Syditaliensk pastasås med musslor och tomat

Visserligen står det måndag i almenackan men jag kan inte låta bli att bjuda på denna ”fredagsmysrätt” – En pastarätt  inspirerad av det syditalienska köket med olivolja istället för smör. Där grädden är ersatt med tomat, grönsaker och örter. Massor av vitlök, kapris, oliver och definitivt ingen ost när såsen också innehåller skaldjur och fisk.

På eget bevåg har jag bytt ut de salta sardellerna mot ansjovis dvs. skarpsill. Och jag väljer med glädje musslor – dessa läckra skaldjur som har så många fördelar: Billiga, supernyttiga – kolla järnvärdet, och mycket miljövänliga. Musslor renar vattnet från näringsämnen och motverkar övergödning. Undvik dock musslor som inte är odlade och välj allra helst MSC.märkta.

Det här behövs till 4: 1 burk musslor i buljong (170 g avrunnen vikt), 1 liten burk ansjovisfiléer (80 g), 1 rödlök, 2 vitlöksklyftor, 1 fänkålshuvud, olivolja, 2 km chili flakes, 400 -500 g krossade tomater, ½ dl kapris, 1 dl svarta eller gröna oliver inlagda, 1 msk tomatpuré, 1 msk rosmarin, 400 g spagetti

• Gör så här:Skär ansjovisen i små bitar. Skala och finhacka lök och vitlök. Skölj, halvera och skär bort rotstocken på fänkålen. Finstrimla.
• Hetta upp olivoljan i en gryta. Tillsätt chili flakes, vitlök och lök. Låt fräsa några minuter. Rör ned ansjovishacket, spar spadet. Rör om och låt fräsa några minuter.
• Vänd ner fänkålen och fortsätt att fräsa under omrörning ytterligare några minuter. Häll på tomatkrosset och låt såsen koka tills den är riktigt tjock.
• Späd med musselspad till lagom såskonsistens. Tillsätt kapris, svarta oliver, tomatpuré och rosmarin. Låt koka några minuter. Smaka av med lite ansjovisspad om du vill ha saltare smak. 
• Var italiensk och blanda tomatsåsen med pastan eller servera såsen vid sidan om.

Intresserad av rättens näringsvärde? Kolla på Mums.

Pizzasallad – en svensk uppfinning?

Till den fina vedugnseldadepizzan får vi traditionell pizzasallad – hur traditionell kan man undra? Finns den slakade vitkålen med syrlig vinäger och svartpeppar någon annanstans i världen? Salladen som ofta är förfärligt tråkig men andra gånger är förvånadsvårt njutningsbar. Inte serveras den väl i Italien till pizza?

Undrar varifrån den kommer vår pizzasallad? När pizzan dök upp i Sverige var det klassika tillbehören till  köttbullar brunsås, kokt potatis och lingonsylt och inte som idag makaroner och ketchup…I skolbespisningen åt vi blodpudding med strimlad vitkål blandat med lingonsylt (inte kul). Förövrigt användes vitkål till att omsluta köttfärs i kåldolmar eller täcka en kålpudding.

Så vem  skapade pizzasalladen? Misstänker att pizzasalladen är ett inlån från Balkan. Något som pizzabagarna från Balkan tog med sig. Är det någon som vet dess ursprung? Vad är historien bakom pizzasalladen?

Vinterfisk i vit skrud

Förskräcks inte av den bleka bilden; det är svårt att fixa läckra bilder så här års…Fisken är supergod och mycket lätt att göra.

Koka fisk i en riktig mustig och smakrik sås är ett av många favoritrecept när det gäller just fisk. Fisken blir precis lagom kokt  och all god fisksmak tas tillvara.

Just denna gång använde jag kolja men torsk, sej  eller någion insjöfisk som gös eller abborre går förstås lika bra. Självklart väljer du en fisk som har grönt ljus på WWF.s lista dvs en fisk som inte hotas av utfiskning. Gravida, fertila kvinnor och barn ska dessutom vara lite sparsamma med insjöfisk och Östersjöfisk som kan innehålla miljögifter.

Det här behövs till 4: 500 g kolja, torsk eller annan vit fisk, en bit purjolök, 1 dl grovt hackad dill; färsk eller fryst, 1 vitlöksklyfta, 3 msk rapsolja, 3,5 msk vetemjöl, 2 dl vatten (gärna hälften vitt vin), 1 tärning fiskbuljong, 2 msk fransk senap, 1,5 dl mjölk, 1 dl creme fraiche,  salt, peppar och ev. timjan

• Gör så här: Skölj fisken. Dela i 6-8 bitar.
• Snitta purjolöken längs med och skölj. Strimla nålfint. Skölj och hacka dill (om den inte är fryst). Skala vitlöken.
• Gör såsen: Använd gärna en traktörgryta eller annan gryta som rymmer hela fiskrätten.
• Hetta upp oljan. Rör i vetemjölet och låt fräsa någon minut. Späd med fiskbuljong (vatten + tärning) under ständig omrörning.
• Rör i senapen och pressa i vitlöken.
• Tillsätt mjölk och creme fraiche. Låt koka upp under omrörning. Tillsätt hälften av dillen och purjolöken. Smaka av med salt och peppar. Det ska smaka mycket. Kanske vill du ha lite timjan eller dragon?
• Lägg i fisken. Låt koka upp under lock. Koka i 2 minuter.
• Ställ på träskärbräda och låt efterkoka i 5 minuter. Kolla att fisken är genomkokt dvs. vit, fast och ogenomskinlig. Om inte koka upp grytan igen.
• Strö över resten av dillen och purjolöken.
• Servera med kokt, gärna pressad potatis och kokt savojkål i klyftor eller broccolibuketter.

Låter det gott? Vill du också se vad rätten ger i form av näring och nyttigheter? Och vilken miljöpåverkan råvarorna har? Kika in på Mumsmiljomat.se 

Nitrit i skinka ger cancer

Lite lagom efter att julskinkan, julkorvarna är uppätna nås vi av ett nygammalt cancerlarm - mat med processat kött som korv, skinka, leverpastej, bacon ökar riskerna för cancer i bukspottkörteln. Och det är egentligen inte köttet utan tillsatserna, närmare bestämt nitrit som är orsaken. Sedan tidigare är det klarlagt  att nitrit ger mag- och tarmcancer.

Studien har gjorts av docent Susanna Larsson, Karolinska, och är en s.k. metastudie dvs hon har sammanfattat flera olika studier enligt TT. 

För att öka hållbarheten och för att ge korv, skinka den där trevliga rosa färgen som ser så aptitlig ut tillsätts nitritsalt. Och visst är botulinium ett otrevligt bakteriegift och visst kan det finnas i korv och andra charkprodukter men bakterien är vanligare i fisk. Rökta, vakuumpackade  - bakterien växer inte i syre –  fiskprodukter bör vara bra mycket farligare än korv utan nitrit…

Vill du slippa nitrit i din korv? Välj Kravmärkt! Krav tillåter inte nitritsalt eftersom man bedömmer det som en onödig tillsats som används av kosmetiska skäl. Och korven, skinkan smakar lika gott utan men blir inte rosaröd utan ser ut mer som kokt kött.  

Ett annat alterntiv är välja en korv märkt ”eu-ekologisk”. I den korven är nitrithalten nerdragen till hälften och därmed minskar cancerrisken med 50 %. Men färgen finns där och skyddet mot botulism tycks vara tillräckligt. Så varför inte skära ner nitrithalten i alla charkprodukter? 

Så är du rädd om hälsan välj korv, skinka, bacon, pastej som är ekologisk.

Röd böngryta med fetaost

En röd gryta efter en lång rad röda dagar. En favorit trots att den inte kan tyckas så speciell men det är den salta fårosten som är pricken över i:et. Hoppa inte över den och byt inte mot någon salladsost = fusk feta.

Är du däremot vegan byter du förstås mot en god tofu och spetsar gärna med rostade sesamfrön.

Skulle gärna byta de röda bönorna mot svenskodlade bruna bönor. Men jag har inte hittat några ekologiska och då väljer jag hellre importerade kravmärkta. Och jag kostar på mig att spetsa grytan med importerad ekologisk paprika från Spanien. Mer om närodlat kontra ekologiskt, svenskt och frilansodlat kan du läsa nedan…

 Det här behövs till 4 portioner: 6 dl kokta röda bönor ( 2 dl okokta), 1 vitlöksklyfta, 2 rödlökar, 1 röd paprika, 1 stor morot, 2 msk oliv- eller rapsolja, 1 krm chili flakes, 400-500 g hela konserverade tomater, grönsaksbuljong i puck eller tärning (utan glutamat), basilika, timjan eller rosmarin, fetaost, frilansodlad persilja…

• Gör så här: Skala och finhacka vitlöken och rödlöken. Skölj och strimla paprikan fint. Skala och slanta moroten tunt.
• Hetta upp oljan i en stekgryta, gärna gjutjärnsgryta, strö över chili flakesen. Tillsätt grönsakerna och fräs lätt några minuter.
• Lägg i bönorna, spadet från de hela tomaterna, buljong samt vatten. Låt sjuda under lock tills morotsslantarna är mjuka. Vänd ner de hela tomaterna. Smaka av med örtkryddor. Det behövs knappast mer salt om fetaost används.
• Smula över lite fetaost- servera resten vid sidan om- och hackad persilja. Bjud på pasta eller brytbröd till.
• Avsluta med äpple för att få en perfekt måltid smak- och näringsmässigt.

För fler fina festliga och vardliga rätter med bönor, linser och ärter kolla här på Mums Miljömat.

Närodlat eller ekologiskt – Vad väljer du?

Är så trött på snacket om närodlat kontra ekologiskt. Jag vägrar att köpa svenskt bara för att det är svenskt. Det måste finnas ett rimligt utbud för att jag ska prioritera svenskt och det ska allra helst vara ekologiskt. Det är därför som jag väljer importerade bönor framför svenska bruna. Väljer bort svenska tomater framför importerad fänkål och zucchini. Är övertygad om att ”giftfritt” är viktigare än svenskt för världens framtid. 

Om svenskt jordbruk bara kan producera vete med taskigt protieninnehåll (som inte duger till bröd, pasta och bulgur), gula ärter och potatis, morötter, vitkål för vinterlagring tar jag mig rätten att välja bort det svenska. Och istället köpa pasta, gryn av hög kvalitet, bönor och linser i många färger och importerade frilansodlade grönsaker med mycket gott samvete. Gärna närodlat men inte för att subventionera och underlätta att svensk jordbruk och trädgårdskötsel (om den finns fortfarande) ska fortsätta i samma banor; mesta möjliga vinst till brukarna oavsett kvalitet och utbud. Det är ett giganskt lurendrejeri att få enskilda konsumenter att tro att det deras ansvar att rädda svensk jordbruk egenom att välja svensk i första hand, oavsett kvalitet och odlingsmetod. Kolla bara vem som driver frågan och vem som tjänar på det.

Och varför innebär Matland Sverige enbart att antalet dyra restauranger, tillverkare av feta festostar och söta marmelader ökar? Varför handlar inte satsningen om bra mat för gemene man? Ska inte den svenska jorden i första hand användas till odling av hälsosamma och läckra råvaror med stor variation? Som ger mat som vi svenskar vill ha på bordet varje dag. Jordbruk handlar inte bara om att ge försörjning åt bönder utan uppgiften är också att förvalta jorden rätt och producera mat som ger hälsa och god smak.

En lång rad av importerade livsmedel skulle kunna odlas och produceras i Sverige och det är inte konsumenternas fel att så inte görs;  bönor, linser och ärter (inte bara gula), goda hela gryn typ kamutvete, bulgur, couscous, frysta bär och grönsaker av alla slag, savojkål (tål kyla bättre än vitkål), päron, plommon (även torkade), nypon, fänkål, hasselnötter, pumpafrön kan mycket väl odlas i Sverige…Och listan skulle kunna göras oändligt lång. Något för Jordbruksverket och Eskil Erlandsson med sitt Matland att ta tag i!    

Transporterna är inte den största energislukaren vad gäller matproduktion utan det är framförallt odlingen som kräver mest energi. Och Sverige är inte ledande vad gäller energismart livsmedelsproduktion, snarare tvärtom. Mest energi av allt kräver köttproduktion. Bönor, linser, ärter är alltid ett bättre val ur energisynvinkel än animaliter. Grödor odlade i uppvärmt växthus (t.ex. svenska, holländsak) är ett undantag. Och vill du göra något åt transporterna är det dina egna bilresor fram och tillbaka till butiken och inte importen av grönsaker som är det största problemet. Färre matlador och fler butiker där människor bor.

Det trevliga med köksväxter är att de kräver mycket lite mark men det besvärliga är att de kräver mycket arbete. Ett problem men kan forskare och smahälle konstuera bilar, mobiler och kärnkraftverk måste det väl finnas kunnande för att kunna lösa detta problem.