Vinterfisk i vit skrud

Förskräcks inte av den bleka bilden; det är svårt att fixa läckra bilder så här års…Fisken är supergod och mycket lätt att göra.

Koka fisk i en riktig mustig och smakrik sås är ett av många favoritrecept när det gäller just fisk. Fisken blir precis lagom kokt  och all god fisksmak tas tillvara.

Just denna gång använde jag kolja men torsk, sej  eller någion insjöfisk som gös eller abborre går förstås lika bra. Självklart väljer du en fisk som har grönt ljus på WWF.s lista dvs en fisk som inte hotas av utfiskning. Gravida, fertila kvinnor och barn ska dessutom vara lite sparsamma med insjöfisk och Östersjöfisk som kan innehålla miljögifter.

Det här behövs till 4: 500 g kolja, torsk eller annan vit fisk, en bit purjolök, 1 dl grovt hackad dill; färsk eller fryst, 1 vitlöksklyfta, 3 msk rapsolja, 3,5 msk vetemjöl, 2 dl vatten (gärna hälften vitt vin), 1 tärning fiskbuljong, 2 msk fransk senap, 1,5 dl mjölk, 1 dl creme fraiche,  salt, peppar och ev. timjan

• Gör så här: Skölj fisken. Dela i 6-8 bitar.
• Snitta purjolöken längs med och skölj. Strimla nålfint. Skölj och hacka dill (om den inte är fryst). Skala vitlöken.
• Gör såsen: Använd gärna en traktörgryta eller annan gryta som rymmer hela fiskrätten.
• Hetta upp oljan. Rör i vetemjölet och låt fräsa någon minut. Späd med fiskbuljong (vatten + tärning) under ständig omrörning.
• Rör i senapen och pressa i vitlöken.
• Tillsätt mjölk och creme fraiche. Låt koka upp under omrörning. Tillsätt hälften av dillen och purjolöken. Smaka av med salt och peppar. Det ska smaka mycket. Kanske vill du ha lite timjan eller dragon?
• Lägg i fisken. Låt koka upp under lock. Koka i 2 minuter.
• Ställ på träskärbräda och låt efterkoka i 5 minuter. Kolla att fisken är genomkokt dvs. vit, fast och ogenomskinlig. Om inte koka upp grytan igen.
• Strö över resten av dillen och purjolöken.
• Servera med kokt, gärna pressad potatis och kokt savojkål i klyftor eller broccolibuketter.

Låter det gott? Vill du också se vad rätten ger i form av näring och nyttigheter? Och vilken miljöpåverkan råvarorna har? Kika in på Mumsmiljomat.se 

Nitrit i skinka ger cancer

Lite lagom efter att julskinkan, julkorvarna är uppätna nås vi av ett nygammalt cancerlarm - mat med processat kött som korv, skinka, leverpastej, bacon ökar riskerna för cancer i bukspottkörteln. Och det är egentligen inte köttet utan tillsatserna, närmare bestämt nitrit som är orsaken. Sedan tidigare är det klarlagt  att nitrit ger mag- och tarmcancer.

Studien har gjorts av docent Susanna Larsson, Karolinska, och är en s.k. metastudie dvs hon har sammanfattat flera olika studier enligt TT. 

För att öka hållbarheten och för att ge korv, skinka den där trevliga rosa färgen som ser så aptitlig ut tillsätts nitritsalt. Och visst är botulinium ett otrevligt bakteriegift och visst kan det finnas i korv och andra charkprodukter men bakterien är vanligare i fisk. Rökta, vakuumpackade  - bakterien växer inte i syre –  fiskprodukter bör vara bra mycket farligare än korv utan nitrit…

Vill du slippa nitrit i din korv? Välj Kravmärkt! Krav tillåter inte nitritsalt eftersom man bedömmer det som en onödig tillsats som används av kosmetiska skäl. Och korven, skinkan smakar lika gott utan men blir inte rosaröd utan ser ut mer som kokt kött.  

Ett annat alterntiv är välja en korv märkt ”eu-ekologisk”. I den korven är nitrithalten nerdragen till hälften och därmed minskar cancerrisken med 50 %. Men färgen finns där och skyddet mot botulism tycks vara tillräckligt. Så varför inte skära ner nitrithalten i alla charkprodukter? 

Så är du rädd om hälsan välj korv, skinka, bacon, pastej som är ekologisk.

Röd böngryta med fetaost

En röd gryta efter en lång rad röda dagar. En favorit trots att den inte kan tyckas så speciell men det är den salta fårosten som är pricken över i:et. Hoppa inte över den och byt inte mot någon salladsost = fusk feta.

Är du däremot vegan byter du förstås mot en god tofu och spetsar gärna med rostade sesamfrön.

Skulle gärna byta de röda bönorna mot svenskodlade bruna bönor. Men jag har inte hittat några ekologiska och då väljer jag hellre importerade kravmärkta. Och jag kostar på mig att spetsa grytan med importerad ekologisk paprika från Spanien. Mer om närodlat kontra ekologiskt, svenskt och frilansodlat kan du läsa nedan…

 Det här behövs till 4 portioner: 6 dl kokta röda bönor ( 2 dl okokta), 1 vitlöksklyfta, 2 rödlökar, 1 röd paprika, 1 stor morot, 2 msk oliv- eller rapsolja, 1 krm chili flakes, 400-500 g hela konserverade tomater, grönsaksbuljong i puck eller tärning (utan glutamat), basilika, timjan eller rosmarin, fetaost, frilansodlad persilja…

• Gör så här: Skala och finhacka vitlöken och rödlöken. Skölj och strimla paprikan fint. Skala och slanta moroten tunt.
• Hetta upp oljan i en stekgryta, gärna gjutjärnsgryta, strö över chili flakesen. Tillsätt grönsakerna och fräs lätt några minuter.
• Lägg i bönorna, spadet från de hela tomaterna, buljong samt vatten. Låt sjuda under lock tills morotsslantarna är mjuka. Vänd ner de hela tomaterna. Smaka av med örtkryddor. Det behövs knappast mer salt om fetaost används.
• Smula över lite fetaost- servera resten vid sidan om- och hackad persilja. Bjud på pasta eller brytbröd till.
• Avsluta med äpple för att få en perfekt måltid smak- och näringsmässigt.

För fler fina festliga och vardliga rätter med bönor, linser och ärter kolla här på Mums Miljömat.

Närodlat eller ekologiskt – Vad väljer du?

Är så trött på snacket om närodlat kontra ekologiskt. Jag vägrar att köpa svenskt bara för att det är svenskt. Det måste finnas ett rimligt utbud för att jag ska prioritera svenskt och det ska allra helst vara ekologiskt. Det är därför som jag väljer importerade bönor framför svenska bruna. Väljer bort svenska tomater framför importerad fänkål och zucchini. Är övertygad om att ”giftfritt” är viktigare än svenskt för världens framtid. 

Om svenskt jordbruk bara kan producera vete med taskigt protieninnehåll (som inte duger till bröd, pasta och bulgur), gula ärter och potatis, morötter, vitkål för vinterlagring tar jag mig rätten att välja bort det svenska. Och istället köpa pasta, gryn av hög kvalitet, bönor och linser i många färger och importerade frilansodlade grönsaker med mycket gott samvete. Gärna närodlat men inte för att subventionera och underlätta att svensk jordbruk och trädgårdskötsel (om den finns fortfarande) ska fortsätta i samma banor; mesta möjliga vinst till brukarna oavsett kvalitet och utbud. Det är ett giganskt lurendrejeri att få enskilda konsumenter att tro att det deras ansvar att rädda svensk jordbruk egenom att välja svensk i första hand, oavsett kvalitet och odlingsmetod. Kolla bara vem som driver frågan och vem som tjänar på det.

Och varför innebär Matland Sverige enbart att antalet dyra restauranger, tillverkare av feta festostar och söta marmelader ökar? Varför handlar inte satsningen om bra mat för gemene man? Ska inte den svenska jorden i första hand användas till odling av hälsosamma och läckra råvaror med stor variation? Som ger mat som vi svenskar vill ha på bordet varje dag. Jordbruk handlar inte bara om att ge försörjning åt bönder utan uppgiften är också att förvalta jorden rätt och producera mat som ger hälsa och god smak.

En lång rad av importerade livsmedel skulle kunna odlas och produceras i Sverige och det är inte konsumenternas fel att så inte görs;  bönor, linser och ärter (inte bara gula), goda hela gryn typ kamutvete, bulgur, couscous, frysta bär och grönsaker av alla slag, savojkål (tål kyla bättre än vitkål), päron, plommon (även torkade), nypon, fänkål, hasselnötter, pumpafrön kan mycket väl odlas i Sverige…Och listan skulle kunna göras oändligt lång. Något för Jordbruksverket och Eskil Erlandsson med sitt Matland att ta tag i!    

Transporterna är inte den största energislukaren vad gäller matproduktion utan det är framförallt odlingen som kräver mest energi. Och Sverige är inte ledande vad gäller energismart livsmedelsproduktion, snarare tvärtom. Mest energi av allt kräver köttproduktion. Bönor, linser, ärter är alltid ett bättre val ur energisynvinkel än animaliter. Grödor odlade i uppvärmt växthus (t.ex. svenska, holländsak) är ett undantag. Och vill du göra något åt transporterna är det dina egna bilresor fram och tillbaka till butiken och inte importen av grönsaker som är det största problemet. Färre matlador och fler butiker där människor bor.

Det trevliga med köksväxter är att de kräver mycket lite mark men det besvärliga är att de kräver mycket arbete. Ett problem men kan forskare och smahälle konstuera bilar, mobiler och kärnkraftverk måste det väl finnas kunnande för att kunna lösa detta problem.

Fina fiskar till fest och vardag

Vi är många som längtar efter läckra, lätta fiskrätter till Nyår. Helst färsk och bara lätt stekt/kokt med en ljuvlig sås, sockerärtor, pressad potatis och ett svalt gott vitt vin…Bonterra Chardonnay är ett fanastiskt fiskvin – ekologiskt, biodymaniskt och lite dyrare, 135 kronor flaskan.

Vilken fisk ska man då välja? Häromveckan kom WWF, Världsnaturfonden, med sin nya lista på fiskar som inte är hotade av utfiskning. Och dessutom med en allt längre lista på certificerade fiskar dvs. de som är MSC- eller Kravmärkta. Det går framåt från lista till lista och år från år. Härligt!

Tyvärr berättar man inte om vilka fiskar som innehåller för höga halter miljögifter och inte bör ätas av fertila kvinnor (alla som vill ha barn), ungdomar och barn. Kolla på SLV för detta. Men vad som kan vara bra att veta; Strömming som är fiskad söder om Gävle har sällan skadligt höga dioxinhalter och gös, abborre, gädda från de stora sjöarna Vänern, Mälaren, Vättern och Hjälmaren innehåller inte hälsovådliga halter av kvicksilver.

Till nyår: Kycklinglever med äpple och valnötter

 Kycklinglever är delikatessen som ofta glöms bort; Smakrikt utan att andra leverrätters beska, billig och ofta av bra kvalitet – åtminstone om du väljer färsk och allra helst från ekologisk kyckling. Bosarps är bäst.

Tillagas varsamt och serveras med färska blad, syrligt äpple, valnötter eller hasselnötter och rosépeppar. En extra hemlighet har jag också: pippin ska stekas i en god nötolja förslagvis valnötsolja och brässeras i en likaledes läcker och äkta balsamvinäger. Det är ju det som är trevligt med billiga delikatesser man har råd med lite dyrare ingredeinser.

Tillred förrätten precis innan ni sätter er till bords; kycklinglevern är läckrast lätt ljummen. 

Det här behövs till 6 förrättstallrikar: 250 -300 g färsk kycklinglever, vackra salladsblad, 2 stjälkar bladselleri, 2 äpple, 3 msk valnötsolja, salt, peppar, 2 tsk rosépeppar, 4-5 msk balsamvinäger, flingsalt (med jod)

• Gör så här: Förbered genom att skölja salladen, strimla sellerin, skär äpplen i finna tunna klyftor. Fördela på förrättstallrikar.
• Putsa kycklinglever och dela i ”vackra” bitar.
• Hetta upp oljan och bryn kycklinglever snabbt och hett. Dra ned värmen. Salta mycket lätt och strö över krossad rosépeppar.
• Slå över balsamvinäger, lägg på lock och låt puttra någon minut tills kycklinglever har ”stelnat” även i kärnan men fortfarande är lätt rosa.
• Fördela kycklinglevern på assietterna, slå över skyn och strö över lite gott flingsalt. Dekorera med val- eller hasselnötter. 

Tips: Är du mer sugen på en vegetarisk förrätt kolla på Mums miljömat. Där hittar du en sallad på färska sojabönor – Edamamesallad.

Bonusmat på julens rester

Bonusmat är ju ”nästan klar och redan betald mat”. Är något man har efter jul så är det rester. Goda grejer men inte så stora portioner…

Igår kokade vi en grönkåls- och spenatsoppa med kikärter, bulgur, lök och avslutade med ris al a Malta på danskt vis. Jullikt utan att vara julbordsmat. Tre dagar med julbord är för mycket för mig och detta var perfekt mat denna kväll, om jag får säga det själv. Och dessutom byggd på bonusmat – färsk grönkål som börjar slokna och gulna och framförallt ett utmärkt sätt att ta tillvara det sista av julgröten.

Ikväll tar vi det sista av den inkokta laxen och äter den med romssås förstärkt med ett fint hack av det allra sista på den rökta lax; Hos oss är det många som inte äter kött därav den myckna laxen…Till detta hade förstås den halländska grönkålen smakat utmärkt om den funnits kvar men det får bli marinerade gulbetor istället. Marinerade julbetor är julens stora hit.

Det här behöbs till en mindre sats: 500 g gulbetor, 2 msk god oliv- eller rapsolja, 2 msk vinäger, pressad vitlök, salt och peppar, persilja

• Gör så här: Koka gulbetorna med skal. Det tar ungefär 20 minuter beroende på storlek och ”träighet”.
• Skala betorna medan de fortfarande är varma, det går lättast dp. Skiva och lägg i en skål.
• Blanda en dressing av god olivolja, vinäger (ljus), pressad vitlöksklyfta, salt och peppar. Häll dressingen över den varma betorna.
• Hacka rejält med persilja och vänd ner.
• Njut!

Ps. Betorna smakar bra med det mesta…

Fler bra idéer på Julmatbonus hittar du här på min blogg.

Knaprig sallad till julbordet

Familjens förnuvarande mest populära vintersallad är en italienskinspirerad sallad med färsk fänkål, kålrabbi, apelsin och rödlök…En och annan svart oliver ovanpå skämmer inte heller ut salladen.

Den är härlig fräsch, fiberrik och läskande när sillen, köttbullarna, laxen och skinkan känns för protein- och fettsinna. Tillagad på fina frilansodlade grönsaker. Inget energislukande växthusodlat här inte.

Det här behövs till 6 bufféportioner: 1 stort huvud fänkål, 1 kålrabbi (ungefär lika stor), 2 apelsiner, 1 stor eller två mindre rödlökar, lite salt, någon matsked god oliovolja (novello, helst), några goda svarta Kalamataoliver.

• Gör så här: Halvera fänkålen, skär bort rotstocken och strimla mycket fint.
• Skala och strimla kålroten. Skala och skiva apelsinen och rödlöken.
• Varva allt på ett fat – det är snyggare och godare än i en djup skål. Avsluta med apelsin och rödlök.
• Toppa med ”fänkålsdillen” och svarta oliver. Strö över en aning salt och vid serveringen någon matsked olivolja.

Ps. Vill du ha lite hetta; dofta över någon krm chili flakes

Fler sallader till julbordet kan du hitta här på Mumsmiljömat. Scrolla ner och kolla.

Surdeg till jul – del 3

Dags att arbeta in vetemjölet i den nu bubblande rågdegen.

Jag smular ner ½ paket (25 g) jäst och rör ner ½ dl rapsolja. Arbetar in 14 dl stenmalet vetemjöl och arbetar länge, 10 minuter i maskin. Blir degen för kladdig arbeta in 2-3 dl vetemjöl och tillsätt 2 tsk salt. Arbeta i ytterligare några minuter.

Täck med bakduk och låt degen jäsa i 2-3 timmar tills den höjt sig rejält, nästan dubbel storlek. Du kan låta degen jästa i ytterligare 7-8 timmar om det pasar dig bättre – denna näst sista jästid kan aldrig blir för lång…

Ta upp degen på bakbordet knåda mycket lätt/ forma till 2 limpor eller lägg i korgar. Täck med duk och låt nu jäsa i 1 ½- 2 timmar (hur länge beror på förra jästiden och hur varmt det är i köket) tills degen snabbt jäser sig efter ett lätt tryck med pekfingret.

Grädda i 12-13 minuter i 250 graders ugnsvärme, sänk till 200 grader och grädda i ytterligare 40 minuter. 

Låt svalna under bakduk. Brödet blir bäst 12-24 timmar efter att det gräddats.

Dags för julsill

Skynda, skynda att lägg den hela salta sillen i blöt om du vill hinna göra glasmästarsill till jul. I mitt tycke bör den vattnas ur i 12-24 timmar (byt vatten för den kortare tiden) och därefter ligga i sin sötsura lag i 2-3 dagar…

Krydd-, senapssill och vanlig inlagd görs på filéer tillskillnad från glasmästarsill. Där lägger man ju in hela sillar som bara skivas – ryggben och skinn ska var kvar. Ett superrecept hittar du här: Glasmästarsill på prinsessvis – den innehåller rejält med kryddpeppar, ingeföra, pepparrot, rödlök…

 Fördelen med att göra sill av filéer att den sillen inte behöver ligga i kryddlagen mer än en dag eller två. Dessutom kan du köpa hela salta filéer i en bra fiskdisk. Dessa behöver bara ligga i blöt i 12 timmar. Sedan är det dags för kryddlagen. 

Ett bra recept på ”Senapssill på Kista vis” hittar du här. Min senapssill föredrar jag med vitlökssting.