Är på seminarium om mat, arbete och prestation. Och nyttigt ska det vara titeln är ”Nyckelhålet på restaurang”. Arrangörer är Nyckelhålet på resturang, Livsmedelsverket och folkhälsosintitutet.
En hel del intressant har sagts av Martin Ingvar, Petra Lundström, Pia Lindeskog m.fl. Pia påpekade att vi inte kan tänka oss en cigarettautomat på jobbet men tycker att det är helt okey med en automat fylld på kaffebröd, godis och läsk. Att förbjuda en sådan är i det närmaste att betrakta som förmyndarie…Vilken arbetsplats har en inte policy vad gäller när alkohol kan serveras medan en kostpolicy saknas. Maten på tallriken som företagen bjuder på kan vara av vilken näringskvalitet som helst.
Som alltid på sådana här träffar finns något obskyrt främjande. Denna gång lunchfrämjandet som förstås ska få oss att gå mer på lunchrestaurang. Och följdaktligen kunde företrädaren berätta att folk som går ut och äter upplever sin lunch till 72 % som något positivt medan den som hade matlåda var bara till 52 % nöjd och glad. Huruvida detta berodde på att den som hade matåda var tvungen att äta ”när arbetet så tillåter” dvs. inte hade reglerad lunchpaus visste han förstås inte. Denna uppgift liksom frågan om hur lång lunch de tillfrågade hade saknades i hans undersökning! Hur kan man då säga att folk är mindre nöjda med själva matlådan?
Varken lunchfrämjandet eller jag vet om maten på lunchrestaurangen är bra. Någon innehållsdeklaration finns förstås inte. Det enda som finns är Hälsomålets undersökning från 2002 som visade att en normalunch gav över 900 kcal och hade en energiprocent på drygt 45 % fett. En av 10 luncher var bra mat för en kvinna!
Tillskillnad från lunchfrämjandet tror jag inte att det är bättre idag. Enligt jordbruksverkets statistik ökar konsumentionen av grädde, smör och ost. Vi äter dessutom mer kcal per år och person.
Men vi vet även att grönsakskonsumentionen bland män har ökat från 54 kg 1990 till 75 kg 2008. Bland kvinnor syns inte samma dramatiska ökning. Orsaken till detta sägs vara dagens ”obligatoriska” salladsbordet. Det var inte lika vanligt 1990 som idag. Och salladsbordet har utjämnat könsskillnaderna vad gäller grönsaksätandet. Det går att förbättra matvanorna med andra ord.
Samtidigt glöm inte att av de 1,6 miljarder måltider som äts utanför hemmet varje år i Sverige äts hela 456 miljoner på fast food ställen och bara 390 miljoner på lunchrestauranger.(Resterande är kvällsrestauranger, sjukhus, skolor och andra offentliga matsalar)