglerad lunchpaus visste han förstås inte. Denna uppgift liksom frågan om hur lång lunch de tillfrågade hade saknades i hans undersökning! Hur kan man då säga att folk är mindre nöjda med själva matlådan?

Varken lunchfrämjandet eller jag vet om maten på lunchrestaurangen är bra. Någon innehållsdeklaration finns förstås inte. Det enda som finns är Hälsomålets undersökning från 2002 som visade att en normalunch gav över 900 kcal och hade en energiprocent på drygt 45 % fett. En av 10 luncher var bra mat för en kvinna!

Tillskillnad från lunchfrämjandet tror jag inte att det är bättre idag. Enligt jordbruksverkets statistik ökar konsumentionen av grädde, smör och ost. Vi äter dessutom mer kcal per år och person.  

Men vi vet även att grönsakskonsumentionen bland män har ökat från 54 kg 1990 till 75 kg 2008. Bland kvinnor syns inte samma dramatiska ökning. Orsaken till detta sägs vara dagens  ”obligatoriska” salladsbordet. Det var inte lika vanligt 1990 som idag. Och salladsbordet har utjämnat könsskillnaderna vad gäller grönsaksätandet. Det går att förbättra matvanorna med andra ord.

Samtidigt glöm inte att av de 1,6 miljarder måltider som äts utanför hemmet varje år i Sverige äts hela 456 miljoner på fast food ställen och bara 390 miljoner på lunchrestauranger.(Resterande är kvällsrestauranger, sjukhus, skolor och andra offentliga matsalar)

Köttfritt på krogen

Fira miljövänliga veckan med att välja vegetariskt på lunch- och kvällsrestaurangen. Kolla här var ditt närmaste gröna lunchalternativ finns. Kolla efter ”gröna gaffeln”.

Utmana din egen lunchrestaurang! Kräv en vegetarisk dag i veckan. Satsa på ”Meat free monday”.

Vad som händer på din hemort under miljövänliga veckan hittar du här.

Två bra lunchställen i Bollnäs

Snabbt som ögat fick jag förslag på två bra lunchresatauranger som verkar väl värda ett besök om du är i Bollnäs:

Café, restaurang Bangården - ligger strax bakom (från centrum sett) järnvägstationen. Postgränd 1, 0278 121 90 , info@bangarden.se    Idag kunde jag välja på Kalops med rödbetor och kokt potatis eller pasta med ost- och skinksås.   

samt trädgårdskök Lilla k lite längre bort och söder om kyrkan i Mobackens Trädgårdscenter. Norra Kilaforsvägen 24, 0278 120 12, info@lillak.com  Idag serverade Lilla k: Älgfärsbiffar med rödbetsdip och potatisstamp.

På båda ställen ska man få bra lunch och Bangården är kända för sin husmanskost. Medan du på Lilla k kan sitta med din kaffekopp i kokboksbiblioteket och här är maten lite mer modern med mycket grönsaker och frukt i matlagningen.